Hjärnhinneinflammation (Meningit)

Hjärnhinneinflammation (Meningit)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Hjärnhinneinflammation innebär att hinnorna mellan hjärnan och skallbenet är inflammerade. Oftast orsakas sjukdomen av en infektion som kan bero på virus eller bakterier, och vanligast är att man får meningit på grund av en virusinfektion. De flesta som får sjukdomen blir friska efter ett par veckor.

Det är inte särskilt vanligt att man får hjärnhinneinflammation som beror på bakterier, men om det skulle vara fallet behöver man snabbt få sjukvård. De flesta blir återställda, men vissa kan få bestående besvär och i värsta fall kan man dö. Om man har svår huvudvärk, är illamående och/eller ljus-och ljudkänslig bör man kontakta sjukvårdsupplysningen omedelbart.

Vad är hjärnhinneinflammation?

Det finns ett hålrum mellan hjärnan och skallbenet som innehåller vätska. Runt om hålrummet finns det hjärnhinnor. När man får sjukdomen är det dessa hjärnhinnor som blivit inflammerade. Hjärnhinneinflammation kallas även för meningit. Oftast orsakas inflammationen av virus eller bakterier. Det kan dock även finnas andra anledningar som till exempel reumatiska sjukdomar eller biverkningar av läkemedel. En annan orsak till meningit kan vara TBE som orsakas av fästingar. Det finns vaccin mot TBE.

Symtom på hjärnhinneinflammation

Vare sig hjärnhinneinflammationen beror på virus eller bakterier så har man mer eller mindre samma symtom. De vanligaste symtomen är att man får ont i huvudet, mår illa, har feber och känner sig allmänt sjuk, är stel i nacken och att man är känslig för ljud och ljus. Om man får hjärnhinneinflammation som är orsakad av virus så blir man i allmänhet inte sjuk lika snabbt. Man brukar heller inte bli lika sjuk. Om man smittas av ett virus så är det vanligt med ett så kallat dubbelinsjuknande. Detta innebär att man har varit sjuk och haft feber eller kanske diarré, en eller några veckor innan själva hjärnhinneinflammationen.

Har man däremot fått sjukdomen på grund av bakterier så kan man insjukna snabbt och bli väldigt sjuk på mindre än ett dygn. Man kan då förlora medvetandet eller få krampanfall. Andra symtom kan vara blödningar i huden, yrsel och att man känner sig orkeslös.

Diagnos

Om läkaren misstänker meningit så görs en så kallad lumbalpunktion, ett ryggvätskeprov. Patienten ska då sitta framåtböjd eller ligga lätt ihopkrupen på sidan. Efter att läkaren har tvättat och eventuellt lokalbedövat området så sticks en tunn nål in mellan de nedersta ryggkotorna. Detta görs för att komma åt vätskan som ryggmärgen och hjärnan omges av. Man tar även blodprover och gör en odling för att se om det finns bakterier i blodet.

Behandling och vård för hjärnhinneinflammation

Har man hjärnhinneinflammation som är orsakad av bakterier, dock med undantag för borrelia, så är det viktigt att man snabbt behandlas. Då brukar man få antibiotika direkt i blodet, antingen med sprutor eller med dropp. Om man däremot har fått sjukdomen orsakad av virus så finns det ingen behandling eftersom antibiotika inte hjälper mot virus. Sjukdomen kommer att ge med sig av sig självt. Oavsett vilken typ av meningit man har så brukar smärtstillande läkemedel med paracetamol hjälpa till att sänka febern samt mildra huvudvärken. Det brukar underlätta att ligga i ett tyst och mörkt rum under tiden som man är sjuk.