Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Man har screenat alla kvinnor som lades in för förlossning från och med den 25 mars i år, för det nya coronaviruset. Man har sedan samlat in data från testningen och länkat dem till data från Graviditetsregistret för alla 2680 kvinnor som födde barn på sjukhuset mellan den 25 mars och 24 juli 2020.
Man ville jämföra kvinnor som testats positivt för covid-19 med kvinnor som testats negativt, för att undersöka samband mellan testpositivitet och medicinskt utfall hos mamma och barn. Grupperna matchades för ålder, BMI, paritet, utbildningsnivå, födelseland, rökning, sammanboende och sjukdomsstatus före graviditet hos kvinnan.
Högre förekomst av havandeskapsförgiftning
Av de 156 kvinnor som testades positivt för covid-19 uppvisade 65 procent inte några symtom, vilket stämmer överens med andra forskningsresultat där screening har införts. Jämfört med kvinnor som testat negativt såg man ingen statistisk säkerställd skillnad vad gäller förlossningssätt, risk för stor blödning, användning av ryggbedövning, för tidig födsel, vårdtid eller amningsfrekvens. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna gällande barnets hälsa mätt som Apgarpoäng eller födelsevikt.
Man uppmärksammade att kvinnor som testades positivt för det nya coronaviruset av någon oklar anledning hade lägre förekomst av igångsättning av förlossningen (18,7 procent jämfört med 29,6 procent hos testnegativa kvinnor) och högre förekomst av havandeskapsförgiftning, preeklampsi (7,7 procent jämfört med 4,3 procent).
Majoriteten smittade var asymtomatiska
– Det senare kan eventuellt förklaras av att både havandeskapsförgiftning och covid-19 påverkar ett flertal organ i kroppen och kan uppvisa liknande symtom, säger studiens förstaförfattare Mia Ahlberg, legitimerad barnmorska på Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Att majoriteten av de testpositiva kvinnorna var asymtomatiska påverkar sannolikt studiens resultat, förklarar Mia Ahlberg.
– Andelen kvinnor med symtom var för liten för att kunna utvärdera om dessa kvinnor löper högre risk för komplikationer. Det finns ett flertal rapporter om gravida kvinnor som drabbas av allvarlig covid-19 och sämre utfall. Större studier bör genomföras för att kunna identifiera om kvinnor med symtom, och olika grader av symtom, är en riskgrupp för sämre utfall såsom för tidig födsel, säger hon.
Studien visade även att förekomsten av covid-19 var högre bland kvinnor med lägre utbildning (14,2 procent vid mindre än 10 års skolgång jämfört med 4,0 procent vid mer än 12 års skolgång), samt bland kvinnor födda i Afrika eller Mellanöstern (10,0 procent) jämfört med kvinnor födda i de nordiska länderna, inklusive Sverige (3,9 procent).
Vill du läsa mer om studien, klicka här.
