Ange ditt sökord

Annons:

Sliten knäled (Gonartros)

Annons:

Definition

Ett långsamt fortskridande tillstånd med förslitningsförändringar i knäleden.
Till en början påverkas själva brosket med sprickbildning och förtunning, i slutstadiet påverkar sjukdomen alla vävnader i leden.

Orsak(-er)

Primär artros
Förändringar i ledbrosket utan känd orsak. Se vidare avsnittet Artros.
Sekundär artros
Ofta som följd efter en rubbning i tillväxten, av uttänjningar i mjukdelarna runt leden, ligamentskador eller skador i själva leden. T ex är meniskskador och/eller främre korsbandsskador är vanliga orsaker. Likaså skelettskada nära leden.
Ibland uppstår också förändringarna pga övervikt eller kronisk ledgångsreumatism.

Symtom

Primär artros och Sekundär artros
Morgonstelhet i mer än 30 minuter. Belastningssmärta ffa på insidan av knät. Eventuellt ledsvullnad i samband med ökad belastning.
Även nattlig värk är vanligt, särskilt i sidoläge där lårbenens inre ledhuvuden stöder mot varandra. I senare skede förändras leden vilket leder till oförmåga till att helt böja och sträcka ut i leden. Dessutom blir leden , breddökad och ”förgrovad” genom bennybildningar (osteofytära pålagringar). Eventuellt uppstår hjulbenthet eller kobenthet i (varus eller valgus). Patienten får minskad känsla för hur leden rör sig i den led som är drabbad.

Status

Primär artros och Sekundär artros
Hälta. Knäleden “står i fel ställning” oftast till en början som vid hjulbenthet, någon gång som vid kobenthet. Dessutom svårt att sträcka ut i knäleden, senare också att böja i leden.
Ömhet över ledspringan och ibland hörs ett knastrande ljud från knät då underbenet böjs fram och tillbaka. Det kan också finnas ett visst glapp vid prövning av knäts stabilitet i sidled.
I knäleden är det ofta den inre delen av leden som drabbas först.

Alternativa överväganden

Primär artros och Sekundär artros
Meniskskada, andra broskförändringar i knäleden (chondromalaci), inflammation i benvävnaden (osteit). Höftledsförslitning (coxartros), Spondylos.

Utredning

Primär artros
Klinisk bild inklusive bedömning av lårmuskeln eftersom svaghet i lårmuskeln har ett starkt samband med vilovärk och belastningssmärta. Diagnosen sätts ofta genom den kliniska bilden.
Röntgen av knäleden under belastning, framför allt om operation övervägs eller alternativ orsak till besvären misstänks. Där finns ett bristande sambandet mellan röntgenfynd och grad av smärta/funktionsnedsättning vid lätt till måttlig artros.
Det kan ibland finnas skäl till att undersöka inuti knäleden med ett kikarinstrument (artroskopi).
Sänka (SR), snabbsänka (CRP), S-urat vid oklar diagnos.
Sekundär artros
Remiss till ortoped beroende på ålder, grad av funktionsnedsättning och generell aktivitetsgrad. Generositet med remiss till ortoped vid sekundär artros pga samband med kronisk ledgångsreumatism..

Behandling

Primär artros och Sekundär artros
Träning och viktsnedgång är grunden i behandlingen. Viktnedgång skall ske vid även måttlig övervikt.
Vid lätta till måttliga besvär ges träning av lårmuskeln via sjukgymnast, motionsråd, rekommendation att använda käpp i motsatt hand.
Regelbunden träning är helt avgörande; helst sjukgymnastledd och i grupp. Patienten måste informeras om att det till en början och under några veckor blir ökande värk under träning. Denna värk kan behandlas med paracetamol och/eller NSAID, akupunktur eller TENS.
Glukosamin kan prövas vid lätt till måttlig artros. Eftersom effekten kommer långsamt är glukosamin inte lämpligt för tillfälliga behandlingsomgångar varför man måste avvakta 2-3 månader för att bedömma effekten av glukosaminbehandlingen.
Vid svårare smärtor och svullnad i leden kan kortisoninjektion i leden prövas. Ges ej till ”torr artros”.
Vid ökande besvär, remiss till ortoped för undersökning av knäleden med ett kikarinstrument (artroskopi). Denna åtgärd är mest aktuellt om artrospatienten är ung liksom vid oklar diagnos. Ortopedkirurg tar också ställning till eventuell operation och till utbyte av leden med en hel- eller halvprotes. Knäprotesoperationer är svårare att genomföra vid minska sträcförmåga i knäleden eller om det uppstått hjul- eller kobenthet som ej går att korrigera. därför är det värdefullt med ortopedbedömning innan sådana felställningar uppkommit.

Egenvård
Styrke- och konditionsträning ger smärtlindring och förbättrad funktion i leden.
Fysisk aktivitet minst 30 min dagligen t ex promenad, cykling, stavgång, styrketräning med kroppen som motstånd. Viktreduktion vid övervikt!

Annons:

Det här faktabladet handlar om:

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: