Äggvita i urinen (Proteinuri. Albuminuri)

Definition

Den normala utsöndringen av proteiner (äggvita) i urinen är 30 mg. Cirka hälften av de utsöndrade äggvitan utgörs av albumin.
Gränsvärden för albuminutsöndring:
Normalt:

• under 20 mg/l
• under 20 1/µg/min
• under 30 mg/24 tim

Mikroalbuminuri:

• 30-300 mg/l
• 20-200 1/µg/min
• 30-300 mg/24 tim

Proteinuri, lätt:

• över 300 mg/l
• över 200 1/µg/min
• 300 mg-2 g/24 tim, (gräns för nefropati).

Proteinuri, moderat:

• 2-5 g/24 tim (nefrotiskt syndrom över 3g/24 tim).

Proteinuri, stor:

• över 5 g/24 tim

Orsak(-er)

Äggvita i urinen kan vara en normal företeelse utan praktisk betydelse.
Övergående tillfällig äggvita i urinen ses vid urinvägsinfektion, feber, sviktande hjärta och vid uttalad fysisk ansträngning.
Vid bestående förekomst av äggvita i urinen kan man misstänka njurbäckeninflammation. Samtidigt brukar då patienten ha blod i urinen.
Äggvita i urinen kan också orsakas av njurskador vid diabetes, s k njurartärstenos, elakartat högt blodtryck (malign hypertoni), cystnjurar, avflödeshinder för urin t ex njursten, m fl sjukdomstillstånd.

Symtom

Första tecknet brukar vara skummande urin.
Andra tecken på stor proteinuri är svullnader av kroppen som i sin tur kan vara en del av ett större njurproblem (nefrotiskt syndrom).

Diagnos

Diagnosen Mikroalbuminuri och Proteinuri (Äggvita i urinen) kan ställas först efter konstateraande av minst 2 positiva prover under en 2-6 månadersperiod.

Utredning

Upprepade urinprover där man kontrollerar förekomst av U-äggvita, och med urinstickor kontrolleras om urinen innehåller mikroalbuminuri, röda blodkroppar, vita blodkroppar eller bakterier (nitrit). Stickor för U-äggvita upptäcker ffa albumin med en nedre gräns av 100-300mg/l. För att upptäcka mikroäggvita krävs särskilda stickor.
Dessutom kontrolleras blodvärde (Hb), snabbsänka (CRP), sänka (SR), plasma-blodsocker, kolesterol, blodtryck och saltbalansprover.
I blodet kontrolleras dessutom albumin och S-cystatin C för att få ett utgångsvärde gällande njurfunktionen.
Njurfunktionsprovet S-kreatinin eller Kreatininclearence, ett prov som används vid uppföljning av njurfunktionen.
Man lyssnar också efter eventuella biljud i njurartärerna.

Det kan också bli aktuellt att i blodet göra en noggrannare analys av olika äggviteämnen med hjälp av en s k elfores.
Iohexolclearance är referensmetod och den bästa metoden för att få reda på nivån på njurfunktionen.
För beräkning av kreatininclearance kan följande formler användas:
Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kilo / S-Kretinin mmol/l.
Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kilo / S-Kretinin mmol/l.
Vid misstanke om njurinflammation (nefrit) tas sk vasculitprov (p-ANCA).

Behandling

I första hand behandlas grundorsaken till förekomsten av äggvitan i urinen. Äggviteläckaget måste minskas för att spara njurarna.
Blodtrycket behandlas med målet 125/75mmHg. Man kan använda ACE-hämmare och/eller s k angiotensin II-receptorhämmare. Denna behandling övervägs även vid normalt blodtryck.
Sk loopdiuretika ges då patienten samlar på sig en onormalt stor mängd vätska (vätskeretention).
Socker- och blodfettsnivåer måste normaliseras. Behandlingsmål: HbA1C under 5mmol/l, Kolesterol under 4,5mmol/l och LDL under 2,5mmol/l.
Totalt rökstopp gäller!
Vid serumkreatininnivåer över 200mmol/l bör samråd ske med specialist i njurmedicin.
Har patienten svullnad i kroppen, äggvita i urinen (över 3,5 g/dygn), för lite albumin i blodet och förhöjda blodfetter, måste man misstänka ett s k nefrotiskt syndrom och patienten bör då kontrolleras av specialist i njurmedicin.