Jag är en tjej som har sjukdomen SLE och går på Metoject. Jag har nu inte tagit min spruta på två veckor, men nu har jag fått reda på att jag är gravid. Jag har alltså fortfarande cellgifterna i min kropp. Hur kan det påverka mitt barn? Vad är det för missbildningar som kan ske, och hur stor risk är det? Finns det någon chans att mitt barn blir friskt? Jag står även skriven på Plaquenil och Fluoxetin. Hur påverkar detta fostret? Jag är just nu i vecka 5.
Finns det någon risk att mitt barn blir drabbat av min medicin när jag nu är gravid?
I det här sammanhanget anser jag att det är utomordentligt viktigt att du omgående talar med både behandlande läkare samt en gynekolog för att få reda på just det du frågar om!
Den här frågan handlar om:
Anders Halvarsson
Allmänmedicin
Publicerad: 17 december, 2012
Allmänmedicin
Liknande frågor
Har jag växt färdigt?
Jag är 15 år gammal. Fick min mens vid 13 års ålder då jag var 160 cm. Idag, två senare, så har jag bara växt två centimeter. Min mamma är 167 cm och pappa är 172 cm. Nyligen hade jag även höftbesvär då jag fick göra en röntgen där de sa att min tillväxtzon i höfterna var stängda och färdigväxta. Betyder det att jag inte kommer växa något mer nu på längden?
Är det farligt att träna när man är förkyld?
Mina döttrar har precis börjat på handboll och de tycker verkligen det är superkul! Nu när kylan är på ingång och förkylningar byts av titt som tätt i vår familj, har jag sagt att de inte får träna. Det är inte alls uppskattat och jag undrar hur länge jag egentligen kan hålla dem? När anses det farligt att träna? En förkylning kan ju ändå hålla i sig ett tag…
Humörsvängningar hos 2-åring
Hej! Min dotter (2,5 år) har kommit in i ett stadie där mat inte är så intressant, och sova är väldigt skönt. Nästan allt är nej! Humöret skiftar väldeliga, ena stunden är allt jätteroligt, exempel rita eller pyssla, och nästa sekund vill hon gå och lägga dig. Ibland verkar hon vara väldigt trött och dåsig och då får hon vila en stund, och sedan är det full rulle igen. Ett annat exempel; hon vill ha mat men när hon sätter sig vid matbordet och börjar äta säger hon nej och vill gå ned eller komma upp i famnen, medans nästa måltid kan vara precis som vanligt. Jag tror att det är någon typ av trots. Ska jag pressa på BVC om en tid eller ska jag gå med min magkänsla och vänta? Några förslag på att göra det bättre? Isabelle, 31
