Har ditt barn astma? Då kan han eller hon löpa större risk för karies

Har ditt barn astma? Då kan han eller hon löpa större risk för karies

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Ny studie från Sahlgrenska akademin visar att barn och ungdomar som har astma löper större risk för kariesskador och tandköttsinflammation.

Även om studien har relativt få deltagare och man kan ha svårt att ta fram en generalisering berättar Malin Stensson, tandhygienist och forskare, att resultatet är viktigt och mätbart då styrkan är att de olika deltagande åldersgrupperna kommer från en homogen bakgrund. De har alltså i det närmaste identiska förhållanden vad gäller ålder, bostadsort och fastställd diagnos astma.

Undersökningen delades upp i åldergrupperna 3, 6, 12-16, och 18-24 år. Den spänner alltså från barn och ungdomar till unga vuxna med och utan astma. Man upptäckte redan i den första studien fler kariesskador hos 3-åriga barn med astma jämfört med 3-åringar utan astma.

Söta drycker och medicineringen kan vara bidragande orsaker

Man följde 3-åringarna fram till 6-års ålder och såg tydligt att de 3-åringar som hade astma utvecklade fler kariesskador än friska barn.

Malin Stensson berättar i ett pressmeddelande från Sahlgrenska Akademin att ”barnen med astma munandades mer, blev torra i munnen och fick därför mer söta drycker. Detta kan vara en bidragande orsak till att dessa barn har mer hål i tänderna”.

I gruppen 12-16år såg man en markant skillnad, endast 1 av 20 var kariesfri i astmagruppen medan 13 av 20 var kariesfria i den astmafria kontrollgruppen. Kontrollgruppen var friska ungdomar i samma ålder och astmagruppen bestod av ungdomar som hade långvarig medelsvår och svår astma.

Malin Stensson tror att det kan vara en något lägre salivsekretion framkallad av medicineringen som påverkat kariesutvecklingen för de som har astma. Man såg även att de med astma hade en högre andel med tandköttsinflammation.

Mindre skillnad hos unga vuxna

Även om skillnaderna hos unga vuxna, 18-24år, var i det närmaste identisk med gruppen ungdomar 12-16år så var skillnaderna mellan de två grupperna, de med astma och de friska, inte lika stora.

Båda grupperna kommer från områden där tandhälsan upplevs som mycket god vilket bidrar till att studien enligt Malin Stensson kan ses som representativ om än inte generaliserande.

Som resultat av studien ser Malin Stensson gärna att man etablerar ett vårdprogram mellan sjuk- och tandvård för att följa upp bieffekter som sämre tandhälsa och att vårdpersonal samt föräldrar till barn med astma är uppmärksamma på att det faktiskt finns ett samband mellan astma och tandhälsa.