Allt om förgiftning hos barn

Allt om förgiftning hos barn

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

När små barn börjar upptäcka och undersöka sin omgivning ökar även risken att de kommer i kontakt med saker och ting som kan orsaka förgiftning. Det är viktigt att vara förberedd om olyckan skulle vara framme.

Om olyckan har varit framme ska du antingen ringa 112 (vid allvarliga fall) och begära giftinformation eller ringa Giftinformationscentralen på 010-456 6700 (mindre akuta fall). Båda dessa finns tillgängliga dygnet runt och om något har inträffat är det viktigt att du först och främst ringer för vidare rådgivning. Merparten av förgiftningstillbuden hos barn är ofarliga och det viktigaste är att dels förebygga risken men också att vara förberedd och att bland annat ha medicinskt kol hemma. I den här artikeln tar vi upp förgiftning hos barn, här kan du läsa om förgiftning hos vuxna.

Ha alltid aktivt kol hemma – finns att beställa på apotek » Sponsrad länk

Orsaker till förgiftning hos barn

Hos barn inträffar förgiftningstillbud vanligtvis vid ett till treårs ålder då barnen på allvar börjar undersöka sin omgivning. På vägen kan de upptäcka såväl kemikalier som läkemedel och andra skadliga ämnen. Barns benägenhet att stoppa saker direkt i munnen bidrar då till en ökad risk att något ska inträffa men som tur är förekommer allvarliga förgiftningar hos barn ändå relativt sällan och dödsfall inträffar ytterst sällan.

Det finns dock vissa läkemedel och kemikalier där bara några få tabletter eller en enstaka klunk kan innebära direkt livsfara och därför är det viktigt att om man har barn i hemmet, eller i sin närhet, alltid försäkra sig om att föremål som kan vara farliga för barnet förvaras oåtkomligt. Det är den absolut bästa och viktigaste förebyggande åtgärden.

Viktigt att tänka på vid förgiftningsfall hos barn

Vid misstanke om förgiftning är det viktigt att oavsett vad förgiftningen beror på att agera snabbt och riktigt. Det innebär att du först och främst ska kontakta Giftinformationscentralen via antingen 112 eller 010-456 6700.

Viktigt!

  • Om barnet har andningsbesvär, tilltagande slöhet, medvetslöshet eller kramper ska ambulans omedelbart tillkallas. Ring 112
  • Ett medvetslöst barn ska läggas i stabilt sidoläge så att inte tungan eller kräkning täpper till svalget och orsakar kvävning.
  • Du kan behöva ge mun-mot-munandning om barnet andas dåligt.

Tänk på att...

…undvika att framkalla kräkning utan att först ringa Giftinformationscentralen eller sjukhus. Att framkalla kräkning är nämligen mycket sällan motiverat och i vissa fall till och med riskabelt.

…vid behov ge medicinskt kol, men först efter konsultation från Giftinformationscentralen eller sjukhus då medicinskt kol i vissa fall kan vara olämpligt. Är barnet slött eller har ett i övrigt påverkat allmäntillstånd ska du exempelvis inte ge medicinskt kol.

Medicinskt kol – bra att ha hemma

Medicinskt kol finns att köpa receptfritt på apotek och är bra att ha hemma som en del av första hjälpen (brandsläckare, förbandslåda och kunskap och/eller instruktion i hjärt- lungräddning är andra viktiga delar att ha med).

Medicinskt kol binder många ämnen som läkemedel och svamp- och växtgifter. Bindningen bidrar till att kroppen tar upp mindre giftiga ämnen. Det är viktigt att du efter att ha rådgjort med Giftinformationscentralen ge medicinskt kol så snart som möjligt.

Vid behov kan man blanda kol med sagt eller två teskedar socker för att på så vis ge det en mer tilltalande smak som kan hjälpa när man ger det till barn.

Det innehåller kolsuspension och så använder du det » Sponsrad länk

Kemikalieförgiftning hos barn

Den allra vanligaste orsaken till förgiftning hos barn är vanliga hushållskemikalier. Många har bra kontroll på kemikalierna och håller dessa undanställda där inte barn kommer åt och det är därför vanligast att barnen har råkat komma åt produkterna när de används. Hushållsprodukter som schampo eller handdiskmedlen är ofta relativt ofarliga och det kan hjälpa att ge lite dryck. Som alltid ska du ringa och fråga om råd om du känner dig osäker.

