Ange ditt sökord

Ofrivillig barnlöshet kan leda till ett betydande psykiskt lidande hos de drabbade. Foto: Shutterstock

Ofrivillig barnlöshet kan leda till ett betydande psykiskt lidande hos de drabbade. Foto: Shutterstock

Ofrivillig barnlöshet (infertilitet)

Det brukar kallas för ofrivillig barnlöshet när man har försökt att få till en graviditet i mer än ett år. Att det inte blir någon graviditet är vanligt, och det kan bero på flera olika saker. Det finns för de allra flesta hjälp och behandling att få i vården.

Annons:

 

Regelbundna oskyddade samlag brukar till slut leda till en graviditet. Hos cirka 15 procent av heterosexuella par i Sverige lyckas dock inte paret uppnå graviditet inom ett år. Att vara ensamstående, leva i ett samkönat förhållande eller i ett förhållande där den andra inte vill ha barn kan också vara orsaker till ofrivillig barnlöshet .

Infertilitet brukar delas upp i primär och sekundär infertilitet. Vid primär infertilitet har den drabbade aldrig varit gravid eller fått biologiska barn. Sekundär infertilitet innebär att man har problem att bli gravid på nytt efter att tidigare ha fått barn.

 

Orsaker till ofrivillig barnlöshet

 

Det finns många olika orsaker till att det kan vara svårt att få barn. Med en noggrann utredning och rätt behandling finns det goda möjligheter att öka sina chanser till graviditet och barn. Här kan du läsa mer vad om ofrivillig barnlöshet kan bero på och vilka behandlingar som finns att tillgå.

Orsakerna till infertilitet brukar delas upp i tre olika kategorier:

  • Orsaker hos mannen (manlig faktor)
  • Orsaker hos kvinnan (kvinnlig faktor)
  • Oförklarad barnlöshet

Manlig faktor vid  infertilitet

I ungefär en tredjedel av fallen beror ofrivillig barnlöshet på faktorer hos mannen. Det finns en lång rad tillstånd, sjukdomar och livsstilsfaktorer som kan påverka antalet spermier, deras rörlighet och deras förmåga att befrukta ett ägg. Strålning, cellgifter och anabola steroider är tre exempel på faktorer som kan påverka spermierna. Det kan också finnas anatomiska orsaker, som sammanväxningar i sädesledare, eller att testiklarna inte kommit ned i pungen. Infektioner med klamydia eller gonorré kan ge skador på bitestiklar eller sädesledare som påverkar den framtida fertiliteten.

Kvinnlig faktor vid infertilitet

Infertilitet hos kvinnan kan bero på problem med ägglossning, äggledare eller livmoder. PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) påverkar ägglossningen och kan göra det svårare att bli gravid. Endometrios kan påverka äggledarna och göra det svårare för ett befruktat ägg att föras fram till livmodern. Könssjukdomar som klamydia och gonorré kan också leda till ärrbildningar i äggledarna. Muskelknutor i livmoderväggen eller slemhinnepolyper i livmoderrummet kan göra det svårare att bli gravid, och ibland finns också medfödda varianter i livmoderns form som påverkar fertiliteten.

Oförklarad barnlöshet

Om utredningen av ofrivillig barnlöshet inte leder till att man hittar någon förklaring till infertiliteten brukar det kallas för oförklarad infertilitet. Alla tester och undersökningar ser helt normala ut, trots svårigheterna att uppnå en graviditet.  Även de med oförklarad barnlöshet kan få hjälp med behandling för att få barn.

 

Livsstilsfaktorer som kan påverka fertiliteten

Ålder

Ålder kan vara en orsak till försämrad fertilitet hos både mannen och kvinnan. Kvinnor är vanligtvis som mest fertila i 20-årsåldern. Efter 30- 35 års ålder sjunker fertiliteten eftersom antalet äggceller i äggstockarna minskar. Samtidigt försämras också kvaliteten på de äggceller som finns kvar.  Hos män sjunker antalet spermier och spermiekvaliteten med stigande ålder.

Övervikt och undervikt

Att ha en normal vikt är mycket betydelsefullt för ägglossningen och för livmoderslemhinnans möjlighet att låta ett befruktat ägg fästa. En övervikt eller obesitas hos mannen kan också försämra spermiernas rörlighet och förmåga att befrukta ägget. Normal vikt hos den gravida är också något som minskar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen.

 Rökning

Rökning påverkar äggens kvalitet negativt och påverkar även bildningen av spermier och deras rörelseförmåga.

Läkemedel, droger och alkohol

Det finns flera läkemedel som kan påverka ägglossning, sekretet i livmoderhalsen och  spermiebildningen.

Kost, träning och stress

Att äta en allsidig kost, få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler och att röra på sig tillräckligt kan förkorta tiden till positivt graviditetstest, och också bidra till en normal graviditet och så småningom ett friskt barn. Till alla kvinnor som planerar graviditet rekommenderas kosttillskott med folsyra 400 mikrogram per dag, vilket finns receptfritt på apotek. Om du som menstruerar har rikliga blödningar, eller om du är vegan eller vegetarian, rekommenderas också tillskott med järn, 40-80 milligram per dag.

Till mannen kan det vara bra att se till att få i sig antioxidanter, vilka finns i färgrika grönsaker, samt zink.

Försök öka din vardagsmotion om du har ett stillasittande arbete

Planera in någon typ av pulshöjande aktivitet/motion/idrott under veckan (raska promenader, styrketräning, cykling eller nåt annat du tycker är roligt). Men träna inte mer än 3 timmar per vecka, och var noga med din återhämtning mellan träningspassen, annars kan ägglossning respektive spermieproduktion påverkas.

Fertilitetsproblem kan upplevas stressande och ge ökad oro. Prova gärna en träningsform som sänker stressnivåer, blodtryck och puls (Yoga, tai chi, Qigong)!

 

Utredning av ofrivillig barnlöshet

En utredning av ofrivillig barnlöshet består av en rad undersökningar för att undersöka vad infertiliteten beror på.

Undersökning av mannens fertilitet

När mannens fertilitet utreds brukar man ta ett spermaprov. Mannen lämnar sperma i ett provrör till ett spermielaboratorium, och där analyseras antalet spermier och deras rörlighet. Om provet visar att det är ett nedsatt antal spermier, eller en nedsatt rörlighet, brukar man kontrollera om provet efter cirka tre månader. Det tar tre månader för en spermie att bildas, och har antalet påverkats av till exempel en infektion eller en feberperiod, är det ingen idé att kontrollera om provet för tidigt. Visar även kontrollprovet ett kraftigt nedsatt antal spermier kan man gå vidare och utreda mannens hormoner, testiklar med mera.

Undersökning av kvinnans fertilitet

En utredning av kvinnlig infertilitet består av flera delar. Dels görs en gynekologisk undersökning och ett ultraljud för att undersöka äggstockar och livmoder. Man tittar efter om det finns något hinder i livmoderrummet, som muskelknutor eller polyper, och räknar också antalet synliga äggblåsor på äggstockarna. Man gör också vanligen en speciell ultraljudsundersökning där man genom att spruta in vätska i livmoder och äggledare kan undersöka om äggledarna är öppna och kan släppa igenom spermier och befruktat ägg. I utredningen ingår också blodprov för att mäta sköldkörtelhormoner, äggreserv (AMH) och könshormoner.

Behandling av infertilitet

Behandlingen för ofrivillig barnlöshet beror mycket på vad man hittar under utredningen. Olika orsaker kräver olika insatser.

Hittar man muskelknutor eller polyper i livmoderrummet kan dessa opereras bort via en kamera som förs in i livmodern via slidan. En  eventuell hormonrubbning i sköldkörteln behandlas också först, innan någon ytterligare behandling för infertilitet sätts in.

Ägglossningsstimulering

Att ha en oregelbunden ägglossning, som vid PCOS, kan göra det svårare att bli gravid. Då kan man med läkemedel i tablettform eller i injektioner stimulera ägglossningen.

Insemination

Insemination är en metod för att hjälpa spermierna nå fram till ägget i äggledaren. Spermierna förs in i livmodern via en tunn plastslang, och sedan simmar de själva vidare upp till äggledarna. Insemination görs strax före eller i samband med ägglossningen. Metoden används till exempel vid spermadonation, och kan också kombineras med stimulerad ägglossning.

Provrörsbefruktning (IVF)

Provrörsbefruktning, eller in vitro fertilisering (IVF) är en mer avancerad behandling som kan hjälpa många med ofrivillig barnlöshet. IVF innebär att man med hjälp av hormoner stimulerar kvinnans äggstockar till att mogna ut flera äg samtidigt. Därefter plockas äggen ut via en tunn nål genom slidväggen, och äggen får möta mannens spermier i en liten skål på laboratoriet. De ägg som befruktas odlas vidare i embryolabbet, och ett ägg förs in i livmodern efter 2- 5 dagar. De övriga ägg som befruktats kan man spara i frysen och använda om fler behandlingar behövs. Provrörsbefruktning kan vara ett bra alternativ vid endometrios, skador på äggledare, nedsatt antal spermier eller spermier som inte är tillräckligt rörliga. Metoden kan också vara en lösning om andra behandlingar inte fungerat.

Donation av ägg eller spermier

Om ägg eller spermier saknas, eller har alltför dålig kvalitet, kan en donation vara ett alternativ. I Sverige är det idag tillåtet med äggdonation, spermiedonation och embryodonation (att både ägg och spermie är donerade).

 

När bör man söka vård för ofrivillig barnlöshet?

Sök  för att få en utredning  om du försökt bli gravid, med regelbundna samlag, i över ett år utan att lyckas. Om kvinnan är över 35 år, har en känd endometrios eller PCOS, eller har en utebliven eller mycket gles menstruation kan man söka vård tidigare. Det gäller också om någon i paret haft en tumörsjukdom och behandlats med cellgifter – en faktor som kan påverka fertiliteten.

Sök vård på en vårdcentral för att få en remis, eller sök vård direkt på en gynekologisk mottagning, kvinnoklinik eller infertilitetsklinik.

 

Annons:

Källor:

1177.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: