Jag känner mig uppsvälld och även lätt illamående ibland. Symtomen och gaserna kommer på e.m och kvällen. Jag går även på toaletten i flera omgångar under dagen, och avföringen är ibland lös, ibland hård, men jag har varken diarré eller förstoppning. Jag tror själv att det kan vara Colon Irritabile, och jag har därför försökt berika kosten med mycket fibrer, men jag tycker inte att det har hjälpt. Det enda som fungerar är Minifom, men jag undrar hur länge man kan äta dessa? Kan man bli immun mot dem till slut? Är Colon Irritabile farligt och kommer jag att lida av detta resten av livet?
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Fibrer kan förvärra gaserna vid colon irritabile (även kallat IBS). Minifom är en ofarlig medicin, som inte brukar tappa effekt med tiden. De flesta personer med colon irritabile brukar bli bättre efterhand, men det är svårt att förutsäga. Om dina kostvanor har förändrats, så kanske det är förklaringen?

Det finns olika teorier om varför man drabbas av colon irritabile. En teori är att det kan börja med en infektion i tarmen, som sedan leder till bestående ändringar i funktionen. Colon irritabile är inte farligt.

10 år 3 månader sedan
I våras kände jag mig ofta uppspänd och olustig högt upp i magen under revbenen och prövade Samarin med god effekt. Nu i höst kom känslan tillbaka. Nu är det värre och Samarin har ingen eller bara väldigt kort effekt. Jag är uppspänd och har ont i övre delen av magen, även upp bakom revbenen. Magen känns öm och svullen. Känner mig ofta hungrig med sug och ibland riktiga kramper, men jag mår illa och får ont mitt i magen efter maten. Två gånger har jag efter en lite större måltid på kvällen mått så illa att jag behövt kräkas. Kaffe ger smärtor och väldiga gaser. Annars har jag inte problem med gaser, trots att magen känns uppspänd och svullen. Alkohol och vin har jag också slutat med; då jag får så ont att jag behöver kräkas. Öl verkar däremot lite lugnande och kan ibland lindra känslan av uppspändhet. Besvären kom i samband med förändring på jobbet där det helt plötsligt blev väldigt oklart vad som förväntades av mig. Detta är nu utrett men kvar är min onda, oroliga mage. Försöker äta någorlunda snäll mat och små portioner. Fet mat går inte, inte heller råa grönsaker, och lax som jag alltid älskat ger ett fruktansvärt illamående. Bäst är kokt vit fisk, kokt kyckling och gröt. Hur kommer jag tillrätta med mitt magonda, som verkligen begränsar mitt liv?
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Magbesvär kan hänga samman med yttre omständigheter och det är inte säkert att besvären går över på en gång, även om du skriver att orsakerna är utredda nu. Har man otur kan magbesvären bli långvariga. Eftersom det rör sig om nytillkomna besvär som inte vill gå över, så rekommenderar jag att du undersöks med t.ex en gastroskopi. Kräkningar brukar man uppfatta som ett s.k alarmsymtom, som alltid skall föranleda gastroskopi utan fördröjning.
10 år 3 månader sedan
Jag har ätit kortison mot inflammationen i tre månader och gått upp mycket i vikt av detta... Saken är den att jag är väldigt mån om mitt utseende och tränar väldigt mycket... Jag har gått upp ca 10 kg nu och mår mycket dåligt pga detta! Nu undrar jag om det kan vara farligt att äta efedrin-tabletter om man har ulcerös kolit. Dessa hjälper mig att förbränna fortare... Jag hatar att gå upp i vikt!
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
I ditt läge måste du helt enkelt prioritera behandlingen av din ulcerösa colit. Kortisonet förorsakar att du samlar på dig vätska och går upp i vikt, men trösta dig med att du går ner igen när kortisonet trappas ut. Det stora problemet med kortison är de långsiktiga biverkningarna och är också skälet till att man också brukar använda annan behandling än kortison för att hålla sjukdomen i schack. Kortison är dock standardbehandling vid akuta symtom.

Förhoppningsvis har du läst om riskerna med doping och efedrin är definitivt inte ofarligt. Jag hoppas att du trots allt håller med mig om att hälsan är viktigare än utseendet. Kan det vara så att du egentligen är orolig för sjukdomen och inte i första hand för ditt utseende? Jag vet att det inte är lätt att få en kronisk sjukdom vid din ålder, men det är ändå ett faktum som du måste acceptera. Om du oroar dig för vad sjukdomen innebär, så tveka inte att ta upp det med din läkare.

