Signaturen ”Nästäppa” (kvinna 59 år):

Signaturen ”Nästäppa” (kvinna 59 år):

Signaturen ”Nästäppa” (kvinna 59 år):

Hon har i sju år använt olika sorters sprayer mot nästäppa. Hon vill förvissa sig om inte all kortison kan ge biverkningar. Och hon vill veta om det kan tas upp av kroppen. Finns något annat man kan använda?
Skrivet av Olle Zetterström...
Den mängd kortison i de olika sprayerna som tas upp och påverkar kroppen är liten och oftast mycket mindre än det kortison som kroppen själv producerar från binjurarna.

Kollegan docent Jan Hed lägger till: Resultaten i internationella studier visar att vid normalt bruk av kortisonnässprayer vid rinit kan effekten på andra vävnader betraktas som obefintlig. Kortisonnässprayer rekommenderas därför som ett säkert förstahandsval vid allergisk snuva.

De starka skälen för detta är att.......

1. KORTISONSPRAYER tar bort symtomen,
2. bromsar den inflammatoriska allergiprocessen
3. minskar de allergiska besvären under pollensäsongen

Den terapeutiska effekten av olika kortisonnässprayer varierar inte mycket. I Sverige är det främst Nasonex som förskrivs och har vistat sig ge lite obehag med lukt och smak.
Olle Zetterström stryker under att med en så lång sjukhistoria och tveksam effekt av medicinerin bör man göra en noggrannare undersökning av näsan med fiberskopi:

Man kanske också ska be patienten att demonstrera hur hon sprayar så att det inte är något systematiskt fel i applikationen. Man skulle kanske kunna få en synergieffekt med tillägg av Singulair. Vid astma har ju en kombination god effekt på vissa patienter.

Och Jan Hed avslutar:

I det aktuella fallet är nasala steroider förstahandsval enligt gällande rekommendationer, dvs vid måttlig till svår rinit och särskilt när uttalad nästäppa föreligger. Men när man inte får bra effekt bör man som läkare kontrollera om patienten skött sin behandling samt därefter undersöka ev andra orsaker till utebliven effekt. En vanlig orsak till utebliven effekt är nämligen att ordinationen inte efterlevs, många gånger pga av steroidrädsla eller att man inte är medveten om att det tar en viss tid innan steroideffekten sätter in. I svåra fall kan man prova att öka steroiddosen.

Sammanfattningsvis bör den aktuella patienten söka läkare för en noggrann genomgång av sin situation. Riskerna med att använda nasala steroider kan dock betraktas som i stort obefintliga vid normal användning. Man kan ev. få lättare lokal biverkan som torrhet i slemhinnor, krustabeläggning och lättare näsblödning.

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress