Ange ditt sökord

Läkemedlet aktiverar kroppens immunförsvar som tar bort de skadade cellerna, ... Foto: Shutterstock

Läkemedlet aktiverar kroppens immunförsvar som tar bort de skadade cellerna, ... Foto: Shutterstock

Behandling av aktinisk keratos

Aktinisk keratos är en vanlig sjukdom som ökar i Sverige, särskilt hos den ljushyllta befolkningen. Personer med ljust eller rött hår och blå ögon löper störst risk att drabbas.

Annons:

Aktiniska keratoser är beteckningen för ytliga cellförändringar i hudens yttersta lager, epidermis. Aktinisk betyder ”orsakad av solen”. Keratos kommer av ordet ”keratin”, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning av hudens hornlager, och beror på en lång tids solexponering.

Kan utvecklas till hudcancer
Några hundratusen svenskar är redan drabbade och uppskattningsvis tillkommer 70-100 000 nya fall per år. Aktinisk keratos kan utvecklas till skivepitelcancer (SCC) om den inte behandlas. Skivepitelcancer är en hudcancerform som är elakartad men som är mindre aggressiv än malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar cirka 3000 personer varje år i Sverige. Likt aktinisk keratos förekommer skivepitelcancer på solexponerade hudytor. Det är svårt att förutse vilken aktinisk keratos som kommer övergå i skivepitelcancer, därför bör aktinisk keratos behandlas.

Hur uppstår aktinisk keratos?
Kroppens immunförsvar övervakar ständigt kroppens hudceller genom att stöta bort de celler vars arvsmassa skadats av solljus. Detta för att förhindra att cellerna omvandlas till cancerceller. Om huden däremot överexponeras för solljus rubbas detta försvar. Solens skadliga UV-strålar riskerar att skada arvsmassan i cellerna. De börjar då dela sig snabbare vilket förhindrar hudens hornlager att mogna på ett normalt sätt. Det uppstår då ett område med onormala celler och en förtjockning av hornlagret vilket i sin tur leder till aktinisk keratos. Aktinisk keratos orsakas inte av några enstaka solbrännor utan genom långvarig solexponering under lång tid. Uppkomsten brukar sägas vara resultatet av den totala mängd solljus huden har utsatts för under livet, vilket innebär att aktiniska keratoser är mycket vanliga från medelåldern och uppåt.

Andra riskfaktorer innefattar:
• Ljushyllthet
• Personer över 40 år (större risk för kronisk UV-exponering)
• Frekvent resande till soliga eller tropiska länder
• Personer som vistas mycket utomhus i solen (utomhusarbetare, golfare, seglare, friluftsmänniskor mfl)

Vem drabbas?
Aktinisk keratos kan drabba alla, även om vissa grupper löper större risk att drabbas, särskilt regioner där UV-strålningen är som starkast är extra utsatta. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor, en förklaring till detta kan vara att fler män är utomhus under arbete och/eller fritid och därmed exponeras mer för solens UVstrålning.

Aktinisk keratos är ovanlig innan 40 års ålder. En nyligen publicerad studie från England visar på hög förekomst hos personer över 70 år, där 34 procent av männen och 17 procent av kvinnorna led av aktinisk keratos.

Symtom
Cellförändringarna vid aktinisk keratos framträder som en eller flera brunröda, fjällande fläckar som kan vara allt från några millimeter till ett par centimeter. Fläckarna är vanligast i pannan, på den kala delen av hjässan, tinningar, näsa, ytteröron och handryggar. Typiska kännetecken är att:
• patienten upplever en eller flera eksemliknande fläckar som inte läker trots smörjning med t ex mjukgörande kräm
• fläckarna känns ”raspiga” när man känner på dem med fingret
• patienten ibland upplever klåda på fläckarna
Aktinisk keratos förekommer ofta som flera cellförändringar över ett hudområde, så kallat field cancerisation. Det betyder att det på ett hudområde med synliga fläckar samtidigt pågår en utveckling av flera fläckar under hudytan. Den aktiniska keratosen utvecklas alltså med tiden då hela det solskadade området exponeras för solljus.

Behandling
Det finns olika typer av behandling av aktinisk keratos. Även om behandlingen kan vara effektiv finns risken att fläckarna kommer tillbaka efter avslutad behandling. Då kan det vara nödvändigt med ytterligare behandlingar. Olika behandlingsmetoder kan kombineras. Nedan följder några av de vanligaste behandlingarna.

