Hjärnan är ett fantastiskt organ som är otroligt anpassningsbar och har möjligheten att återhämta sig efter skador.
Migrän är en neurologisk folksjukdom och kännetecknas av sprängande huvudvärk i attacker, som kan pågå mellan ett och tre dygn. Ofta sitter värken vid ena ögat eller på ena sidan av huvudet. Migrän drabbar omkring 15 % av befolkningen i Sverige och man insjuknar ofta redan under puberteten. Det finns dock flera effektiva behandlingsmöjligheter.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
 – tecken på om man är drabbad-585x329.jpg){kind=small}
Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanligast förekommande genetiska neuromuskulära sjukdomen hos barn, men också en av de allvarligaste. För de flesta är sjukdomen okänd, varför det är viktigt att öka kunskapen om den.
Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skleros, inte heller vad som gör att vissa, ofta unga personer, drabbas av sjukdomen. Vad vi däremot får ökad kunskap om är hur man kan lindra och behandla MS, även om sjukdomen fortfarande inte går att bota.
Drabbas du av kronisk migrän betyder det att du har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader. Minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär, med exempelvis pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet. Idag finns det dock goda behandlingsalternativ för dig som har kronisk migrän.
En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ett hjärnstimulerande headset finns nu att köpa i Sverige. Det svenska företaget, Flow Neuroscience, som specialiserar sig på medicinska enheter har lanserat den första, och enda, medicinskt godkända behandlingen för hemmabruk i sitt slag i Europa för att hjälpa de 4 procent av befolkningen som lider av depression.
Terapi är ett landskap av olika metoder, traditioner och vetenskapligt prövade arbetssätt. Valet av metod kan göra skillnad för effekten, men ofta är det en kombination av faktorer – inte bara terapiformen – som avgör framgången. Psykolog Viktor Ros Persson guidar oss genom de vanligaste metoderna, deras styrkor och svagheter, och trenderna som kan forma framtiden.
Antalet svenskar som använder antidepressiva läkemedel har ökat med över 40 procent på tio år. En studie i The Lancet visar att vissa läkemedel kan förändra kroppens funktioner betydligt mer än andra – från viktuppgång till förändrad hjärtrytm. Forskare menar att resultaten kan bana väg för mer individanpassad behandling.
2024 var ett framgångsrikt år för medicinsk forskning med flera betydande genombrott inom olika områden. Här är en sammanfattning av några viktiga medicinska upptäckterna under året.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har tilldelat 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras revolutionerande upptäckt av mikroRNA och dess roll i post-transkriptionell genreglering. Denna upptäckt har visat sig ha fundamental betydelse för organismers utveckling och funktion, och öppnat upp nya möjligheter inom medicinsk forskning och behandling.
Pontus Johansson, 39, från Laholm, fick för drygt ett år sedan uppleva en förändring i sitt liv som skulle påverka honom djupt. – Plötsligt började något förändras i min kropp och smärtan i ryggen blev snabbt en del av min vardag. Det visade sig vara AxSpa. Nu efter diagnosen har jag fått rätt hjälp som gör att jag kan leva som vanligt igen, berättar Pontus Johansson.
Lustgas används som smärtlindring inom vården men har även blivit allt vanligare som berusningsmedel bland ungdomar. Användning av lustgas på fel sätt kan ge många allvarliga effekter, såsom medvetslöshet, köldskador och blodproppar i lungor och hjärta.
Antalet ADHD-diagnoser i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, vilket väcker frågor om diagnostik, behandling och potentiella risker med läkemedelsbehandling. Denna artikel undersöker den aktuella situationen och belyser både fördelar och risker med ADHD-medicinering.
