Det åldrande ögat

Det åldrande ögat

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Här berättar Magnus Gjötterberg, docent och chefsläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, om de olika sjukdomar som kan påverka vår syn.

Idag finns för de flesta sjukdomarna behandlingsmetoder som både kan bota och förebygga synproblem.

Dina ögon åldras

Torra ögon är vanligt, speciellt hos äldre människor, men förekommer också hos yngre vuxna. Det kan ha många orsaker, de flesta helt ofarliga och lätt avhjälpta.
Tårvätskans sammansättning blir annorlunda och lite mindre effektiv när man blir äldre. Man får även ofta mindre mängd tårvätska. Tårvätskan har till uppgift att ”smörja” ögonen och den har en komplicerad och väldigt fiffig sammansättning. Om den rubbas (och det gör den ofta när man blir äldre) avdunstar tårvätskan för fort, och ögonen blir torra.
Det här kan ge ganska svåra besvär, det skaver, svider och kan göra riktigt ont. Har man sådana besvär skall man gå till vårdcentralen eller till en ögonläkare. Det finns bra tårersättningsmedel, som kan lindra besvären. Vissa av dem går att få utskrivna av läkare, vilket gör behandlingen något billigare.

Det finns också andra orsaker till torra och irriterade ögon:

• Sjögrens syndrom heter en reumatisk sjukdom, som förutom led- och muskelvärk, magsymtom med mera också drabbar spottkörtlarna och tårproduktionen. Även andra reumatiska åkommor kan ha torra ögon som delsymtom.
• Den som jobbar ofta och länge vid bildskärm upplever väldigt ofta sveda och ”gruskänsla” i ögonen, som även kan bli röda och irriterade.
Då är det viktigt att man ser över placeringen av bildskärmen. Den ska inte stå för högt i förhållande till blickfältet, så att man tvingas hålla ögonen vidöppna när man tittar på skärmen. Då avdunstar tårvätskan för fort och ögonen får ingen ”smörjning”.
Placera bildskärmen något nedanför blickfältet, så att ögonspringan blir mindre när du tittar på skärmen. Och glöm inte bort att blinka då och då.
Om man har mycket besvär med torra ögon vid datorarbete, kan man fråga en ögonläkare till råds, och kanske få medel som fuktar ögonen.

Grå starr (Katarakt)

Ögats lins grumlas med stigande ålder. Så gott som alla 65-åringar har någon form av linsgrumling och nästan alla 90-åringar har grå starr. Men alla behöver inte opereras.

Symtom

Grå starr innebär en grumling av ögats lins som hindrar ljusets väg in i ögat och gör att man ser suddigt och har svårt att fokusera. Ungefär som ett fönster som blir allt smutsigare. Andra vanliga besvär är ökad ljuskänslighet och bländningskänsla, och ökad närsynthet som gör att man måste byta glasögon.
Kan man göra något för att undvika grå starr? Åldersförändringen är svår att förebygga, men man ska vara noga med att skydda sina ögon mot starkt solljus med bra solglasögon. Ultraviolett ljus kan påskynda utvecklingen av grå starr.

Behandling

Den moderna operationsmetoden kan med stor säkerhet återställa bästa möjliga syn på ögat, om inga andra ögonsjukdomar hindrar. Ingreppet görs med ultraljudsteknik efter att ögat bedövats med droppar. Normalt tar operationen 10-20 minuter men hos en del kan ingreppet vara mer komplicerat och ta längre tid. Den grumlade linsen byts ut mot en konstgjord lins av silikon eller ”plexiglas”. Hålet i ögat behöver inte sys ihop, såret läker snabbt. Man går hem samma dag och kan leva som vanligt. Man tar ögondroppar i tre veckor. Synförbättringen kommer oftast redan nästa dag men hos en del behöver ögat längre tid för att återhämta sig, dimmighet och bländning kan förekomma flera dagar efteråt.
Den nya linsen håller hela livet, men efter flera år kan hos en del så kallad efterstarr störa synen. Detta är mycket lätt att åtgärda med laser.

Glaukom

”Grön starr” har den ofta kallats, men ögonsjukdomen glaukom har ingenting med starr att göra.
Glaukom är en gåtfull sjukdom, både för dem som drabbas och för läkarna. Men just nu händer mycket inom forskningen, både när det gäller orsakerna till sjukdomen och hur den ska behandlas.
Tidigare satte man likhetstecken mellan glaukom och förhöjt tryck i ögat. Förklaringen skulle vara att det höga trycket gör så att blodkärl i synnerven (som går från hjärnan in i ögat) kommer i kläm.
- Men det är inte så enkelt, säger Magnus Gjötterberg. Man kan ha ett normalt tryck i ögat, men ändå få glaukom. Och man kan ha ett högt tryck i ögat men ändå inte få glaukom. Det talar starkt för att andra faktorer också påverkar synnerven så att man får en försämrad blodcirkulation.
Det finns två typer av glaukom. Den vanligaste, som framför allt drabbar äldre människor, kallas öppenvinkelglaukom. Det är en smygande sjukdom, som man inte märker förrän man får synförändringar. Då har man i regel haft sjukdomen i 10-20 år. Man märker först att synfältet förändras, man får ett fläckvist bortfall av synen runt mitten av synfältet. Man kan också känna viss obehagskänsla i ögat, men oftast inga smärtor.
En annan och mer ovanlig form är trångvinkelglaukom. Det kan uppträda plötsligt, även i yngre åldrar. Ögats lins växer lite med åren och trycker då iris framför sig, vilket kan göra att det blir för trångt i kammarvinkeln. Symtomen är svår smärta, som beror på att trycket blir för högt. Om man inte snabbt kommer under behandling kan blodkärlen klämmas åt och synnerven skadas svårt eller dö.

