Under covid-19-pandemin såg forskare i Sverige en oväntad ökning av antalet fall av typ 1-diabetes, framför allt bland barn under fem år och unga vuxna män. Enligt forskare vid Lunds universitet kan covid-19-infektioner påskynda insjuknandet i typ 1-diabetes hos barn mellan fem och nio år.
Ny forskning vid Karolinska institutet pekar mot att tarmbakterier kan påverka effekten av covid-19 vaccin.
Efter att den akuta fasen av en covid-19-infektion avklingat kan postcovid ta vid och medföra en rad komplexa symtom såsom trötthet, apati och kognitiva svårigheter. En studie vid Göteborgs universitet har utforskat detta tillstånd och funnit att det inte tycks vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada.
Säsongens vaccination mot både influensa och covid-19 har nu startat i Sverige. Folkhälsomyndigheten uppmanar särskilt personer över 65 år och andra riskgrupper att ta vaccinet.
Vi har nu en bättre förståelse för postcovid än tidigare. Forskningen om varför vissa personer upplever långvariga symtom efter att ha haft covid-19 har utvecklats snabbt sedan pandemins början. Svenska forskare har nyligen publicerat en sammanfattning av vad forskningen säger om problem med andnings- och hjärtfunktion hos postcovid-patienter.
När Nobelpriset i fysiologi eller medicin för år 2023 tillkännagavs, var det som att ge en röst åt en värld som längtat efter hopp och framsteg. Årets pristagare, Katalin Karikó och Drew Weissman, hade inte bara gjort enastående forskning utan också möjliggjort snabb utveckling av effektiva vacciner under en av moderna tidens största hälsokriser - covid-19-pandemin. Pristagarnas arbete med mRNA-tekniken har kastat ljus över nya vägar för att bekämpa inte bara pandemier utan även andra svåra sjukdomar, inklusive cancer.
En ny doktorsavhandling från Umeå universitet avslöjar att risken för hjärt-kärlsjukdomar efter att ha haft covid-19 är både större och mer långvarig än vad man tidigare känt till.
Forskning kring psilocybin (huvudingrediensen i magiska svampar) och psykoterapi vid depression visar god effekt, men mer forskning krävs. Ny studie undersöker hur vårdpersonal som blivit deprimerad under det tunga arbetet med COVID-19-patienter, kan bli hjälpta av psilocybin.
Forskning från Umeå universitet pekar mot att det kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en viss skyddande effekt mot att bli svårt sjuk och avlida i covid-19. Detta skulle kunna förklara varför det har varit större risk för män att avlida under pandemin än för kvinnor.
Omikron är mer smittsamt då det delvis kan undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Forskning från Karolinska institutet visar dock att immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten.
Sverige var det enda av åtta länder som ingick i en studie som inte stängde grundskolan, trots att man hade flest bekräftade fall av covid-19. Forskarna menar att det främsta skälet är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter.
Trots de negativa effekterna av tobaksanvändning uppger var tredje person mellan 18 och 29 år att deras tobaks- och nikotinkonsumtion har ökat under pandemin, enligt en ny Sifoundersökning.
Sedan pandemins start har forskare sökt svar kring bland annat hur coronaviruset fungerar och varför vissa blir sjukare än andra. Nu tror man sig ha hittat en eventuell koppling mellan högt kolesterol och sjukdomens svårighetsgrad.
Resultaten av den största publicerade studien som tittar på covid-19 och kardiovaskulära sjukdomar bland svenskar, visade att risken för hjärtinfarkt och ischemisk stroke ökade tre- till sjufaldigt den första veckan och trefaldigt den andra veckan efter insjuknandet i covid-19.