Alzheimers sjukdom i Sverige
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och drabbar idag drygt 100 000 personer i Sverige. Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 svenskar i någon form av demens, och många av dem har Alzheimers sjukdom. Sjukdomen är vanligast efter 65 års ålder, men kan även drabba yngre, vilket gör det särskilt utmanande för familjer där personen är yrkesarbetande och har yngre barn. Det beräknas finnas omkring 10 000 yngre med Alzheimers i Sverige. Samhällskostnaderna är enorma, med över 80 miljarder kronor per år endast för demenssjukdomar.
Blodtest – ett fönster till hjärnan
Tidigare har diagnostiken av Alzheimers krävt avancerade undersökningar som analys av cerebrospinalvätska eller PET-avbildning av hjärnan, vilket är dyrt och inte alltid tillgängligt i primärvården. Blodtester som mäter olika biomarkörer, särskilt proteinerna amyloid beta och tau (inklusive en speciell form, p-tau217), har nu visat sig kunna identifiera Alzheimers sjukdom med hög säkerhet – upp till 90–95 procent i vissa studier. Detta innebär att fler patienter kan få en tidig diagnos och därmed möjlighet till behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.
Professor Henrik Zetterberg, en pionjär inom området och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, har varit central i utvecklingen av dessa test. Han menar att Sverige har varit världsledande inom både diagnostik och läkemedelsutveckling, men att vi nu riskerar att bli omsprungna av andra länder där test och nya behandlingar redan används kliniskt1. I USA har exempelvis läkemedlet lecanemab, utvecklat av svenska BioArctic, varit i kliniskt bruk sedan 2023, medan EU gav godkännande först i april 2024.
Tvåstegsmodell och klinisk tillämpning
Det nya blodtestet fungerar i en tvåstegsmodell: Om resultatet visar en hög koncentration av biomarkörer kan man med hög säkerhet säga att det finns Alzheimersförändringar i hjärnan. Om resultatet är lågt kan man till cirka 95 procent säga att det inte är Alzheimers. Mellan dessa två nivåer finns en gråzon på cirka 15 procent, där man kan behöva komplettera med andra undersökningar.
Blodtesterna kan minska behovet av mer avancerad och dyr diagnostik, vilket snabbar upp handläggningstiderna och sparar stora resurser inom vården. I Skåne pågår studier för att undersöka hur plasma-P-tau217 kan underlätta diagnostik och handläggning av patienter med kognitiva besvär i primärvården2.
Framtid och utveckling
Blodtesterna gör det möjligt att upptäcka Alzheimers redan 15–20 år innan symtom uppträder. Förhoppningen är att testen i framtiden ska användas ännu tidigare och bredare, särskilt om det finns behandlingar som kan förhindra sjukdomsutbrottet. Henrik Zetterberg är optimistisk inför framtiden och menar att forskningen nu fokuserar på att få bort amyloidklumparna innan de orsakar nervcellsskada.
Det är dock viktigt att komma ihåg att inget blodtest är 100 procent säkert. Resultaten måste alltid tolkas i ett komplett kliniskt sammanhang och tillsammans med andra utredningar.
Sammanfattning
Blodtester för Alzheimers sjukdom är nu på väg att bli en del av den svenska sjukvården. De kan snabba upp diagnostiken, minska behovet av avancerade undersökningar och ge fler patienter möjlighet till tidig behandling. Detta är särskilt viktigt nu när nya sjukdomsmodifierande läkemedel har godkänts. För att fullt ut kunna utnyttja potentialen krävs dock snabb implementering och tydliga riktlinjer för hur testen ska användas i klinisk praxis.
Källor
Göteborgs universitet
Läkartidningen
National institute of health
Hjärnfonden
