Ange ditt sökord

Viktig fakta om resistenta bakterier hos barn

Viktig fakta om resistenta bakterier hos barn

Här har du möjlighet att öka kunskapen om resistenta bakterier hos barn. Vi redogör även för de fakta som ligger till grunden för vaccination och även om utvecklingen där bakterierna är på väg att utveckla resistens mot antibiotika.

Annons:

Antibiotika räddar liv världen om – men vad vet vi om bakterierna och vad händer när de utvecklar resistens?

En frisk treåring får hosta och feber. Det blir inte bättre trots att han får vila och febernedsättande medicin och plötsligt är han grå och nästan livlös. På sjukhuset kommer läkarna fram till att pojken infekterats av bakterien pneumokock 19A. Det är en bakterie som är resistent mot många sorters antibiotika. Efter några tuffa veckor med många mediciner är pojken återställd. Han hade tur och är ett exempel på att antibiotika räddar många liv. Vad händer när allt fler bakterier utvecklar resistens?

Mer antibiotika leder till ökad resistens

Sedan antibiotika började användas på 1930- och 40-talen har många liv räddats och det är möjligt att behandla cancer med mediciner som slår ut immunförsvaret eller operera in proteser och organ utan att infektioner följer med. Infektionssjukdomar dödade förr i tiden många. Den som drabbats av en lunginflammation fick vänta på ”krisen”, och även om man överlevde kunde det vara med svåra skador.

Antibiotikaresistens innebär att bakteriernas arvsmassa förändras så att de får andra egenskaper, som skyddar mot medicinerna. Så länge bakterierna hotas av antibiotika gynnas de bakterier som bär på skyddsgenerna. Ofta är motståndskraften kostsam för bakterien, och utan hot från antibiotika selekteras inte resistenta bakterier. Det innebär att så k allade bredspektrumantibiotika, läkemedel som dödar många slags bakterier, ökar risken för resistens. De hotar alla bakterier på en gång, och gynnar resistensutveckling på bred front.

Antibiotikaresistens dök upp redan med det första penicillinet. Det är inte konstigt, eftersom de flesta antibiotika är utvecklade ur naturliga ämnen, som svampar skyddat sig mot bakterieangrepp med sedan urminnes tider. Så bakterierna har haft tid att utveckla sina skyddsmekanismer.

Först på senare tid har problemet verkligen tagits på allvar. I flera europeiska länder måste patienter med enkla urinvägsinfektioner läggas in och få medicin i dropp, därför att tablettantibiotika inte längre är verksamma. I Sverige har spädbarn dött av infektioner orsakade av svårbehandlade bakterier. Resistens är både farligt, och kostsamt: sjukhusvård är dyrare än behandling i hemmet.

Läget kan verka hopplöst när rubrikerna skriker att mördarbakterierna är på väg och att inga antibiotika biter. Förhoppningsvis kommer nya läkemedel som hindrar bakterierna på andra sätt än i dag. Förskrivningen av antibiotika ska också minskas, målet är att högst 250 recept per 1000 invånare skrivs ut. I dag skriver svenska läkare ut nästan dubbelt så många!

Vanliga resistenta bakterier

Gula stafylokocker, Stafylokockus aureus, är bakterier vi har på huden eller i näsan. Ibland orsakar de sår- eller hudinfektioner, till exempel svinkoppor. De flesta stafylokocker bildar betalaktamas, ett ämne som bryter ned många vanliga antibiotika. Vissa former av gula stafylokocker som kallas MRSA producerar ett ämne som gör ännu fler antibiotika verkningslösa, till exempel de preparat man ofta använder mot svinkoppor.

MRSA upptäcktes på 1960-talet och ibland går epidemier även på svenska sjukhus. I dag kontrolleras alla patienter som vårdats utomlands och nyanställd personal provtas. MRSA orsakar inte lättare infektioner än andra gula stafylokocker, men infektionerna är svårbemästrade eftersom få mediciner biter.

Den vanligaste halsflussbakterien, grupp A streptokocken, är så gott som aldrig resistent mot vanligt penicillin. Däremot kan den ibland vara resistent mot andra typer av antibiotika, varför det är helt riktigt att välja vanligt penicillin, som dödar den farliga bakterien men skonar normalfloran.

En annan sorts streptokocker är pneumokockerna, som kan ge upphov till mycket svåra infektioner som lung- eller hjärninflammationer. I över trettio år har man sett att pneumokocker kan skydda sig mot antibiotika genom att ändra sin yta så att penicillinerna inte fastnar. I Sverige är ungefär 10 procent okänsliga för de vanligaste läkemedlen mot dessa infektioner, men i södra Europa är runt hälften av pneumokockerna resistenta! Mindre barn drabbas oftare av resistenta pneumokocker än vuxna. Även multiresistenta pneumokocker har börjat sprida sig. En sådan pneumokockvariant är serotyp 19 A, som i flera länder blivit den vanligaste orsaken till svår pneumokocksjukdom.

Sedan 1 januari erbjuds alla barn i Sverige vaccin mot pneumokocker inom vaccinationsprogrammet. Pneumokockvaccin ges vid 3,5 och 12 månaders ålder.

Numer finns ett pneumokockvaccin som heter Prevenar 13 som skyddar mot serotyp 19A. Dock är det vissa landsting som inte använder detta ännu bl.a. landstingen i Skåne, Kalmar, Blekinge, Örebro, Dalarna, Uppsala, Värmland, Västmanland och Sörmland. Kolla upp med vården vad som gäller i ditt landsting!

Olika tarmbakterier, som E coli och Klebsiella, kan sprida resistens mellan sig genom att byta små blåsor med genfragment som kodar för resistensen. Urinvägsinfektioner orsakas ofta av tarmbakterier som tagit in sig till fel plats. Mot vissa vanliga läkemedel mot dessa infektioner kan 15 procent av bakterierna ha utvecklat motståndskraft.

Riktigt besvärliga tarmbakterier kallas ESBL-bakterier och är motståndskraftiga mot flera sorters antibiotika. I svåra fall har spädbarn dött, trots att de fått ”rätt” antibiotikum och maximal intensivvård. Spädbarn kan drabbas av infektioner i lungor eller urinvägar. Man tror att upprepade antibiotikabehandlingar kan bidra till att selektera fram ESBL bland mindre besvärliga tarmbakterier.

En annan grupp tarmbakterier som vi alla har är enterokockerna. De är naturligt motståndskraftiga mot flera antibiotika. Vissa enterokocker är resistenta mot läkemedlet vankomycin och kallas VRE. De kan orsaka svårbehandlade sårinfektioner, blodförgiftningar och urinvägsinfektioner.

Haemophilus influenzae är det krångliga namnet på en bakterie som förr kunde orsaka livshotande hjärnhinne- eller struplocksinflammationer hos barn. Efter att vaccin infördes för ett par decennier slipper vaccinerade personer dessa sjukdomar. Haemophilus kan fortfarande orsaka mildare luftvägsinfektioner, resistensen mot vanliga antibiotika ökar kraftigt.

Naturliga faktorer för att hindra att bakterier sprids

Några saker kan tyckas självklara, men spelar stor roll. God hygien hindrar att bakterier överförs. Tänker både privatpersoner och sjukvårdspersonal på hygienen kan vi slippa infektioner och att resistenta bakterier sprids. Patienter som vårdats utomlands och nyanställd sjukvårdspersonal kontrolleras, så att de inte bär på resistenta bakterier.

Vi ska inte heller alltid kräva antibiotika när vi är förkylda, oftast är det virus som gör oss krassliga och då gör penicillin ingen som helst nytta. Och behöver man ett antibiotikum ska det ha ett så smalt spektrum som möjligt, så att bara den farliga bakterien dödas.

Behöver vi inte äta antibiotika slipper vi också nackdelarna med antibiotika. Några av läkemedlen kan faktiskt skada hörseln eller benmärgen. Vanligare är magproblem, eftersom inte bara de farliga bakterierna utan också normalfloran slås ut.

En annan viktig faktor är vaccination mot farliga bakterier. Vaccinerade slipper bli sjuka – på så sätt sparas många doser antibiotika!

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!