Frysbehandling: Frysbehandling kan vara ett bra alternativ vid enstaka synliga fläckar av aktinisk keratos. Behandlingen genomförs på sjukhus med hjälp av flytande kväve. Det uppkommer ofta en kvarstående ljus fläck på det behandlade området.

Kräm: Patienten kan själv behandla sin aktiniska keratos i hemmet genom att stryka på en kräm på det drabbade hudområdet. Det finns olika typer av krämer och de varierar i effektivitet. Ofta uppstår en rodnad på huden under behandlingen, denna försvinner dock tillsammans med den aktiniska keratosen efter avslutad behandling.(se bild ovan)

Fotodynamisk behandling: På sjukhus stryks en kräm på det drabbade området. Så småningom ökar krämen hudens känslighet för ljus av en viss våglängd. Huden belyses därefter med rött ljus och det uppkommer en avstötningsreaktion. Smärta burkar uppstå i samband med behandlingen.

För mer information besök huden.se

Se mer om hud och sol i filmen Hudförändringar av solen här

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Nässelutslag (urtikaria)
9 juli, 2020 Hud & Hår

Nässelutslag (urtikaria)

Namnet urtikaria kommer av det latinska ordet för bränn...

Mjölkskorv
7 juli, 2020 Hud & Hår

Mjölkskorv

...

Annons:
Cecilia lever med hereditärt angioödem (HAE): “Mitt liv förändrades efter attacken”
1 juli, 2020 Hud & Hår

Cecilia lever med hereditärt angioödem (HAE): “Mitt liv förändrades efter attacken”

Cecilia Grahn, 41, lever med hereditärt angioödem, HAE....

Läkaren: Så kan nya läkemedel ge HAE-patienter bättre livskvalitet
29 juni, 2020 Hud & Hår

Läkaren: Så kan nya läkemedel ge HAE-patienter bättre livskvalitet

Patienter med hereditärt angioödem (HAE) lever med en s...

Så solar du säkert
9 mars, 2020 Cancer

Så solar du säkert

Huden har ett naturligt solskydd – lär dig använda det ...

Annons:
Internationella Psoriasisdagen: Efter 35 år är Peter äntligen symtomfri
3 mars, 2020 Hud & Hår

Internationella Psoriasisdagen: Efter 35 år är Peter äntligen symtomfri

Den 29 oktober firas Internationella Psoriasisdagen i e...

Insektsbett – tips och råd!
15 januari, 2020 Bättre liv

Insektsbett – tips och råd!

När värmen stiger kryper också små vänner i naturen fra...

Var du bor avgör om du får bäst behandling vid psoriasis
13 januari, 2020 Hud & Hår

Var du bor avgör om du får bäst behandling vid psoriasis

För att få tillgång till bäst vård och behandling för p...

Kosmetikaköp på nätet kan vara hälsofarligt – se upp för fällorna!
26 november, 2019 Hud & Hår

Kosmetikaköp på nätet kan vara hälsofarligt – se upp för fällorna!

Black friday står för dörren och julklappshandeln tar s...

Annons:
Solen och din hud
11 november, 2019 Hud & Hår

Solen och din hud

Sol i måttliga doser är nyttigt men ”solbrännan” som så...

Studie: Fler än hälften överlever svår hudcancer
1 oktober, 2019 Cancer

Studie: Fler än hälften överlever svår hudcancer

Över hälften av de patienter som drabbats av svår hudca...

Riktlinjer ska ge bättre och mer jämlik vård vid psoriasis
9 juli, 2019 Hud & Hår

Riktlinjer ska ge bättre och mer jämlik vård vid psoriasis

Tusentals fler med psoriasis kan nu få tillgång till my...

Annons:
Hudvård för olika hudtyper – vilken hudvård passar din hudtyp?
26 juni, 2019 Hud & Hår

Hudvård för olika hudtyper – vilken hudvård passar din hudtyp?

För att du lättare ska kunna veta hur du ska vårda och ...

Många solskyddsmedel har allvarliga brister
28 maj, 2019 Barn & Graviditet

Många solskyddsmedel har allvarliga brister

Solskyddsmedel i olika former (kräm, mousse och stick e...

Euromelanoma-veckan 2019 – remissfria besök till hudspecialister
15 maj, 2019 Cancer

Euromelanoma-veckan 2019 – remissfria besök till hudspecialister

Om du har en hudfläck eller andra hudförändringar som d...

Manligt håravfall – en tuff verklighet
27 mars, 2019 Hud & Hår

Manligt håravfall – en tuff verklighet

Manligt håravfall (androgen alopeci), kan för många var...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten