Ange ditt sökord

Laktosintolerans innebär att man inte tål mjölksocker, och då kan man istället använda laktosfria produkter. Foto: Shutterstock

Laktosintolerans innebär att man inte tål mjölksocker, och då kan man istället använda laktosfria produkter. Foto: Shutterstock

Laktosintolerans

Annons:

Laktosintolerans har man när man inte tål laktos (mjölksocker). Detta är för att man har brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker för att det sedan ska kunna tas upp av tunntarmen. På grund av bristande laktas hamnar därför mjölksockret i tjocktarmen där det bryts ned av bakterier vilket orsakar mycket obehag, smärtor, gasbildning och diarré.

Tillståndet är inte farligt även om symtomen kan upplevas vara oerhört obehagliga. Detta obehag kan lätt undvikas genom att man undviker att äta sådant med mycket laktos såsom mjölkprodukter.

Vad innebär laktosintolerans?

Laktosintolerans är ett tillstånd som är antingen medfött eller som kan uppkomma i vuxen ålder; från tonåren. Medfödd laktosintolerans, som också kallas Kongenital laktosintolerans är ärftlig och barn som har det från födseln kan inte ens dricka bröstmjölk eller de vanliga mjölkersättningarna. Detta blir ett allvarligt problem och diagnostiseras kort efter födseln. Primär laktosintolerans, den som man utvecklar senare i livet, beror på att man som barn hade en normal nivå av enzymet laktas och kunde ta upp laktos som vanligt men att enzymet minskat under åren och till sist tagit slut. Laktosintolerans kan också uppstå tillfälligt, det vill säga att slemhinnan blir skadad på grund av en sjukdom.

Att leva med laktosintolerans

Livet behöver inte förändras så mycket, och särskilt inte om det är primär laktosintolerans. För de flesta räcker det med att man behöver förstå sin kropp för att veta hur mycket mjölkprodukter man tål. För andra kan det vara nödvändigt att sluta helt med mjölkprodukter. 

Om man lider av tillfällig/sekundär laktosintolerans kan det räcka med att sjukdomen som orsakade skador i tarmen botas. Då återgår man lätt till den livsstil och de matvanor man haft förr. Har man medfödd/Kongenital laktosintolerans gäller det att man är på en laktosreducerad kost livet ut. Som tur är finns det många laktosfria mjölkprodukter i affärerna. Dessa är vanliga mjölkprodukter där man tillsatt laktas. Det finns också andra produkter som ersätter mjölk helt till exempel soja-, havre- och risdrycker. Vidare finns också naturlig mjölk som kokosmjölk och mjölk från mandel eller cashewnöt.

Symtom och diagnos på laktosintolerans

Huvudregeln är att man ska lära sig lyssna på sin kropp. Om man misstänker att man inte tål laktos ska man särskilt uppmärksamma hur kroppen reagerar, om man får något besvär efter man har ätit och exakt vilken mat man reagerar på. Detta kommer att hjälpa läkaren att ställa en diagnos. Man uppmanas också att kolla med familjen och släkten om det finns tarmsjukdom eller liknande besvär sedan tidigare.

De vanligaste symtomen är diarré, gasbildning, uppsvälld mage och även magknip. Viktigt att veta att symtom på laktosintolerans också kan förekomma när man lider av andra sjukdomar såsom tarmsjukdomarna IBS och Dyspepsi, och därför är det alltid bäst att ta kontakt med sjukvården så fort dessa symtom i magen uppstår så att rätt diagnos kan ställas.

På vårdcentralen brukar man först få rådet att undvika all mjölkprodukter under en viss tid. Återstår symtomen efter den tiden gör man en så kallad laktosbelastning där man får dricka en laktoslösning och sedan tas blodprov eller utandningsprov. Besvären bör visa sig inom kort. Om det är blodprov som lämnas görs detta i två omgångar, först innan man ätit någonting alls och sedan efter man druckit laktoslösningen.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré
5 augusti, 2020 Mage & Tarm

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré

De flesta människor får diarré då och då och även om de...

Ulcerös kolit – symtom och behandling
7 juli, 2020 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom
15 juni, 2020 Mage & Tarm

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom

En ny studie visar att fyra av tio vuxna i världen har ...

Annons:
Har du IBS? Gör IBS-testet!
20 maj, 2020 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Annons:
Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Många använder mobilskal och fodral för att skydda sin ...

Från topp till tå – tarmarna
25 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – tarmarna

Tarmarna är de motorvägar på vilken födan färdas för at...

Annons:
Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?

Luktar en stomipåse? Kan jag leva som vanligt med stomi...

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln

Levern är kroppens största körtel och det näst största ...

Hälsan påverkas av vår tarmflora
3 februari, 2020 Bättre liv

Hälsan påverkas av vår tarmflora

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man ...

Annons:
Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
3 februari, 2020 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Tarmflora – allt du behöver veta
3 februari, 2020 Mage & Tarm

Tarmflora – allt du behöver veta

Vad är egentligen tarmfloran, var finns tarmfloran och ...

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården
15 januari, 2020 Mage & Tarm

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården

Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upple...

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk
18 december, 2019 Mage & Tarm

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk

Säsongen för vinterkräksjuka är igång och under de närm...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten