Ange ditt sökord

Genom att informera och lyssna till barnet kan man hjälpa många barn att komma över sin rädsla för nålstick i vården.  Foto: Shutterstock

Genom att informera och lyssna till barnet kan man hjälpa många barn att komma över sin rädsla för nålstick i vården. Foto: Shutterstock

Trygg miljö minskar barns känsla för nålstick

Barns rädsla för nålstick kan lindras om barnet får information om vad som ska hända och själv får chans att göra sig hörd. För föräldrar och vårdpersonal handlar det om att skapa en trygg atmosfär där barnet känner att det får det stöd som behövs. 

Annons:

I sin avhandling vid högskolorna i Borås och Jönköping har Katarina Karlsson tittat på hur nålstick upplevs ur barnens perspektiv. 

Inte ”bara ett nålstick” för barnen

Nålstick är för många något skrämmande, det gäller såväl barn som vuxna. Den aktuella avhandlingen visar också att det inte bara är själva sticket och den befarade smärtan som är inger rädsla hos barnen, utan även den okända miljön. 

När barnet inte känner sig bekväm i miljön eller känner igen människorna runtomkring skapar det en otrygg känsla. Det värsta scenariot för barnet är att bli fasthållen och sedan få ett nålstick mot sin vilja. Den situationen kan upplevas som traumatiskt för barnet, medan det för en vuxen betraktas som ”bara ett nålstick”. 

Stickrädda barn kan bli stickrädda vuxna

Något som kan hjälpa barnet i en sådan utsatt situation är att lyssna och låta barnet få möjlighet att prata. Precis som vuxna har barn rätt att få information kring vad som komma skall. Det är också viktigt att ge dem tid att vänja sig vid situationen. Gör man det kan man hjälpa många barn att komma över sin rädsla för nålstick i vården. 

Enligt Katarina Karlsson finns det annars en risk att stickrädda barn som inte får hjälp fortsätter att vara rädda för nålstick och sprutor även i vuxen ålder. 

Låt barnet ledsaga de vuxna i stödets utformning

I sin avhandling har Katarina Karlsson följt barn i åldrarna 3-7 år. För att samla underlag har hon videofilmat barn, föräldrar och sjuksköterskor vid nålstick. Sedan har hon intervjuat och tittat på det filmade materialet tillsammans med dem. 

En av slutsatserna i Katarina Karlssons avhandling är att man ska låta barnet ledsaga den vuxne i hur stödet ska utformas. Om man ser till att utgå från varje barns särskilda önskemål blir stödet som allra bäst och nålsticksproceduren som minst traumatisk

Annons:

Källor:

Sveriges radio, Högskolan Borås

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.