Tillväxthormonbrist (GH-brist)

Tillväxthormonbrist (GH-brist)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Tillväxthormonbrist är ett tillstånd som man kan få när man har brist på tillväxthormonet som tillverkas i hypofysen som sitter i hjärnan. Om man har brist på detta hormon så orsakar det dvärgväxt.

Forskning visar att brist på tillväxthormonet har andra inverkningar på kroppen, förutom längdväxten. Till exempel stimulerar tillväxthormonbrist muskeluppbyggnad, förbränner kroppsfett och sparar kroppsvatten.

Varför drabbas man av tillväxthormonbrist?

Tillväxthormonbrist brukar kunna orsakas av en sjukdom i hypofysen eller i levern. Bristen på tillväxthormonet kan ha flera olika orsaker. Man kan till exempel ha haft bristen sedan man var ett barn. Den kan vara medfödd eller förvärvad. Den vanligaste orsaken är att man har haft någon form av hjärntumör och i samband med behandlingen så skadades den hormonproducerande hypofysen.

Hos barn finns det oftast ingen riktig förklaring till bristen på tillväxthormonet. När man har en brist på flera olika hypofyshormoner så får man hypofyssvikt, detta kan resultera i tillväxthormonbrist. Hormonet insöndras i hypofysen, det är en liten körtel på hjärnans undersida. När tillväxthormonet insöndras i blodbanan så leder det till att levern frisätter olika tillväxtstiumulerande ämnen. Vid tillväxthormonbrist kan det finnas rubbningar i regleringshormonerna, alltså brist på själva tillväxthormonet. Det kan även vara fel på cellernas receptor som ska ta emot hormonerna. Sjukdomen kan drabba både barn och vuxna men är vanligast bland vuxna. Ungefär 2000 personer i Sverige har GH-brist som har visat sig i vuxen ålder.

Hur ser man tecken på tillväxthormonbrist?

På ett nyfött barn kan tillväxthormonbrist visa sig på lite olika sätt. Man brukar se ett mycket lågt blodsocker. Efter tre till nio månaders ålder så börjar tillväxthastigheten att minska. Ännu lite senare så börjar viktökningen påverkas. Ett annat tecken är att tandutvecklingen är försenad. Barnet brukar även vara knubbigt och ha ett relativt tjockt fettlager under huden. Hormonbrist brukar ge upphov till följande:

  • Stort sömnbehov.
  • Nedsatt psykiskt välbefinnande.
  • Torr, tunn och rynkig hud.
  • Minskad muskelmassa.
  • En ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Man noterar även nedsatt vitalitet och en minskad bentäthet.

Diagnos och behandling

Man kan se tydliga tecken av tillväxthormonbrist genom ett enkelt blodprov, men för att kunna fastställa sjukdomen behövs ett stimuleringstest. Under stimuleringstestet tillför man en substans som stimulerar GH.

När läkaren ställer diagnosen på ett barn så väger och mäter man barnet. Även föräldrarnas vikt och längd bör ingå i bedömningen och även deras vikt och längd som barn. Läkaren frågar även om vilken ålder föräldrarna kom i puberteten. Förutom det så ställs olika frågor om barnets kost, aptit, motionsvanor och om det har andra sjukdomar. Man frågar även om barnet har sociala problem.

Genom att ge personer med tillväxthormonbrist ett genframställt tillväxthormon har behandlingen av både barn och vuxna dramatiskt förbättrats. När man behandlar barn med genframställt hormon så brukar det resultera i normal kroppslängd. Resultatet av de vuxnas behandling är bland annat en förbättring av kroppsammansättningen. Exempelvis så ökar muskelmassan och fettväven minskar. Personerna får tillbaka sin livsenergi. Behandlingen är livslång och den innebär en daglig injektion av tillväxthormonet.