Ange ditt sökord

BAMSE – en studie om barn och allergi

BAMSE – en studie om barn och allergi

Astma och allergisk snuva är mer än dubbelt så vanligt i Sverige i dag jämfört med för 30 år sedan. Framför allt har ökningen skett bland barn och ungdomar, och flera studier tyder på en fortsatt ökning. Vad som orsakar denna utveckling är till stor del okänt. Men mer kunskap om orsakerna skulle innebära större möjligheter att bromsa ökningen och även att lindra besvären bland dem som redan har astma eller allergisk snuva.

Annons:

Under 1994 startade Magnus Wickman, professor i barnmedicin och överläkare BAMSE-studien tillsammans med kollegerna Lennart Nordal och Göran Pershagen. Syftet var att få kunskap om miljöförändringar har betydelse för utvecklingen av allergi hos barn. Förhoppningen är att studien kan visa vad som ger upphov till astma, eksem och allergi tidigt i livet. En stor mängd data har samlats in sedan projektet startade i den ingår omkring 4 100 barn, varav de äldsta nu har fyllt 13 år.

Resultat från BAMSE-studien

Här är ett urval av de resultat som hittills kommit fram från BAMSE-studien. Resultaten baseras på följande data som samlades in när barnen var upp till 4 år gamla:

 

  • 3270 barn (med föräldrar) deltog i en enkätundersökning

 

  • 2966 barn mätte lungkapacitet och luftflödet med hjälp av en PEF-mätare

 

  • 2614 barn lämnade blodprov

 

  • Hela 4 av 10 fyraåringar hade någon form av allergisjukdom och 12 procent av dessa hade minst två av dem. 7 procent hade astma, 11 procent allergisnuva, 13 procent hade misstänkt födoämnesallergi och 20 procent hade eksem.

 

  • Av pojkarna var 60-65 procent allergiska.

 

  • Av de 2600 barn som lämnade blodprov vid fyra års ålder, var 24 procent sensibiliserade (hade allergiantikroppar) mot vanliga luftvägsallergen eller födoämnesallergen.

 

  • Björk, timotej och katt var de luftburna allergen som flest barn var sensibiliserade mot.

 

  • Bland födoämnen var mjölk, jordnöt och ägg de vanligaste allergenen.

 

  • 25 procent av barnen hade haft symtom på obstruktiva luftvägsbesvär under sitt första levnadsår.

 

  • Bara 18 barn hade allergiantikroppar mot fisk.

 

  • Om barnen inte har några ärftliga anlag för allergi ökar inte risken för astma eller allergi mot pälsdjur, även om familjen hade pälsdjur när barnen var små.

 

  • Familjer där det finns ärftlighet för allergi undviker ofta att ha pälsdjur, inte minst när barnen är små. Därför är det svårt att svara på om motsvarande samband finns bland dessa familjer.

 

  • Rökning under graviditet medför en ökad risk för att barn utvecklar astma.

 

  • Ett dåligt inomhusklimat (mögel/fuktskada/kondens) i bostaden ökar risken för astma.

 

  • Amning minska risken för att barn drabbas av astma.

 

  • Bland barn som samtidigt utsatts för minst två av riskfaktorerna: tidig tobaksrök, tecken på fukt i bostaden och kortvarig amning, var astma mer än dubbelt så vanligt som hos andra barn (12 procent mot 5,6 procent). Liknande tendens sågs för allergisnuva.

 

  • Data indikerar att det går att skjuta på en debut av dessa sjukdomar, åtminstone upp till och med 4 år.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: