Tics

Tics

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

För någon med tics, kan det vara jobbigt att se ut ”som alla andra”, men ändå vara annorlunda. Att det dessutom är många som inte känner till vad tics egentligen är, gör inte saken lättare.

Varför grimaserar han hela tiden, gör konstiga axelryckningar och nu ”kluckar” han med munnen – han måste vara ”knäpp”, eller? Vi är alla så lika, vad gäller våra behov av närhet, kärlek, förståelse och omvårdnad. Men sen har vi även många olikheter, till både utseende, humör och annat. I boken ”Tål mina TICS, tack!” av Lisbeth Iglum Rönhovde (InfolitenBOK, ISBN 978 – 82- 997375- 6-2) beskriver man Tourettes syndrom (TS) som en diagnos man får när man har tics i form av olika typer av rörelser och minst ett ljud.

Motoriska och vokala tics

Rörelserna kallas motoriska tics och ljuden vokala tics. En del tics kan vara osynliga och kallas då för inre tics. Tics kommer och går och ibland svämmar det över av rörelser eller ljud utan att man kan stoppa dem. När allt fungerar som det ska i hjärnan flyter signalerna i en jämn ström från cell till cell. Problemet för en som har TS är att det ibland svämmar över. I hjärnan finns celler som kontrollerar rörelser man kan göra utan att tänka på dem, som exempelvis att blinka, hoppa och svälja. Om dessa celler skickar alltför många signaler, blir ticsen intensiva. Pelle Sandstrak som har Tourettes syndrom menar att man kan beskriva olika person-typer som olika länder. De som har TS är som island

  • Varma källor och vulkaner.
  • Aldrig full kontroll.
  • Aldrig helt lugnt.
  • Ständiga rörelser.
  • Ständiga utbrott.

Ticsen blir ofta som starkast när det är helt tyst i rummet, när man måste vänta eller när man känner sig osäker. Det påverkas av om du känner dig spänd, stressad, glad, rädd eller trött. Ticsen minskar ofta när man känner sig trygg, har lagom att göra och vet vad som förväntas av dig. 

Jobbigt med andras blickar

Många unga tycker att det jobbigaste med tics är att andra kan se och höra det. Att vara ”annorlunda” som ung kan kännas tufft. Desto viktigare är det att vuxna känner till vad TS/tics är för något och kan finnas där och stötta. Tics är ju inget konstigt utan en naturlig följd av hjärnans signaler.

Många med TS kan även ha tilläggsproblem som skrivmotoriska svårigheter, svårt med siffror/matte, problem med maten, svårt att sova, kraftiga raseriutbrott, ADHD, tvångstankar och känslan av att vara deprimerad.

Om du har tics, prata med dina föräldrar, din lärare, skolsköterskan eller annan person du känner förtroende för och berätta hur just du upplever dina tics. Sök information för att själv lära dig mer om tics och TS på Riksförbundet Attention (www.attention-riks.se).

Att låta bli att ticsa kan vara som att låta bli att blinka – försök själv! För att göra motstånd mot ticsen underlättar det om man blir medveten om sina tics så att man vet vad man har att jobba med. Man får sällan tics när man håller på med någon kontrollerad motorisk aktivitet. För att göra motstånd mot ticsen kan man använda en rörelse, ett ljud eller en andningsteknik som gör det omöjligt att ticsa samtidigt. Boken ”Nix your tics” lär ut hur man jobbar med att minska sina tics. Läs mer om detta på www.lifesatwitch.com.

Olika tics

Det finns flera olika typer av tics och det varierar från person till person hur många tics man har och hur ofta de visar sig.

Elva exempel på tics:

  • Blinka sakta, väldigt fort eller mycket.
  • Dra i mungipan eller rynka på näsan.
  • Gapa som om man ska gäspa.
  • Knäcka i lederna eller rycka till i olika muskelgrupper.
  • Slänga med eller rycka i armen/benet.
  • ”Himla” med ögonen.
  • Harkla sig, gurgla, hosta, sniffa, vissla, grymta eller nynna.
  • Göra rap-ljud eller brumma djupt nere i halsen.
  • Säga samma ord eller uttryck om och om igen.
  • Skratta högt även om det inte finns något att skratta åt.
  • Låta som ett eko – upprepa det som andra säger.

Avdramatisera tics

Ofta avdramatiserar man något när man är öppen och berättar om hur det ligger till. Säg som det är – ”jag har tics”. Kunskap är första steget till förändring och det bryter ner fördomar. Kunskap kan ta bort skitsnack, mobbing, härmning, bråk och missförstånd. När du vet att folk accepterar dina tics, slappnar du lättare av – och ticsen minskar!

--

 

Boken ”Tål mina TICS, tack!” av Lisbeth Iglum Rönhovde (InfolitenBOK)