Ange ditt sökord

 Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Varannan med typ-2-diabetes når inte målvärdet för HbA1c – konsekvenserna blir en rad svåra komplikationer

Långtidsblodsocker, HbA1c, ska ställas in direkt vid diagnos, detta för att förhindra framtida komplikationer. Det säger Anders Frid, diabetolog, tidigare överläkare, endokrin, Malmö.

Annons:

Enligt Socialstyrelsen är 52 mmol/mol ett riktvärde som man ska strävas efter för långtidsblodsocker, HbA1c.

– Siffran är ett genomsnittsvärde att sikta på, men är patienten för övrigt ung och frisk med många års aktivt liv framför sig så bör man sikta på en ännu lägre siffra, säger Anders Frid.

Hälften når inte målvärdet

I det nationella diabetesregistret, NDR, finns 450 000 personer med typ 2-diabetes. För dessa personer var det genomsnittliga värdet för HbA1c 57 mmol/mol år 2000, och bara 40 procent nådde värdet 52. År 2018 var det genomsnittliga värdet 53 mmol/mol, och 55 procent nådde målvärdet.

– Under åren har HbA1c stabiliserats, men det finns ändå en stor andel personer med typ 2-diabetes som har ett förhöjt, till och med ett kraftigt förhöjt blodsocker, säger Anders Frid.

Det är fortfarande nästan varannan person med typ 2-diabetes som ligger för högt, varför ser det ut så?

– Det finns flera orsaker men en kan vara att en måttlig stegring av blodsocker inte ger några symptom. En person kanske känner sig fullt frisk men jag föreslår ändå att den personen ska ta en eller flera mediciner och göra förändringar av sina levnadsvanor. Sjukvården behöver bli bättre på att motivera varför man behöver behandla idag för att förhindra framtida komplikationer. Ibland saknas också klart uppställda behandlingsmål och en plan för att nå dit, något som alla riktlinjer idag framhåller ska finnas i journalen.

HbA1c måste ställas in tidigt

Det finns en mycket viktig anledning till att HbA1c ska ner till målvärdet eller lägre så snart som möjligt. Det handlar om så kallat ”glukosminne” vilket bland annat en studie, UK Prospective Diabetes Study (UKPDS), från 2008 visar. Medvetet fick testgruppen ligga högre i blodsocker än kontrollgruppen.

– Efter tio år, 1997, kunde man visa att de som legat högre i blodsocker hade fler komplikationer. När studien påbörjades visste man inte vad vi vet idag. Det här är en studie man kan genomföra en gång, nu skulle det vara oetiskt, säger Anders Frid.

En uppföljning gjordes tio år senare. Efter studiens slut 1997 fick alla samma behandling. Omedelbart gick grupperna ihop och fick samma värde för HbA1c.

– Men tio år senare såg man att de som hade legat förhöjt under den första perioden fortsatte att utveckla komplikationer som om de fortfarande hade högt blodsocker. Detta kallar vi för glukosminne. Det är nu accepterad kunskap att förhöjt blodsocker över en viss tid fortsätter att kasta en skugga framför sig även om man sänker blodsockret. Därför är det så viktigt att ställa in rätt HbA1c så snart patienten fått diagnos.

Högt HbA1c ger svåra komplikationer

Konsekvenserna av att så många patienter har högre HbA1c än rekommenderat blir en rad svåra komplikationer.

– Vi pratar om mikrovaskulära komplikationer, det vill säga det som handlar om små blodkärl; som påverkar ögon, njurar och nervsystem. Dessutom makrovaskulära komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och nedsatt cirkulation i benen.

Därför är nu riktlinjerna tydliga, personer med typ 2-diabetes ska tidigt behandlas mot ett HbA1c inom målvärdet och sedan ligga kvar där för alltid.

– Det finns två nya läkemedelsgrupper som helt förändrar och förbättrar möjligheten att behandla dessa patienter. De nya läkemedlen har visat sig inte bara sänka blodsocker utan även minska risk för hjärtkärlsjukdom och njursjukdom, då är det dumt att inte utnyttja det, säger Anders Frid.

Varför används de inte i större utsträckning i så fall?

– Allting har en viss tröghet i början, det tar tid innan det hinner ut i riktlinjer. Men vi ser redan en ökad användning av de nya läkemedlen, så vi är på god väg, säger han.

Till år 2030 väntas vårdkostnaderna för typ 2-diabetes öka med 30 procent – från 16 till 21 miljarder (sett från år 2013).

– Det beror på att kostnaderna för komplikationer tyvärr kommer att öka ett tag framöver, de står för runt 90 procent av den totala kostnaden för diabetesvården. Vinster från de nya läkemedlen kan man inte räkna hem förrän om 5–10 år eller kanske ännu längre, men jag tycker att det är viktigt att vi gör det här nu. Man kan säga att vi investerar idag för framtida vinster.

Så då borde ju incitament att använda alla tillgängliga medel för att sänka HbA1c, för att på sikt minska komplikationerna finnas?

– Problemet för många vårdcentraler är den decentraliserade läkemedelsbudgeten, om man råkar ha för många diabetespatienter i sitt upptagningsområde slår budgeten lätt i taket. Jag ser det som ett visst problem att vi inte delar på kostnaderna på ett nationellt plan, det ger inte en jämlik sjukvård.

Skåne får utökad budget för diabetesläkemedel

Anders Frid tror att det centrala är att få beslutsfattare i de olika regionerna att förstå vikten av att behandla med de nya dyrare medicinerna.

– Har vi bara beslutsfattarna med oss så kommer de här behandlingarna inom några år att vara dominerande. I Region Skåne har vi fått ett löfte från läkemedelschefen och som också sitter i läkemedelsrådet om att skjuta till ytterligare 30 procent till läkemedelsbudgeten för diabetesmedel för 2020, exklusive kostnader för insulin, säger han.

Observationsstudie från Sverige

En observationsstudie från Nationella diabetesregistret i Sverige där man följt 271 000 patienter med typ 2-diabetes, som inte har någon form av allvarligare hjärtkärlsjukdom under sex års tid kom 2018.

I studien har man tittat på vilken riskfaktor som har störst betydelse för dödligheten. Det visade sig att blodsockernivån, HbA1c, var den enskilt största medicinska faktorn. Om patienten inte hade någon riskfaktor (högt blodsocker, höjt kolesterol, äggvita i urinen, rökning med mera) fanns ingen överdödlighet.

– Utan riskfaktorer förväntas alltså en patient med typ 2-diabetes att ha samma livslängd som den övriga befolkningen. Det visar att har man en välbehandlad sjukdom så kan man leva ett normalt liv, säger Anders Frid.

Fakta HBA1C

HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste tre månaderna. HbA1c bildas när hemoglobin reagerar med blodsocker, det vill säga glukos. Hb står för hemoglobin och A1c är en kemisk beteckning på var glukosen fäster på hemoglobinet.

Fakta De svenska riktlinjerna om HBA1C

Socialstyrelsen har utnämnt 52 som universellt riktvärde för HbA1c för personer med typ 2-diabetes. För yngre personer med typ 2-diabetes som förövrigt är friska siktar man på ett HbA1c som ligger nära normalnivån 42, värdet bör vara 48 eller bättre enligt Läkemedelsverket.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!