10 år 3 månader sedan
Diarrén varade över ett veckoskifte med spring på toaletten bara två gånger om dagen. I början av veckan fick jag dessa kramper mitt i magen och jag undrar verkligen vad det kan vara? Jag har fått Buscopan-tabletter av en sjuksköterska men vad är det för medicin? Jag är "jätteorolig".
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Plötsliga diarréproblem (lös avföring och normalt antal toalettbesök) i samband med utlandsresa beror sannolikt på en tarminfektion. Oavsett om det är virus, bakterier eller parasiter brukar det snabbt gå tillbaka och kräver ingen behandling med antibiotika. Är besvären svåra kan man ta något dämpande, t.ex Imodium eller Dimor. Buscopan är ett läkemedel som minskar kramperna i tarmen. Oftast är det inte nödvändigt att ta och gör under alla omständigheter inte att diarréerna läker ut snabbare.
10 år 3 månader sedan
Jag vaknar av det, och det går ju an att leva med, men med magbesvären blir det jobbigt att vara med folk. Jag bullrar och skriker och så måste jag tömma tarmen direkt eter det jag har ätit. Detta har gjort mig lite nervös på dagarna på jobbet osv. Vad kan det vara?
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Många som har problem med halsbränna eller s k refluxbesvär, har också samtidigt problem med en känslig och orolig tarmfunktion. Ofta yttrar det sig som just det du beskriver, att det bullrar och kör, samt att man får omedelbara trängningar till att tömma tarmen efter att ha ätit något. Det är naturligt att uppleva det som jobbigt, eftersom man lätt känner sig ofri. Har dina problem pågått länge, eller är de nya?

En bra grundregel är att konsultera en läkare om tarmfunktionen ändrar sig påtagligt efter 50 års ålder.

10 år 3 månader sedan
Min sambo har problem med sin mage från och till. Det är ibland så att han efter att ha ätit får ont i magen och måste uppsöka toalett. Avföringen är lös. Ibland går det över snabbt och ibland kan det sitta i en halv dag. Detta har han haft problem med i ca två år. Vi tänkte att det kunde vara någon mat han inte tål, men det är svårt att precisera, eftersom det har varit olika saker varje gång. En gång efter att ha ätit choklad, en annan gång snabbmat, en tredje vanlig hemlagad mat osv. Det konstiga är att det kan gå flera månader tills han får samma problem igen. Vi undrar vad besvären kan bero på, och hoppas att du kanske kan ha någon aning om vad det kan vara?
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Dessa symptom beror vanligen på IBS eller "irritable bowel syndrome" (även kallat Colon Irritabile).. Orsaken är väldigt sällan överkänslighet mot något i kosten, men besvären utlöses ofta av födointag. Det är inte alls ovanligt att besvären kan variera i perioder. Olika yttre faktorer kan vara av betydelse. Är din sambo i din ålder? Har han inte sökt läkare någon gång, så kan det vara en bra idé om han beskriver sina symptom för husläkaren och får en diagnos.
10 år 3 månader sedan
Vid gastroskopi hittades bakterier i magen, men jag fick aldrig någon behandling. För tre veckor sedan fick jag svåra smärtor i övre delen av magen som strålade ut i fr.a ryggen men även i övriga delar av magen; jag hade svårt att andas, darrade, hade feber, kräkningar och diarré. Vid akutbesök fick jag Nexium och antibiotika utan att det togs något blodprov eller något annat. Medicineringen hjälpte bara en kort tid; efter tre veckor mår jag dåligt igen. Var hos en annan läkare igen och blodprovet visade låga blodvärden och läkaren remitterade till gastroskopi och ultraljud. Vad kan det vara? Jag är så rädd att få sådana smärtor igen då jag redan mår sämre bara några dagar efter det jag slutade med antibiotika och jag är trött på att ha ont. Vad kan jag själv göra? Vilken mat ska jag undvika eller äta mer av...?
Redaktionen
Skrivet av Michael Wedén...
Många människor är bärare av bakterien Helicobacter pylori som kan finnas i magsäcken. Det är faktiskt världens vanligaste infektion! Alla dessa skall inte behandlas. Om man vid provtagning (blodprov eller gastroskopi) hittar bakterier, men patienten inte har magsår, så skall infektionen inte behandlas. Skulle vi göra det, skulle vi förorsaka resistens, vilket förmodligen skulle resultera i stora problem när det är nödvändigt att behandla.

Jag tror inte att dina symtom med feber etc kan ha berott på Helicobacter och det var enligt min uppfattning inte korrekt att behandla av det skälet. Visst låter det som en infektion, men det kan också ha rört sig om en virusinfektion snarare än en bakteriell infektion. Jag tycker att det är bra om man försöker ta reda på vad det är. Det är inte troligt att diet skulle ha någon effekt.

