Ange ditt sökord

Det finns många anledningar till blod i urinen, till exempel urinvägsinfektion eller njursten. Foto: Shutterstock

Det finns många anledningar till blod i urinen, till exempel urinvägsinfektion eller njursten. Foto: Shutterstock

Blod i urinen (hematuri)

Annons:

Färgen på urin kan variera, det är vanligtvis gult men kan vara mörkare om man inte druckit tillräckligt mycket under dagen. Man ska däremot vara uppmärksam om man märker att urinen verkar vara rödfärgad. Det kan bero på att man har blod i urinen av någon bakomliggande orsak. 

Vad är de vanligaste orsakerna till blod i urinen?

Det finns en mängd olika orsaker till att man får blod i urinen och det behöver inte nödvändigtvis komma från urinvägarna utan kan ha andra anledningar. De vanligaste orsakerna till att man har blod i urinen är urinvägsinfektion, njursten eller att mensblod har blandats i urinen. Andra orsaker kan vara att man har någon njursjukdom, att man behandlas med blodförtunnande läkemedel eller att man har en tumör på urinvägarna.  

Om man fått ett slag mot njuren eller ansträngt sig fysiskt kan man också få rödfärgad urin men då är det oftast snabbt övergående. Är det en väldigt liten mängd märker man det inte om man inte lämnar ett urinprov. Om man ser att man har blod i urinen ska man alltid kontakta sin vårdcentral för att undersöka vad det är och varför det har uppstått. Blod i urinen är vanligare hos kvinnor än hos män eller barn och detta eftersom kvinnor har mens. Urin kan även färgas rött om man äter mycket rödbetor så det bör man också överväga om man ser att urinen är rödfärgad.

Behandling av blod i urinen

Blod i urinen kan behandlas på olika sätt eftersom behandlingen beror på orsaken till åkomman.  Ibland behövs ingen behandling men om man till exempel har en urinvägsinfektion brukar man få antibiotika. Njurstenar kommer oftast ut av sig själva när man kissar men om de är stora kan man behöva få behandling för att driva ut dem eller att de avlägsnas via en operation.

Hur går en undersökning till?

Utredning med röntgenundersökning av njurar eller ultraljud av urinvägar samt undersökning av urinblåsan görs om blodet är synligt med blotta ögat. Patienter med blod i urinen och samtidiga urinvägssymtom men utan tecken på infektion, remitteras ofta för cystoskopi och urografi. Det finns ingen anledning till att göra allmänna tester på personer som har en mikroskopisk mängd blod i urinen. 

Varför har barn blod i urinen?

Barn kan få rödfärgad urin om de har ätit mycket rödbetor men de kan även få rött urin om de har ätit godis med ett visst färgämne i som kan orsaka det. Det är inte vanligt att barn får blod i urinen. Har barnet däremot inte ätit rödbetor eller godis rekommenderar man att ta med sitt barn till en vårdcentral för att uppsöka en läkare. Är det en helgdag och vårdcentralen är stängd bör man kontakta rådgivningen för mer information. 

När ska jag söka vård för blod i urinen?

Du ska alltid söka vård om du vet att du inte har ätit rödbetor och att det inte kan vara mensblod. Det är inte normalt att ha blod i urinen och om man inte uppsöker vårdcentral för en undersökning, kan bakomliggande orsaker förstoras och följderna bli allvarligare.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Testa din kunskap om infektioner och antibiotika!

Testa din kunskap om infektioner och antibiotika!

Vet du orsaken till varför unga kvinnor med urinvägsinf...

Vanligaste symtomen vid covid-19

Vanligaste symtomen vid covid-19

Vissa människor som har covid-19 får inga symtom. De fl...

Annons:
Covid-test via Doktor24 på Apoteket AB

Covid-test via Doktor24 på Apoteket AB

Apoteket i samarbete med nätläkarföretaget Doktor24 är ...

Värktabletter numera receptbelagda

Värktabletter numera receptbelagda

Från och med den 1 juni kan man inte längre köpa smärts...

Världsmiljödagen – pandemin positivt för miljön

Världsmiljödagen – pandemin positivt för miljön

Alla är en del av lösningen, är budskapet från FN på Vä...

Annons:
Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin
25 maj, 2020 Barn & Graviditet

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin

Barn kan med största sannolikhet smitta andra med det n...

Covid-19 – kunskapsläget just nu

Covid-19 – kunskapsläget just nu

Vetenskapsakademien som består av experter inom bland a...

Nya beräkningar: 1,5-3,5 procent av befolkningen har just nu covid-19-symptom

Nya beräkningar: 1,5-3,5 procent av befolkningen har just nu covid-19-symptom

Preliminära beräkningar från forskare är att 1,5-3,5 pr...

Annons:
Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten visar att nästan en femtedel av de till...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Vilka tester ska användas vid covid-19?

Vilka tester ska användas vid covid-19?

Varje dag kommer ny forskning kring coronaviruset. Mång...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq