Ange ditt sökord

Man må säga att det är hjärtat som talar när det kommer till kärlek men forskning visar att det egentligen är hjärnan som bestämmer, oavsett. Foto: Shutterstock

Man må säga att det är hjärtat som talar när det kommer till kärlek men forskning visar att det egentligen är hjärnan som bestämmer, oavsett. Foto: Shutterstock

Därför borde Alla Hjärtans dag egentligen heta Alla Hjärnors dag

Hjärtan som bultar, fjärilar i magen och fötter som går på moln - det är bara några av de beskrivningar människor genom tiderna har använt för att beskriva känslan av kärlek. Forskare hävdar däremot att kärleken egentligen bara sitter i hjärnan och inte alls i hjärtat. 

Annons:

 

Det är när känslosystemet i hjärnan, det så kallade limbiska systemet, blir aktiverat och skickar ut nervsignaler till hela kroppen, som vi får spänningar i magen, svettas i händerna eller får darrningar på rösten. Och när dopaminnivåerna ökar kan kärleken till och med bli som ett beroende.

Limbiska systemet

Det så kallade limbiska systemet är den del av hjärnan där våra beteendeimpulser genereras. Nerverna här styrs av kemiska signaler och är helt avgörande för våra känslor.

Under förälskelsefasen är det de kemiska signalämnena, vars uppgift är att överföra information mellan cellerna – som frigörs i ”känslohjärnan” och ger upphov till kraftiga känslor av njutning.

Dopamin ligger bakom förälskelse

Ett av ämnena som ligger bakom förälskelsen är dopamin. Att nivåerna av dopamin ökar i hjärnan hos en förälskad person har man kunnat studera i magnetkamera.

– Förälskelsefasen ser nästan ut som en beroendesjukdom, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet. När dopaminet ”kickar in” i hjärnans belöningsområden vid förälskelse blir upplevelsen stark och mäktig och liknar faktiskt den som brukar finnas vid utvecklandet av ett beroende.

Om känslosystemet i hjärnan inte aktiveras så blir det heller inga känslor, då nerverna här är helt avgörande för våra känslor, förklarar Åke Pålshammar.

Sitter inte i hjärtat

Enligt Åke Pålshammar finns det inget fog för att säga att kärleken sitter i hjärtat utan den sitter i hjärnan. Hjärtat regleras av nerver från hjärnan och när det behövs ger ”känslohjärnan” kommando till hjärtat att slå snabbare. Det sker helt automatiskt, både när man blir rädd och när man blir förälskad.

Vi får även reaktioner i olika delar av kroppen som spänningar i magen, svettningar och darrningar på rösten.

Styrs av hjärnan

Allt detta styrs av hjärnan, som också registrerar att sådana förändringar i kroppen sker. Den förälskade kan bli irrationell och göra helt oväntade saker när hjärnans förstånds- och kontrollområde (frontalloberna) loggar ut och lyckokänslorna tar över.

– Alla vet hur förälskelsen känns och tack vare forskningen vet vi också vad som händer i hjärnan när vi blir kära. Det går till och med att se på bild, säger Anna Hemlin, tf. generalsekreterare på Hjärnfonden.

Även om forskningen kan visa på hur våra känslor uppkommer rent praktiskt kommer det nog alltid ändå finnas en diskussion som handlar om hur själen, kroppen, hjärtat och hjärnan interagerar med varandra när det kommer till kärlek. Och Alla hjärtans dag kommer nogtrots allt alltid förbli just Alla Hjärtans dag även om det rent logiskt lika gärna skulle kunna heta Alla Hjärnors dag.

Annons:

Källor:

Hjärnfonden

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.