Allt om dyslexi - vad är dyslexi?

Allt om dyslexi - vad är dyslexi?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2015-03-09
Uppdaterad: 2018-10-03
Författare: Pernilla Bloom

Om ett barn på olika sätt övar på att lära sig läsa men ändå inte får flyt i läsningen kan det vara dyslexi.

Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet, men har ingenting med intelligens att göra. Problemen orsakas vanligen av en svårighet i att kunna resonera kring och leka med språket, som ofta är oväntad med hänsyn till barnets andra förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Det ska finnas tekniska hjälpmedel på skolor och i framtiden kanske man till och med kommer att använda sig av ”bokhundar”, som hjälp vid läs- och skrivsvårigheter.

Vad är dyslexi?

Personer med dyslexi har påtagliga svårigheter att lära sig avkoda lästa ord. Man har svårt att koppla ihop bokstäverna och att bilda språkljud. Detta gör att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Det är många gånger ärftligt men har ingenting med intelligens att göra utan betyder att hjärnan arbetar något annorlunda än hos personer som inte har dyslexi.

Mellan fem och åtta procent av befolkningen har dyslexi. Man kan inte helt bli av med sina besvär, men även om det kan vara jobbigt att inte kunna läsa och skriva lika fort och lätt som andra, kan de flesta minska sina problem med olika kompensatoriska hjälpmedel.

- Ett barn med dyslexi som börjar skolan kommer att ha svårare att utveckla sin läsförmåga. Det kan kännas som om barnet inte kommer någonstans, trots att man övar, berättar Christina Hellman, lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms Universitet och ordförande i Svenska Dyslexiföreningen.

Uppfattar ljud annorlunda

Den automatisering som vi andra får, där vi inte behöver läsa ut alla bokstäver/ord utan ser hela ordet och vet vad det står, den saknar en person med dyslexi, som därför måste ”börja om” varje gång man läser samma ord. Som dyslektiker kan man även ha en luddig ljuduppfattning, berättar Christina Hellman. 

- Att man då exempelvis säger ”prenumera” istället för ”prenumerera”. Man har helt enkelt problem med den fonologiska organisationen i hjärnan.

SBU:s rapport om dyslexi

Christina Hellman vill lyfta det som var positivt i den senaste SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapporten om dyslexi, som visar att man redan på dagis kan man se riskfaktorer:

  • hur många bokstäver och ord barnet kan vid fyra till sex års ålder
  • om de förstår rim
  • om de är uppmärksamma på form och inte bara innehåll
  • fonologisk medvetenhet
  • känsla för ljud
  • intresse för att skriva sitt namn och härma.

Kommuner arbetar olika med dyslexi

Kommunerna är idag ekonomiskt självständiga vilket betyder att de resurser som skolorna får kan variera och självklart varierar även effektiviteten kring hur skolorna använder de pengar de får. Hur man upptäcker dyslexi skiljer sig också mellan kommuner/skolor och vilken kompetens man har inom området.

- Skolorna kan hamna i fällan att behöva välja om man ska sätta in resurser till eleven med ADHD eller barnet med dyslexi, menar Christina Hellman. Dessutom är det tyvärr inte helt ovanligt att man först i gymnasiet får diagnosen dyslexi, vilket kan ha orsakat stora svårigheter under vägen. Man behöver öka likvärdigheten i landet kring elevers rätt till individuellt anpassat stöd vid specifika svårigheter. Lärarna måste få bättre instrument för att kunna individanpassa inlärningen. 

Positiv förstärkning viktigt vid dyslexi

Eftersom det finns tydliga signaler och riskfaktorer bör man vara uppmärksam redan från förskolan och sätta in extra hjälp så snart som möjligt, dels för att eleven inte ska behöva hamna efter även i andra ämnen och för att självkänslan inte ska försämras.

- Utan självkänsla kommer eleven ingenstans! Man behöver känna ett lugn inombords och kunna slappna av, då underlättar inlärningen, poängterar Christina Hellman.

Christina Hellman menar att exempelvis musik och djur kan vara ett positivt inslag då det ökar oxytocin, kroppens ”lugnhormon”, vilket leder till förbättrad inlärning men att det i slutändan gäller att öva på det man behöver förbättra.

- Lärarna bör fokusera på elevens starka sidor. Positiv förstärkning ökar självförtroendet vilket kommer att underlätta även inlärning av läs- och skrivning, trots att det är svårt, säger Christina Hellman. Klimatet i klassrummet är viktigt, att eleven känner sig trygg och att det finns arbetsro. Jag vill absolut inte skuldbelägga lärarna utan menar att huvudansvaret ligger på skolledningen och kommunerna.

Det finns enkla åtgärder konstaterar Christina Hellman, exempelvis att lärarna kontinuerligt får kompetensutveckling inom områden som dyslexi. Hon avslutar med att konstatera att många entusiastiska lärare idag vidareutbildar sig på fritiden med egna medel och att det inte ska behöva vara så. 

Vad kan vara tecken på dyslexi?

  • Man kan ha svårt att skilja på ord och delar av ord när man ser och hör dem.
  • Problem med förståelsen av det lästa och hörda.
  • Att skriva ord kan vara besvärligt, både att stava rätt och komma ihåg vilket ord som ska användas.
  • Man kan ha svårare att läsa än att höra information.
  • Man läser långsamt och hakar lätt upp sig på ord.
  • Läser snabbt och fel.
  • Utelämnar ord.
  • Vänder på bokstäver i korta ord.
  • Skriver otydligt.
  • Kastar om eller utelämnar bokstäver.
  • Svårt att stava rätt.

Träna på språkljud och bokstäver

Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet), enligt SBU.

- Det enda som man idag med säkerhet vet hjälper barn med läs- och skrivsvårigheter är att öva på kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt, säger Christina Hellman. Med sådan träning kan vi även se långsiktiga effekter på läsförståelsen.

Efterfrågar utvärdering av diagnostester

Det finns 52 olika diagnostester i Sverige med olika vetenskaplig grund. Testerna är främst till som hjälpmedel för läraren och därför hade det varit bättre om skolverket hade analyserat och valt ut några av testerna som standard, menar Christina Hellman.

- Jag eftersöker forskning av kompetenta lärare eller åtminstone i samarbete med lärare, där man har som mål att hitta nya och bra verktyg att träna läsning. Dessutom saknas utvärdering av de metoder som finns. Tyvärr är forsking inom exempelvis dyslexi inte eftertraktat utan andra områden har större efterfrågan bland forskare. Men jag hoppas att det blir ändring på det! 

”Bokhund” vid dyslexi

  • Linnéuniversitetet har fått finansiering för ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt kring barns läsande. Projektet syftar att föra samman barn med litteratur och att använda hunden som ett verktyg för detta.
  • Bokhunden är en specialutbildad hund som ska stötta barn som har svårt för att läsa bara genom att lyssna uppmärksamt och vara en fin vän. Man vill väcka läslusten på ett tilltalande sätt.
  • Målgruppen är bland annat barn som har läs-, skriv- och talsvårigheter och barn som är svårmotiverade vad gäller läsning.
  • Helene Ehriander är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och hennes metod går ut på att barnen läser för hunden som är kravlös och inte dömande. Hunden har en lugnande effekt i en situation som för många barn är stressande.
  • Projektet ska drivas i samarbete med skolor och bibliotek och fokusera i första hand på barn mellan 6 och 13 år. 
 

Veckans fråga

Blev du någon gång mobbad när du gick i skolan?

Nyhetsbrev

E-postadress