10 år 3 månader sedan
Jag fick gallstensanfall efter mitt första barns födelse. Sedan var jag symtomfri i nästan 2,5 år. Ultraljud visade ett antal mindre stenar. Jag tror att efter förlossningen när hormonerna ändrades så började min gallblåsa att fungera ordentligt igen och stenarna spolades ut. Jag tror att mina besvär var starkt kopplade till den hormonella omställningen under graviditeten. Vad jag förstår ökar kolesterolhalten i gallan när man är gravid. Och gallblåsetömningen påverkas av graviditeten. Min blåsa kanske blev väldigt slö samt påverkad av det trånga utrymmet i buken. Mitt andra barn föddes 3 år efter det första. Anfallen kom tillbaka under graviditeten och jag hoppades på samma utveckling som förra gången, dvs att min kropp själv skulle ta hand om de stenar som fanns kvar i gallblåsan. Denna gång visade det sig vara jobbigare eftersom anfallen var betydligt kraftigare. Troligtvis hade jag kvar stenar, som växte till sig denna gång. Jag fastade 24 tim för att få den onda cirkeln att sluta sig, så att jag kunde börja äta igen. Senaste halvåret har jag haft 17 anfall, trots försiktighet med maten. Och jag har gått ner in vikt. Opererade mig nyligen för att jag inte kunde fortsätta på detta vis. Fynd: tre små 4-5 mm stenar. Har - tyvärr i efterhand - fått veta att det finns andra behandlingar att tillgå, vilket har gjort att jag nu inte känner någon större glädje över mitt beslut att ta bort gallblåsan. Jag skulle ha velat prova allt, innan jag beslutade mig för operation. Jag försöker leva sunt och vara aktiv. Jag är 174 cm lång och väger 62kg.
Redaktionen
Skrivet av Christer Hjortsberg...

* Kunde medicinering ha hjälpt mig att få bort stenarna? Hade jag fått behålla min gallblåsa ett antal år till? Kan detta kombineras med stötvågor? Varför används inte denna behandlingsmetod mer?

På Anns första fråga är svaret NEJ. Medicinering hade INTE kunnat hjälpa henne. Men stötvågor hade kunnat vara ett alternativ. Stötvågor kräver dock apparatur, som inte alla lasarett har tillgång till.

* Hur kan man vara så säker att stenarna återbildas? Efter graviditet kanske min gallblåsa fungerar som den skall.

På Anns andra fråga är svaret också NEJ. Sannolikt kommer kosten inte att ha tillräcklig effekt för att tömma ut stenarna.

* Inser nu att jag skulle fått rådet att stimulera kontraktionen av blåsan istället för att vara försiktig med fettintaget. Möjligtheten fanns då till tömning. Fungerar gamla kurer med olivolja? Stimulerar man då kontraktionen och stenarna rinner ut i gallgången om de är tillräckligt små?

Sannolikt är det INTE stenarna i sig som ger smärta och besvär, utan det kommer troligen från ett kramptillstånd i gallgången. Vid en operation blir du av med gallgången men vid en stötbehandling påverkar man BARA STENARNA. Kosten kommer heller inte att kunna göra någon skillnad. Att få krampanfall i samband med graviditet är något som vi ofta ser och sannolikt sker det en kontraktion i gallgången precis som vid sammandragningar i livmodern och mekanismen är därmed troligen den samma.

* Varför är man så snabb att ta till galloperation? Allt gick så snabbt.. Istället för att ge information om alternativa behandlingsmetoder! och hjälpa mig att hitta den behandling som passade mig bäst. Jag kände att jag inte hade något annat val än operation. Känns som ingen har lyssnat på mina teorier kring min gallsten; är de så felaktiga? Idag inser jag bredden av denna sjukdom; därav den nya kunskapen som jag hittat på siter från andra sidan Atlanten.

Att avlägsna din gallgång (med operation) var nog därmed helt korrekt i just ditt fall.

Gallans irrgångar

Ann tackade för svaren, men förstod inte riktigt:
Man opererar inte bort gallgångarna utan gallblåsan. Gallgångarna behövs ju för att gallan skall kunna vandra från leven till tolvfingertarmen för att spjälka fettet i födan.

Varför är det inte stenarna som ger besvär? Man tror att ett gallstensanfall är ett kramptillstånd i gallblåsan, som troligen orsakas av att en sten hindrar flödet av galla till/från gallblåsan? När stenen sedan faller tillbaka in i gallblåsan eller ut i gallgången släpper anfallet. Får man bort stenarna så bör besvären försvinna. Annica ville ha ett förtydligande.

