Ange ditt sökord

Tycho Brahe var en dansk adelsman som levde under 1500-talet. Han gick sin egen väg och har haft stort inflytande över utvecklingen fram till vår tid.  Foto: Shutterstock

Tycho Brahe var en dansk adelsman som levde under 1500-talet. Han gick sin egen väg och har haft stort inflytande över utvecklingen fram till vår tid. Foto: Shutterstock

Tycho Brahe som läkare på 1500-talet – en medicinhistorisk utblick

1500-talet innebar en vetenskaplig revolution då man lämnade de urgamla grekiska skrifterna och sökte sanningen genom observationer och studier direkt av naturen. Tycho Brahe var ledande i denna förändring.

Annons:

Den vetenskapliga revolutionen som ägde rum under 1500-talet dominerades av Tycho Brahe, Ptolemy, Copernicus, Galileo och Andreas Cellarius (enligt skriften Harmonia Macrocosmica, 1661). 

1500-talet – kirurgins födelsesekel 

Revolutionen bestod i att man litade mer på sina sinnen, vad man iakttagit och erfarenheten, än på de gamla skrifterna och 1500 år gamla auktoriteter ifrågasattes. Intresset för faktabaserad kunskap var så stor att i flera universitetsstäder, som i Montpellier, fick man sätta beväpnad vakthållning på kyrkogårdarna nätterna närmast efter en begravning. Anatomistudierna var i stor utsträckning beroende av tillgången på stulna lik, förövarna var mestadels studenterna. 

Den moderna kirurgin växte fram och 1500-talet brukar betecknas som kirurgins födelsesekel. I flertalet av Västerlandets länder framträdde kirurger eller s.k. sårläkare med nya läroböcker i den operativa läkekonsten och sårbehandlingen. De första meddelandena om kejsarsnitt kom också under detta sekel – ett uppseendeväckande ingrepp.

De ”fyra safterna”

För invärtesmedicinen var 1500-talet inte alls så omvälvande som för kirurgin. Man diskuterade fortfarande den s.k. katarrläran dvs. hur slemmet rör sig i kroppen och de urgamla (1500 år) förhållandena mellan de ”fyra safterna”. 

Fram till 1500-talet gällde inom medicinen fortfarande att alla sjukdomstillstånd orsakades av rubbningar av de fyra kroppsvätskorna. Detta var en teori som Galenos (129-199) hade framlagt baserat på Hippokrates skrifter och som alltså överlevt i 1500 år. Paracelsus, 1493-1541, hävdade nu att sjukdomar var en följd av att mineraler och giftiga ämnen kom in i atmosfären från stjärnorna och orsakade kemiska processer i kroppen, som det alltså gällde att hitta rätta motmedlet mot.

Åderlåtning var populärt

Åderlåtning var universalbehandlingen. Den rättfärdigades med att åderlåtning; ”förlänger livet, reglerar hälsan, uttömmer det sjukliga blodet, ger växt åt det friska, fördriver sorgen, skärper minnet, rensar blåsan, lugnar hjärnan, förjagar könsdriften, förbättrar hörseln, stoppar tårarna, rensar munnen, förbättrar aptiten, gör rösten lenare, skärper synen, sätter magen igång, minskar sömnen, befriar från ängslan, skärper förståndet, värmer mjukdelarna”. Man förstår att åderlåtning, på många olika sätt, var populärt. Blodomloppet beskrevs av William Harvey (1578-1657), som visade att blodet bara kan flyta i en riktning i ett blodkärl, mycket baserat på Andrea Cesalpinos (1519-1603) skrifter där han första gången använde uttrycket cirkulation. Olof Rudbeck försvarade 1652 i Uppsala en avhandling om blodcirkulationen som var tillägnad drottning Kristina. 

Syfilis var en ny sjukdom och det stod inget om den i de gamla skrifterna. Det enda verksamma medlet mot syfilis verkade vara kvicksilver.

Tycho Brahe gick sin egen väg

Tycho Brahe var en dansk adelsman och levde, 1546-1601, under renässansen dvs. återfödelsens tid (efter den svarta medeltiden) och var en uppenbarligen avvikande person som gick sin egen väg. I unga år reste han runt bland universiteten i hela Europa, med längre uppehåll i Leipzig, Augsburg och norra Italien. Dock satte han aldrig sin fot på svensk mark! 

Tycho Brahe var huvudsakligen verksam på den då danska ön Hven mitt i Öresund. Ön blev svensk 1660, två år efter freden i Roskilde 1658, då Skåne bl.a. blev svenskt. ”Non haberi sed esse” – icke att synas men att vara – var hans valspråk. När Tycho avled lär han som sina sista ord ha yttrat; ”Ne frustra vixisse videar” = må jag ej synas ha levat förgäves.

Intresse för medicin och kemi

Det var ganska naturligt att intressera sig för medicin och kemi. Det var helt enkelt två sidor av samma sak, nämligen mikro- och makrokosmos. Kemin och astronomin stod medicinen nära och det berodde på att planeterna ansågs ha sin motsvarighet i den mänskliga kroppen. Sålunda stod Jupiter och Venus för tenn och koppar eller lever och njure, Saturnus och mars för bly och järn och mjälte och galla, Merkur för kvicksilver och lungor och sju planeter representerade sju metaller och var sålunda representerade av de sju viktigaste organen i kroppen. Det var alltså ingen tillfällighet att Tycho också ägnade sig åt kemi – jordisk astronomi – och astronomi – himmelsk kemi. Han ägnade mycket arbete också åt alkemi – men lyckades inte framställa guld!