Det finns också många hushållsprodukter som är direkt farliga och kan innebära en allvarlig risk även om barnet bara fått i sig en mindre mängd.

Exempel på farliga frätande kemikalier:

  • Ammoniak
  • Kaustik soda (lut)
  • Propplösare
  • Vissa syror
  • Ättika (24%).
  • Vissa maskindiskmedel
  • Avkalkningsmedel

Andra vanliga och riskabla produkter:

  • Lösningsmedel
  • Bränslen av petrolleumtyp som tändvätska, lacknafta, lampolja, bensin och fotogen.

Om barnet har fått i sig någon av dessa kemikalier är det viktigt att snabbt vidta rätt åtgärder och barnet behöver ofta behandling på sjukhus.

Tips för att förebygga kemikalieförgiftning hos barn!

  • Förvara alltid alla hushållskemikalier oåtkomligt för barn, helst inlåsta.
  • ”Barnsäkert” är ingen garanti. Barn är väldigt finurliga och att en förpackning ska vara barnsäker innebär inte alltid att den faktiskt är det.
  • Låt kemikalierna vara kvar i ursprungsförpackningen för att undvika förväxling och ha tillgång till korrekt information rörande produkten.
  • Håll uppsikt över produkterna vid användning.
  • Ställ alltid undan produkterna på en för barn oåtkomlig plats, även om du bara går undan för en kort stund.
  • Läs alltid varningstexten på förpackningen.
  • Läs på om Giftinformationscentralens listor över vanliga kemikalier i hemmet. Det är en lista som omfattar allt från badsalt och akvarellfärger till mattrengörning och parfymer.

Vissa kemikalier är faktiskt så farliga att man som barnfamilj, och i viss mån även i hushåll utan barn, bör undvika att ha hemma. Exempel på dessa är kaustik soda (lut), propplösare och starka syror.

Läkemedelsförgiftning hos barn

Läkemedel kan vara spännande för små barn då de kan liknas vid godis eller dricka. Därför kan de vara särskilt lockande att få tag på. Dessutom är ”barnsäkra förpackningar” ingen garanti, barn kan fortfarande få upp förpackningen. Läkemedelsförgiftning kan även bero på feldosering eller att man i sällsynta fall har fått fel ordinering från vården.

Just läkemedel kan i många fall innebära en stor risk för förgiftning även om mängden som barnet intagit är liten. Det här gäller både starkare receptbelagda preparat som hjärt- och blodtrycksmediciner, läkemedel mot depression eller sömntabletter som receptfria läkemedel som järnpreparat, smärtstillande och febernedsättande.

Så förebygger du läkemedelsförgiftning hos barn:

  • Förvara alltid läkemedel i ett låst medicinskåp.
  • I de fall läkemedel behöver förvaras kallt ställ dessa högt, långt in och oåtkomligt för barn.
  • Undvik att förvara läkemedel på osäkra ställen som bredvid sängen, i necessären eller i ett olåst badrumsskåp.
  • Det gäller även på resande fot, då det kan finnas en ökad risk att man ”slarvar” med förvaringen av läkemedel. Tänk på att även då förvara läkemedel utom räckhåll för barn och att när du packar upp alltid direkt placera läkemedel på en oåtkomlig plats.
  • Om någon i familjen är sjuk, lämna aldrig medicin framme utan ta den medicin som behövs och ställ sedan tillbaka den på en säker inlåst plats.
  • Förvar alltid läkemedel i sin originalförpackning.
  • Läs alltid på förpackningen och på apoteksetiketten innan du ger barnet medicin. Det hjälper aldrig att ”ta en extra” eller att ”överdosera”, det innebär istället en stor risk.
  • Är du osäker på ordinationen – kontakta alltid vården.
  • När du är på besök hos släktingar och vänner, försäkra dig om att även dom har läkemedel och andra farliga föremål inlåsta så att barn inte kan komma åt dessa.

Om barnet trots allt fått i sig läkemedel ring omedelbart Giftinformationscentralen eller sjukhus/läkare för råd och invänta aldrig förgiftningssymptom.

Svampförgiftning och växtförgiftning hos barn

Barn är nyfikna till sin natur och det förekommer att de smakar på svampar som växer i skog och mark. Det är oftast ofarligt men det inträffar allvarliga fall av förgiftning då giftig svamp har förväxlats med ätlig och intas som måltid.

Det är du som vuxen som är ansvarig för att se till att den svamp du, och barnen, äter inte är giftig. Det gör du bäst genom att lära dig vilka svampar som går att äta, och inte, och är du osäker ska du helt enkelt låta bli att plocka svampen. På Giftinformationscentralen kan du läsa på om vilka svampar som är giftiga och vilka symtom som eventuellt kan uppkomma. Om du misstänker att det är en giftig svamp och ditt barn har svalt mer än en smakbit (sockerbitsstor bit), ring Giftinformationscentralen för råd och spara svampen, den kan behövas för identifiering.

Det finns även växter som är giftiga och kan ge symtom, även om de flesta är ofarliga. Det finns växter som däremot är farliga: Exempel på växter som innebär stor förgiftningsrisk är:

  • Fingerborgsblomma
  • Nerium
  • Sprängört
  • Stormhatt
  • Änglatrumpet

Undvik att ha farliga och riskabla växter i hemmet eller trädgården. Vid ett förgiftningstillbud med växter behöver det i de flesta fall inte åtgärdas men ibland kan det vara lämpligt att efter konsultation ge lite dryck eller medicinskt kol.

Om irriterande växtsaft har kommit på huden, tvätta av och om det har kommit i ögonen skölj under vatten i minst fem minuter. Ring Giftinformationscentralen för vidare rådgivning om du misstänker att barnet smakat på en giftig växt.

Så används kolsuspension vid svamp- och växtförgiftning » Sponsrad länk

Andra former av förgiftning – tobak, nikotin och alkohol

Om ett barn råkar smaka på en cigarett är det i regel ofarligt även om barnet inom ett par timmar (upp till sex timmar) kan drabbas av illamående och enstaka kräkning. För snus kan det förutom kräkningar uppstå kallsvettningar, slöhet och hjärtklappning. Samma symtombildning förekommer vid nikotin i tuggummin och tabletter. Vid plåster kan symtomen kvarstå längre beroende på vart plåstret suttit och hur länge.

E-cigaretter har en påfyllningsvätska vars lukt och smak kan tilltala barn och som inte alltid förvaras i flaskor med barnskyddande korkar. Vätskan innehåller nikotin och kan snabbt ge symtom som kräkningar, kallsvettningar, slöhet och hjärtklappning och i allvarliga fall även kramper och påverkan på puls, blodtryck och andning. Förvara alltid alla nikotinprodukter utom räckhåll för barn och tänk på vart du fimpar och kastar ditt snus.

Råd vid nikotinförgiftning

  • Om barnet kommit i kontakt med cigaretter eller svalt en cigarett, kontakta Giftinformationscentralen.
  • Om barnet fått i sig en snus, skölj ur munnen med något helst surt, till exempel en juice. Det gäller också om barnet fått i sig någon form av nikotinläkemedel.
  • Ge medicinskt kol om barnet får symtom eller förtärt mer än några droppar av påfyllningsvätska till e-cigaretter. Uppsök sjukhus och kontakta Giftinformationscentralen.
  • Får barnet symtom eller har svalt mer än en halv tesked snus eller mer än en snuspåse, kontakta Giftinformationscentralen.
  • Om barnet svalt mer än motsvarande 4 mg från tuggummi eller tablett med nikotin, kontakta Giftinformationscentralen.
  • Vid nikotinplåster, ta bort plåstret omedelbart och spola av huden med vatten. Kontakta Giftinformationscentralen för vidare rådgivning.

Det finns många typer av nikotinläkemedel och är du osäker eller vill veta mer, kontakta Giftinformationscentralen eller gå in på deras hemsida. Om barnet har fått i sig en nikotinfri produkt räcker det i regel att barnet får dryck.

Har barnet fått i sig alkohol kan det förutom berusningssymtom och slöhet även ge sänkt blodsocker hos små barn.

Råd vid alkoholförgiftning

Om barnet uppvisar berusningssymtom ska du alltid uppsöka sjukhus, det gälle även vid förtäring av mer än 20 ml starksprit (40%) eller 50 ml vin (15%). I annat fall kan du börja med att ge dryck, observera barnet och kontakta Giftinformationscentralen för ytterligare råd och tips om vad du kan göra.

--

 

Veckans fråga

Läser du horoskop?

Nyhetsbrev

E-postadress