Doktor Christer Hjortsberg fortsätter att reda upp "Gallans irrgångar":
Mycket riktigt! Man kan tänka sig att just gallstenarna ger irritationen i gallgångarna och att detta ger besvären.

MEN!

Man öppnar inte bara gallblåsan och tar bort gallstenarna, utan man tar bort HELA gallblåsan (med stenar och allt).

Det uppstår nu ett PROBLEM och det är att inte alla patienter blir BESVÄRSFRIA med denna operation (!) och detta gör att man tror att det DESSUTOM rör sig om ett kramptillstånd, som sannolikt kan ha utlösts MEKANISKT av gallstenarna. Mycket talar för att det rör sig om KRAMPTILLSTÅND i gallgångarna, som ju även förbinds med bukspottkörteln, varför krampen i så fall är vävnadsutlöst och stenarna är därför sannolikt inte alltid den primära orsaken till besvären.

Kan man då se patienter med gallbesvär UTAN stenar? Svaret är JA! Ofta tolkas dessa besvär som pankreatit, som gastrit - Zantac har GOD effekt på just gallbesvär - eller som allmänt diffusa magbesvär.

BRA att du frågade, så att vi kunde utveckla detta, som är sådant som inte tycks vara allmänt känt, trots att gallstensbesvär inte alls är särskilt ovanligt.

10 år 3 månader sedan
Tidigare återkom det 3-4 ggr/år och varade 1-2 dygn. Besvären kommer sedan ca ett år ca en gång/månad och varar 3-4 dygn. Har däremellan ofta gasig och bubblig mage. Måste äta på bestämda tider. Väntar jag för länge med att äta om jag är hungrig får jag ont och kramp i mage/tarm. Symtomen på min "magåkomma" visar sig först som kramp/knip i nedre delen av magen(tarmarna. Besvären flyttar sedan uppåt och magen blir uppblåst och luftfylld. Måste rapa hela tiden. Mår lite illa. Inga sura uppstötningar. Får ökad salivutsöndring, en metallisk smak i munnen och otroligt dålig andedräkt. Får sedan huvudvärk och öronvärk, ibland molande, stickande värk på vänster sida något ovanför korsryggen. Känner mig olustig till mods när besvären pågår. Förloppet är samma varje gång. Det verkar förekomma i samband med ägglossning men jag är inte säker på det. En del i släkten har för mycket gallfärgämne i blodet. Har ej kollat om detta gäller mig.
Redaktionen
Skrivet av Christer Hjortsberg...
Ja, det kan ju vara ett tecken på att det just nu sker förändringar i din kropp med nedsättning av österogen-halten och att detta kan vara kopplat till hormonella svängningar i ditt liv. Det låter inte som en allvarlig sjukdom – snarare som ett besvär som förundrar dig och gör dig orolig. Tala med din läkare. Det kan ju vara så att man kan överväga en hormonterapi för just övergångsbesvär, något som många kvinnor upplever i din ålder.
10 år 3 månader sedan
Ibland har jag häftiga kramper som gör att jag måste kräkas upp maten; bara vid måltid, aldrig annars. Svidande värk i mellangärdet. För en vecka sedan gjordes koloskopi. Man hittade inget och vill då göra gastroskopi. Under hela mitt liv har jag aldrig någonsin varit med om något så smärtsamt som koloskopi!! Efter en stund satte man in Ketogan men det hjälpte inte. Undersökningen pågick ca 50 min, lika ont hela tiden. Jag vaknar på natten efter att ha drömt om denna undersökning. Nu vill jag inte göra gastroskopi; det är samma person som skall göra det. Men jag har lika ont fortfarande. Finns det alternativundersökning? Vill bara tillägga att jag normalt är en mycket tålig person som varit med om många operationer m.m.
Redaktionen
Skrivet av Christer Hjortsberg ...
Dessa typer av undersökningar kan av många upplevas som otroligt besvärliga .Det motverkar sitt syfte att driva fram en undersökning som patienten inte själv känner sig delaktig i. Ja, det går ju alldeles utmärkt att göra en sedvanlig röntgenundersökning av magsäcken, men fynden blir då mindre specifika och jag tror att en förstående och klok läkare är mycket bättre än alla undersökningar och prover. Tala med din läkare, så tror jag att det löser sig utan dessa besvärliga undersökningar som du inte känner att du kan medverka i.
10 år 3 månader sedan