Min fyraåring är utvecklingsförsenad inom flera områden (han kanske är som en treåring). Hemma använder vi inte blöja och han kan kontrollera blåsan och avföringen dagtid om vi tar honom till toaletten med någon timmes mellanrum. Någon enstaka gång kan han säga till att han behöver gå på toaletten. På förskola vägrar de ta honom till toaletten, de anser att barnen själva måste säga till, annars ska de ha blöja både där och hemma. Blöjor eller inte vad anser du? Kvinna, 31 år
Blöja eller inte?
Då det är att agera utifrån de individuella problemen, anser jag att det är viktigt att ni har en bra dialog med personalen på förskolan, samt att ni hör vad man har att säga på BVC när det gäller just detta. Man kan vidare ta kontakt med barnkliniks habiliteringsavdelning exempelvis.
Den här frågan handlar om:
Anders Halvarsson
Allmänmedicin
Publicerad: 17 mars, 2014
Allmänmedicin
Liknande frågor
Har jag växt färdigt?
Jag är 15 år gammal. Fick min mens vid 13 års ålder då jag var 160 cm. Idag, två senare, så har jag bara växt två centimeter. Min mamma är 167 cm och pappa är 172 cm. Nyligen hade jag även höftbesvär då jag fick göra en röntgen där de sa att min tillväxtzon i höfterna var stängda och färdigväxta. Betyder det att jag inte kommer växa något mer nu på längden?
Är det farligt att träna när man är förkyld?
Mina döttrar har precis börjat på handboll och de tycker verkligen det är superkul! Nu när kylan är på ingång och förkylningar byts av titt som tätt i vår familj, har jag sagt att de inte får träna. Det är inte alls uppskattat och jag undrar hur länge jag egentligen kan hålla dem? När anses det farligt att träna? En förkylning kan ju ändå hålla i sig ett tag…
Humörsvängningar hos 2-åring
Hej! Min dotter (2,5 år) har kommit in i ett stadie där mat inte är så intressant, och sova är väldigt skönt. Nästan allt är nej! Humöret skiftar väldeliga, ena stunden är allt jätteroligt, exempel rita eller pyssla, och nästa sekund vill hon gå och lägga dig. Ibland verkar hon vara väldigt trött och dåsig och då får hon vila en stund, och sedan är det full rulle igen. Ett annat exempel; hon vill ha mat men när hon sätter sig vid matbordet och börjar äta säger hon nej och vill gå ned eller komma upp i famnen, medans nästa måltid kan vara precis som vanligt. Jag tror att det är någon typ av trots. Ska jag pressa på BVC om en tid eller ska jag gå med min magkänsla och vänta? Några förslag på att göra det bättre? Isabelle, 31