Odlade egna läkemedelsväxter 

Tycho anlade en klassisk renässansträdgård kring sitt boningsslott (Uraniborg) på Hven (väldigt väl restaurerad trädgård idag och sevärt) där han odlade 38 olika växtarter (många läkemedelsväxter) i sin trädgård och hade 300 träd av olika slag.

Tre recept mot pest ingick i Tychos medicinlista. Elixir Pestilentiale innehöll enhörningshorn = tanden från en narval tillsammans med en blandning av svavel och järn och saffran och renad enbärs- och bärnstensolja. Ordinationen var åtta till tolv droppar av destillatet i en vattenlösning. Elixiret kunde förstärkas genom en tinktur på koraller, safir, hyacintsten och pärlor samt drickbart guld – minsann. Tycho miste sin dotter, Kirstine, vid mycket unga år i pest, som härjade i Öresundsområdet 1576-77, vilket kan vara förklaringen till hans intresse att bekämpa just pest. 

Läkemedel såldes på apotek

Tycho tog vidare fram ett medel mot epilepsi som utgick från hjärnskallen på en hängd eller steglad människa. Skallen skulle malas till ett pulver och pionfrön tillsättas. Medlet skulle inte intas under nymåne! Mot njursten använde han ett botemedel med persilja, kardemumma, fikonkärnor och bärnsten. Detta medel sändes till bl.a. lantgreven Wilhelm av Hessens astronom Rothman. Hans läkemedel blev så omtalade att sjuka reste till Hven för att bli behandlade av Tycho Brahe, som inte tog betalt av sina patienter. Kyrkan skulle godkänna all medicinering (den tidens Läkemedelsverk). 

Ända fram till 1971 kunde man på apoteket, åtminstone i Nexö, Danmark, köpa ”Species Tycho Brahe”, som var ett örtmedel mot feber och svettningar, dvs 350 år senare. Detsamma gällde för övrigt Tycho Brahes tinktur, som var örter extraherade med alkohol som under 1800-talet var en omtyckt kryddsnaps.

Grundade första astronomiska högskolan i Norden

Tycho Brahe har haft så stort inflytande över utvecklingen fram till vår tid att en representant från amerikanska rymdlaboratoriet (NASA) vid ett besök 2005 på Hven utbrast: ”så… det var här alltihop började”. Hans insatser bestod i stor utsträckning av att uppfinna nya instrument som gav en väsentligt förbättrad precision i mätningar av himlakroppar. Han gav ut en bok som blev bibeln för instrumentmakare i Europa. Instrumenten fick han tillverkade åt sig på olika ställen i Europa. Han grundade den första – och enda – astronomiska högskolan i Norden med elever från hela Europa under en treårig utbildning, efter att ha avböjt att bli rektor för Köpenhamns universitet. 

Föreslog ny världsbild på 1580-talet

Tycho föreslog en ny världsbild 1583 som i princip gick ut på att jorden är orörlig, men i centrum, och runt jorden kretsar månen och solen. Planeterna rör sig sen runt solen. Tycho menade att hade jorden roterat skulle en sten som kastas lodrätt upp, vid nedslaget inte träffa markytan i själva utgångspunkten, eftersom jorden hunnit rotera medan stenen var i luften. Nu träffar emellertid stenen markytan i samma punkt. Alltså roterar icke jorden.

Han noterade 1572 en ny ljuspunkt på himlavalvet som han antog var en ny stjärna. Denna stjärna hade iakttagits av många andra förstås, men ingen annan gjorde mätningar för att bestämma avstånd och rörelse. Tycho framkastade emellertid en oerhört djärv tanke nämligen att det var en NY STJÄRNA: Tänka sig detta i en tid då man under 2000 år hade utgått från att stjärnvärlden är oföränderlig och evig. Så hade man tänkt och trott sedan Aristoteles dagar. Men så tänkte man inte under renässansen!!! Tycho skrev en bok ”De Stella Nova” som blev en oerhörd sensation i Europa. Att tänka nytt och grunda sina tankar på observationer och fakta var egentligen Tycho Brahes kännemärke.

Skapade ny syn på vetenskapen och medicinen

Den moderna naturvetenskapen kan sägas ha börjat 1572 då Tycho fick syn på en nystjärna och påbörjade sina noggranna observationer och satte därmed den medeltida världsbilden i gungning (ur guideboken The Scientific Traveler). Den startade i alla fall en helt ny syn på vetenskapen och på medicinens område där nu ”sinnenas vittnesbörd förlänades högre auktoritet än skrifternas”. Denna inriktning är i allra högsta grad fortfarande en gyllene regel för medicinsk utveckling och forskning. För sjukvård gäller ju världen över att den skall grundas på ”vetenskap och beprövad erfarenhet” – vilket 1500-talet lärde oss.

”Nec fasces, nec opes, sola artis sceptra perennant” = varken makt eller rikedom, endast konstens och vetenskapens välde består, löd en inskrift i förgyllda bokstäver på Stjärneborg (observatoriet).

Annons:

Referenser:

Lyons A. Medicine – an illustrated history. Harry N Abrams inc. New York 1987.

Norlind W. Tycho Brahe. Natur och kultur. 1963.

Åke Jönsson; Tycho Brahe – Världsmedborgaren från Ven. Historiska media 2004. www.historiskamedia.se

Fåhraeus R. Läkekonstens historia. Albert Bonniers förlag 1946.

Kitty Ferguson; Tycho Brahe och Johannes Kepler – ett möte som revolutionerade naturvetenskapen. Bokförlaget Prisma. 2002.

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.