Min man lider av ångest som yttrar sig som apati, ilska, handlingsförlamning, men bara under helgerna! Han har själv olika förklaringar till detta men jag känner igen mönstret sedan många år och hans förklaringar ändras hela tiden. Jag kan inte förstå hur detta bara uppstår på helgerna. På vardagarna fungerar han bättre,även om han kan få raseriutbrott för att barnen inte städat i köket, eller liknande händelser. Han nedvärderar sig själv när han kommer in i detta, säger att “det vore bättre för er om jag inte fanns”. Han vill inte söka hjälp själv. Finns det någon vettig förklaring till hans symptom, och går det att behandla? Det påverkar stämningen i hemmet väldigt mycket, och jag lider av att se honom olycklig. Efteråt är det som om han “vaknar upp” ur en slags dimma och är väldigt ångerfull, fast det knappast är nåt han kan hjälpa. IF (kvinna 50år)
Orolig hustru
Inte helt lätt att svara på utan att veta mera men det jag tänker på är ngt som på engelska kallas “brief recurrent depression” och med det avser man kortare, några dagar, långa depressiva episoder som klart påverkar den som lider av det. Vanligtvis har en depression ett längre och konstant förlopp För att ställa diagnos ska det depressiva tillståndet ha varit närmast dagligt, hela dagarna och i minst 2 v. Men det finns alltså lite ovanligare depressiva tillstånd som faller utanför den ramen. Ångesten skulle jag tro är en del av det depressiva tillståndet, dvs sekundär. Att det förefaller inträffa på helger kan jag tänka mig beror på att det blir tydligt då medan ni är tillsammans, medan om det händer under arbetsveckan så måste din man kämpa mer för att dölja symtomen och de går i mindre utsträckning ut över familjen. Han bör förstås söka hjälp och det du kan göra är att med en blandning av uppmuntran och krav jobba med detta som målsättning.
Den här frågan handlar om:
Liknande frågor
‘Är jag alkoholist?
Hej, jag fick diagnosen bipolär sjukdom för ca ett år sedan. Jag har varit på två behandlingar pga alkoholism. Tyckte att min problematik inte stämde med de övrigas. Har nu fått höra att jag "självmedicinerat" med alkohol pga min sjukdom!? Till saken hör att jag tappat omdömet och fått infall/impulser både med och utan alkohol i kroppen. Har allvarligt undrat (efteråt) om jag är helt skamlös, ansvarslös, hopplös. Kanske svårt att svara på denna korta beskrivning? Tacksam för svar i vilket fall.' Maria (42)
återkommande perioder av depressioner…
VitMagnolia (kvinna 53): Jag äter sedan två år Lithionit för bipolärt syndrom.