Hösnuva (Säsongsbunden allergisk rinit)

Definition

Årstidsbundet ämne som ger upphov till en allergisk reaktion med svullnad av slemhinnan i näsan och rinnande snuva. Begreppet “Hösnuva” har också kommit att användas i vidare bemärkelse som vid allergi mot kvalster, djur etc.

Orsak(-er)

Överkänslighet mot pollen.
Tre besvärsperioder:

• Vår och försommar: Björkpollen (hassel, al och ek).
• Högsommarbesvär: Gräspollen, framför allt timotej.
• Sensommarperioden (juli, augusti): Gråbo.

Symtom

Från näsan: Näsklåda med attacker med nysningar. Vattnig snuva ev. nästäppa.
Övriga symtom: Klåda och stickningar i gom, svalg, ansikte, rinnande och kliande ögon. Ibland även trötthet med försämrat arbets- eller studieresultat som följd. Feber, huvudvärk.

Katt- och kvalsterallergen är små och går ned i nedre luftvägar och behöver inte ge symtom från ögon och näsa. Däremot finns det större risk för astma.
Pollenallergen är större och fastnar oftast i näsan.

Så kallad Förkylningssnuva, infektiös snuva t ex chlamydia pneumoniae, icke säsongsbunden allergisk snuva.

Utredning

Detaljerad berättelse av patienten om hur och när besvären kommer. Ofta är symtomen typiska och bundna till en av de tre besvärsperioderna. Astma? Allergi kan debutera i vuxen ålder, men det är vanligare före 25 års ålder.
Ibland kan det finnas behov av exakt diagnos för att påvisa vilket retande ämne det handlar om. Detta kan vara helt nödvändigt vid exempelvis yrkesval. Man gör då olika tester. Val av test beroende vilken metod som finns tillgängligt lokalt.
Pricktest: Ämnet som man misstänker att patienten är allergisk mot läggs på huden som en liten droppe. Därefter gör man ett lätt stick genom droppen så att ämnet kommer in i huden. Reaktionen i form av en liten svullnad avläses inom 20 min.
RAST-analys: Ett blodprovstest för bestämning av mängden IgE-antikroppar mot ett visst allergiframkallande ämne. Dyrt. Svar gällande RAST i klasserna 1-5 talar ej om styrkan i ev allergin utan betecknar sannolikheten att patienten är allergisk.
Phadiatop: Ett blodprov som svarar ja eller nej på frågan om det finns allergiska antikroppar mot de vanligaste och viktigaste allergiframkallande ämnena.
PEF: Eventuellt kombineras testerna med ett utandningsprov sk PEF.

Behandling

Förstahandsmedel är antihistamintabletter som dock har dålig effekt på nästäppesymtomen. Det har dock noterats en viss effekt vid behandling med desloratadin. Samtliga antihistaminer kan ges i 2-3 ggr normaldos vid kraftiga besvär.
Vid nästäppa fungerar lokala kortisonpreparat bäst. Starta helst 2 veckor innan pollensäsong. Man kan dubbla dosen tills god effekt uppnåtts. Om patienten har inslag av astma är det i synnerhet viktigt med kortisonnässpray. Parallellt med denna spray kan patienten använda antihistaminmediciner exempelvis azelastin eller desloratidin.
Leukotrienreceptorantagonist har ibland god effekt vid hösnuva. Patienten skall kontrolleras efter två månader.
Vid behandling till gravida kan man ge samma läkemedel som icke gravida inklusive kortisonnässpray med undantag av leukotrienreceptorantagonist.
Minskad risk att det uppstår blödning från näsan om man använder sk “Korsad teknik”. Vid denna teknik används vänster hand för att spruta i höger näsborre och tvärtom. Behandlingsmål är, förutom symtomlindring, att patienten fungerar väl i skola/arbete etc. avseende prestationsförmåga och vakenhet.

Om ovanstående behandling inte har hjälpt, ordineras kortisontabletter i en kur som varar en till tre veckor: Ge prednisolon 20-40 mg i tre till fyra dagar (vuxendos) med nedtrappning styrd av symtomen under en till två veckor. Ett alternativ är 5-10 mg prednisolon varje morgon under 1-2 veckor. Detta är ofta effektivare än kortisoninjektioner eftersom man kan ta kortisonet de dagar det behövs. Det innebär också mindre risk för negativa effekter på kroppen i övrigt. Kortisoninjektioner är en allt mer omdiskuterad behandlingsmetod som fått minskande användning.
Lokal behandling av nässymtom med natriumkromoglikat eller antihistamin som nässpray har måttlig effekt.
Vaccination i tablettform med timotejpollenallergen (phleum pratense) kan ges vid konstraterad gräspollenallergi. Behandlingen är rabatterad när ovanstående behandlingar ej fungerat tillfredsställande. Utgör ett alternativ till allergenspecifik immunoterapi. Patienten tar 1 tablett dagligen under tungan med start 16 veckor innan gräspollensäsongen. Fortsatt dagligt tablettintag under tre år där effekten blir bättre för varje år. Medicineringen avslutas om effekten uteblir efter första pollensäsongen.

Ögondroppsbehandling: Natriumkromoglikat alternativt nedokromil ögondroppar.

Allergen Specifik ImmunTerapi (ASIT) – även kallad hyposensibilisering – är en bra möjlighet om mediciner har otillräcklig effekt och det inte föreligger så många allergener. Kan användas främst då borttagandet av de allergiframkallande ämnena allergenerna) är svårt. Användes ffa vid pollen- och kattallergi, i synnerhet till yngre med svår hösnuva och begynnande astma. Även vid uttalad kvalsterallergi kan behandling ibland bli aktuell. Behandling sker under tre till fem år.

Egenvård:

Råd (vid pollenallergi): Vädra nattetid. Sov om möjligt med stängt sovrumsfönster. Häng inte ut tvätt på tork, speciellt inte sängkläder. Skölj håret på kvällen. Ha bilrutor stängda. Låt någon annan klippa gräset. Följ pollenrapporter eller titta ut genom fönstret; torrt och varmt innebär högre pollenmängder, regn och svalt innebär lägre pollenhalter. Lev rökfritt.
Koksaltsköljningar i näsan har effekt ffa på nästäppa. Finns receptfritt på apotek.
Nässköljning: En struken tesked (5 g) vanligt bordssalt, utan jod, blandas med 0,5 liter ljummet kranvatten. Eventuellt lite matolja i lösningen. Blandningen förs in i näsan med en liten kanna eller spruta utan kanyl. Hjälpmedel finns på apotek. Koksaltsköljning morgon och eller kväll före medicinering. Sköljer bort irriterande ämnen och sekret från slemhinnan. Dämpar inflammationen.
De två viktigaste faktorerna för att påverka och för att minska allergirisken för barn är amning samt att mamman inte röker.