Forskning på typ 1-diabetes har tagit spännande kliv framåt det senaste året, både vad gäller möjliga botande behandlingar och en djupare förståelse för varför sjukdomen uppstår. Nya transplantationsmetoder med genmodifierade celler och stora befolkningsstudier ger hopp om en framtid där färre insjuknar och livet med sjukdomen kan bli betydligt enklare – eller till och med botbart för vissa.
Under covid-19-pandemin såg forskare i Sverige en oväntad ökning av antalet fall av typ 1-diabetes, framför allt bland barn under fem år och unga vuxna män. Enligt forskare vid Lunds universitet kan covid-19-infektioner påskynda insjuknandet i typ 1-diabetes hos barn mellan fem och nio år.
Sverige är först ut i världen med en ny smart banbrytande insulinpenna som lagrar information om vilken tid och dos insulin som har injicerats vid diabetesbehandling. - Det är första gången man kan följa doser med insulin givna med penna och det ger helt nya möjligheter för diabetesvården, säger Peter Adolfsson, överläkare vid barn- och ungdomsmottagningen vid Hallands sjukhus och som genomfört de första kliniska studierna på den nya smarta pennan.
”Tid i målområdet” är ett relativt nytt begrepp för personer med typ 1-diabetes och handlar om att undvika toppar och dalar för sitt blodsocker. Nu läggs TIR, från engelskans time-in-range, in som en parameter i Nationella diabetesregistret, NDR. Forskning visar att det med moderna insuliner och utvecklad teknik går att stanna längre i målområdet.
En genomlysning av diabetesvården i Stockholm visar att många unga personer med typ 1-diabetes inte når målvärdet för HbA1c (medelvärde på långtidsblodsocker). Detta medför stora risker för framtida komplikationer som hjärt-, kärl-, ögon- och njursjukdomar, men även för tidig död.
84 % tycker att det värsta med att ha typ 1-diabetes är att man upplever att man aldrig är ledig från sin sjukdom, detta följs av oro för framtida komplikationer, 52 %. Nästan varannan, 44 %, tänker på sin diabetes minst en gång i timmen. Det visar en ny undersökning från Ung Diabetes.
Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Detta vill även vi på doktorn lyfta, för att sätta fokus på alla de miljoner människor som lever med eller riskerar att drabbas av diabetes.
Barndiabetesfonden har i samarbete med diabetesbolaget Diamyd Medical gjort framsteg inom typ 1-diabetesforskningen. Resultaten visar att ett vaccin kan förlänga insulinproduktionen för människor som nyligen fått typ 1-diabetes, när det ges direkt i lymfkörtel. Viss egenproduktion av insulin bidrar avsevärt till en stabiliserad reglering av blodsockret hos personer med typ 1-diabetes.
Söndagen den 20 september går Barndiabetesloppet av stapeln, så anmäl dig och spring eller gå för typ 1-diabetesforskningen. I år kommer man att kunna delta oavsett vart i Sverige man bor. Alla pengar går oavkortat till forskningen om typ 1-diabetes.
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med finska kollegor tagit fram ett vaccin mot vissa virus med förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Planen är att i nästa steg pröva det på barn som riskerar att utveckla diabetes typ 1.
Tid i målområdet, TIR, är ett ganska nytt begrepp för personer med typ 1-diabetes. Man skulle kunna kalla det för ett ”må bra-område”. Robin Åhrling, 23, har haft typ 1-diabetes i tio år och använder TIR för att få en så jämn blodsockerkurva som möjligt.
Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer som fel kost och övervikt men precis som vid typ 1-diabetes kan även typ 2-diabetes delvis förklaras med störningar i immunsystemet.
För den som har diabetes uppstår inte sällan problem med fötterna, något som om det får gå obehandlat kan utvecklas till en allvarlig diabeteskomplikation som i värsta fall kan leda till amputation. Därför är det viktigt att du lär känna dina fötter och få rätt hjälp i vården.
För många unga med typ 1-diabetes är oron för känningar, blodsockerfall, stor. Rädslan handlar bland annat om risken för insulinkoma och att då bli helt beroende av omgivningens agerande. Ung Diabetes vill nu upplysa allmänheten för att fler måste ha kunskap om känningar för att kunna hjälpa till på rätt sätt, det kan vara avgörande.