Kan man göra något för att skydda sig mot glaukom?

Man kan bromsa utvecklingen mot sämre syn om man kommer under behandling i tid. Om man har släktingar i första led (föräldrar och syskon) som fått glaukom bör man själv gå till ögonläkare och bli undersökt efter 45-50 års ålder – även om man inte har några symtom.

Behandling

Glaukom kan tyvärr inte botas, när synnerven en gång skadats kan man inte reparera den. Men man kan bromsa försämringen och försöka behålla så stora delar av synfältet som möjligt. Det är idag mycket ovanligt att man blir helt blind av glaukom. Behandlingen består av trycksänkande ögondroppar, som man måste ta varje dag livet ut. Man har också prövat andra typer av mediciner, som skall förbättra blodcirkulationen i synnerven, men effekterna är ännu inte helt bevisade. Om trycket i ögat trots mediciner fortfarande ligger alldeles för högt kan man behandla med laser i kammarvinkeln, och i vissa fall skapa en extra ”avloppskanal” med en speciell kirurgisk metod.

Du kan få mer information kring Glaukom via Svenska Glaukomförbundet Telefon: 070-2915666

Åldersförändringar i gula fläcken
(makuladegeneration)

”Gula fläcken” är inte namnet på en ögonsjukdom. Det händer ofta att patienter misstolkar ögonläkarens diagnos och tror att de fått en ”gul fläck” som förstör synen, berättar Magnus Gjötterberg.
Gula fläcken (makula) är ett litet gulfärgat område i mitten av näthinnan. I detta område finns ”lässynen”, som man ser skarpt med när man tittar på små föremål. Resten av näthinnan används bara för den så kallade ledsynen. Tidigare har man inte ansett att det finns en ärftlig faktor vid makuladegeneration, men nu har brittiska forskare upptäckt en genförändring som kan ha samband med sjukdomen. Genen heter Serping 1och har en roll i vårt immunförsvar. Forskarnas teori är att en förändring i den genen kan skada ögats gula fläck. Upptäckten kan leda till bättre behandlingsmetoder.

Kan man göra något för att skydda sig mot gula-fläcken-sjukdom?

Möjligen kan solljus, ultraviolett ljus, vara en riskfaktor för sjukdom i gula fläcken. Därför kan det vara klokt att skydda ögonen med bra solglasögon på sommaren och när solen lyser på vit snö. Troligen kan också rökning vara en riskfaktor. Man vet ju att rökning åstadkommer skadliga förändringar på blodkärlen i resten av kroppen (hjärtat, hjärnan och benen). Internationella studier har visat att antioxidantia (stora doser vitaminer och mineraler) minskar risken för synnedsättning med cirka 25 procent.

Det finns två olika typer av sjukliga förändringar i gula fläcken:

• ”Torr” makuladegeneration, som är den vanligaste, och dessbättre den minst allvarliga. 80-90 procent av fallen har den typen och man kan nästan säga att det är en naturlig åldersförändring, en sorts ”förkalkning” som ger sämre blodförsörjning i gula fläcken. Då dör viktiga sinnesceller i det området och synen försämras. Det uppkommer små blinda punkter eller fläckar i centrum av synfältet. Den här typen av förändring utvecklas långsamt och leder aldrig till blindhet. Det finns ännu så länge ingen behandling, men de flesta kan leva ett normalt liv - i synnerhet om bara ena ögat drabbas.
• ”Våt” eller ”fuktig” makuladegeneration, som är betydligt allvarligare. Den kan leda till svår synnedsättning, om man inte kommer till behandling tidigt. Tyvärr kan förändringen gå fort. Inom loppet av veckor eller månader sker en onormal tillväxt av blodkärl i eller intill gula fläcken, och det uppstår en svullnad i näthinnan, som orsakar ärrvävnad och rubbningar i synfältet. Ju tidigare man upptäcker och behandlar fuktig gula-fläcken-förändring, desto större är chansen att man kan rädda synen.

Symtom: De tidigaste tecknen är förvrängd synskärpa, suddiga eller bitvis blinda synfläckar, ofta också försämrat färgseende. Man ser ibland gråa fläckar eller skuggor i centrum, raka linjer framträder krokiga, bilden blir förvrängd, sned och krokig. Man kan även bli mycket ljuskänslig och få stora svårigheter att ställa om från ljus till mörker och tvärtom.
Behandling: Tidigare har man haft ganska små möjligheter att behandla den här formen av gula-fläcken-förändring, men idag finns hjälp:
• Injektioner av kärlhämmande läkemedel (anti-VEGF) i ögats glaskropp. Grundbehandlingen består av tre injektioner med en månads mellanrum. Sedan går patienten på regelbundna kontroller och fler injektioner ges vid behov. Med denna behandling kan sjukdomen ofta bromsas upp. Alla patienter med fuktig gula-fläcken-förändring kan inte behandlas, berättar Magnus Gjötterberg. Skadan ska vara färsk, högst ett par månader gammal. Man blir inte botad med behandlingen och får alltså inte hundraprocentig syn tillbaka. Men man kan bromsa synnedsättningen och med den nyaste metoden till och med bli bättre. Det är mycket värt att rädda förmågan att läsa, köra bil, se på TV och annat som kräver detaljseende.

Källor: St Eriks Ögonsjukhus hemsida och Synskadades Riksförbunds hemsida.