Ange ditt sökord

Utvecklingen av nya antibiotikapreparat står i princip stilla. Foto: Shutterstock

Utvecklingen av nya antibiotikapreparat står i princip stilla. Foto: Shutterstock

Antibiotikaresistens – en samhällsfara

Överdrivet användande av antibiotika i världen kan orsaka stora problem såväl för världshälsa som för samhällsekonomi. Det förutspår Otto Cars, en välkänd frontfigur i kampen mot antibiotikaresistens.

Annons:

Under ett föredrag i Almedalen lyfte Otto Cars, professor i infektionssjukdomar ordförande i React, ReAct – Action on Antibiotic Resistance, fram flera riskfaktorer som kan leda till utbredd antibiotikaresistens i samhället. Andra deltagare var bland annat Lars Engstrand, professor i smittskydd med inriktning på klinisk bakteriologi, Karolinska institutet.

Hets mot bakterier

Enligt Lars Engstrand är en del av problemet de hetsiga mediedrev som pratar om ”killer”, ”mördarbakterier” och som med krigsrubriker skrämmer människor. Han poängterar att de allra flesta bakterier är goda och nödvändiga för att vi ska fungera.

Den här mediehetsen tror Lars Engstrand ligger till grunden för det överdrivna förskrivandet av antibiotika både i Sverige och utomlands. 

EU bör ha samma regler

En annan aspekt är att det i Sverige enbart kan skrivas ut antibiotika på recept medan det i många länder går att få tag på direkt i olika affärer. Den generösa antibiotikaanvändningen riskerar att ligga till grund för en allt mer resistent bakteriestam.

Därför borde man, i exempelvis EU, ha samma regler där man är restriktiv med antibiotikaförskrivningen. 

Viktigt med information

Många som kommer till vården vill gärna ha antibiotikabehandling. Man anser därför att informationen om antibiotika, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens behöver bli tydligare och mer lättförståelig för patienter som kommer in till vården. 

Lars Engstrand gick så långt att han beskrev det som att hela sjukhussystemet idag bygger på antibiotikabehandling och att resistens mot antibiotika kan medföra komplikationer långt ner i vårdkedjan. 

Antibiotika ingår i djurfoder

Inom djurhållning använder man antibiotika vilket betyder att vi indirekt får i oss antibiotika via livsmedel. Även här efterlyste Lars Engstrand tydligare riktlinjer och restriktioner. 

Tillsammans med vården behöver även livsmedelsindustrin se till att vi får i oss mindre antibiotika i sammanhang då det inte är nödvändigt. 

Utvecklingen står stilla

Den engelska smittskyddsläkaren jämställer kampen mot antibiotikaresistens med kampen mot naturkatastrofer och terrorism. Trots det har utvecklingen av antibiotika stått stilla. 

Otto Cars, som nyligen deltog i G8 mötet på Nordirland, menar att det inte handlar om att läkemedelsindustrin inte har försökt utan att forskningen halkat efter. Senaste det kom ny forskning på området som ledde till en uppgradering av antibiotika var i slutet av 1980-talet. Därför behövs mer forskning, snabbare, som kan lägga grunden till att läkemedelsbolag kan ta fram nya antibiotika. En lösning kan vara att regeringar beställer själva uppdraget, att ta fram ny antibiotika och därmed särskiljer på ekonomi och folkhälsa.

Bristande kunskap

Bristen på kunskap inom forskning, hos vården och hos patienterna är en stor riskfaktor för antibiotikaresistens. Därför anser både Lars Engstrand och Otto Cars att man behöver informera bättre om riskerna med att allt fler utvecklar antibiotikaresistens. 

En aspekt är att utveckla diagnostiken, idag har den diagnostiska utvecklingen gått mycket långsamt medan många andra tekniska innovationer har sprungit förbi. Genom att snabbare ställa diagnoser kan man dra ner på behovet av antibiotika. Man vill även öka respekten för läkemedel och helt ta bort antibiotika utan recept och i foder. 

Goda bakterier

Genom att lära oss mer om våra goda bakterier tror Lars  Engstrand att vi kan förstå behovet och nyttan av en mångfald av bakterier. ”Some of my best friends are germs” som han själv uttryckte det. 

Otto Cars beskrev att vi snart går in i en postantibiotisk era, det vill säga när vi inte längre har antibiotika som vapen mot olika sjukdomar. Denna era riskerar att bli allvarlig för såväl världshälsa som samhällsekonomin och samhällsstrukturen, därför är det enligt Otto Cars önskvärt att man redan nu tar frågan om antibiotikaresistens, utveckling av ny forskning och nya metoder samt antibiotika på största allvar, nationellt som internationellt. 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.