Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-04
Författare: Pernilla Bloom

Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ämnen i tarmarna och systemet har många både fysiska och kemiska egenskaper. Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten. Senare års forskning har visat att mag-tarmkanalens bakterieflora (mikrobiota), från munnen till tjocktarmen, men även på hud och slemhinnor, har betydelse för hälsa och sjukdom. Idag bedrivs omfattande mikrobiotaforskning i världen.

Tarmen har två motstridiga uppgifter; dels att ta upp näring ur maten vi äter, men samtidigt inte släppa igenom oönskade ämnen. Därför krävs en tät barriär mot utsidan och dessutom immunceller som fångar upp ämnen i tarmslemhinnan och är redo att sätta igång kroppens försvar av celler och antikroppar ifall någon giftig substans eller liknande tagit sig igenom tarmbarriären. Det är alltså viktigt att bakterier håller sig på rätt sida av tarmen. Lyckas någon bakterie ta sig in till blodet på den andra sidan av tarmen, skulle detta kunna leda till döden, eftersom bakterierna snabbt kan föröka sig. Tidigare har man inte varit medveten om tarmbarriärens kritiska funktion för att behålla en god hälsa eller hur man kan påverka barriärfunktionen positivt genom att förbättra tarmfloran. 

Läckage i tarmbarriären kan ge ökad ohälsa

Tarmens barriär kan påverkas av många faktorer, som exempelvis kost, bakterier, stress och olika sjukdomstillstånd. En del bakterier verkar kunna påverka så att tarmen blir mer genomsläpplig, medan andra bakterier kan hjälpa till att täta tarmbarriären, men exakt hur detta går till vet man inte idag. Man har även sett att vid stress så minskar antalet bra laktobaciller, vilket öppnar upp tarmbarriären. Detta kan vara en av orsakerna till att man kan få magproblem när man stressar för mycket. Man har sett att tarmbarriären läcker vid ett antal sjukdomar, såsom diabetes typ 1, multipel skleros, glutenintolerans samt vid olika inflammatoriska tarmsjukdomar, och att detta läckage till och med kan ha uppstått redan innan sjukdomen brutit ut. Vid olika hudsjukdomar som exempelvis böjveckseksem och psoriasis, har man också sett en försämrad tarmbarriärfunktion. När det gäller exempelvis allergier verkar det som om laktobacillerna kan lugna ner de immunceller som finns i tarmen, så att även resten av kroppens immunceller slutar att reagera för mycket. Här tycks bakteriestammar som Lactobacillus och Bifidibacterium kunna dämpa immunförsvaret, så att överreaktioner minskar.

Tarmens funktion

Magsäcken tillverkar saltsyra vilket gör att mängden bakterier där är relativt låg. Övre delen av tunntarmen, närmast magsäcken, har ett lågt pH beroende på att delvis smält mat från magen fortfarande är sur av saltsyran. I övrigt är tunntarmen en idealisk miljö för de syraproducerande laktobacillerna. Tjocktarmen innehåller en stor mängd bakterier. Det är där födan ligger längst tid innan kroppen slutligen gör sig av med de ämnen som den inte vill ha.

Människans tarmsystem innehåller drygt ett kilo bakterier. Bakterierna är tio gånger fler än de egna celler som bygger upp vår kropp. En normal tarm innehåller lite förenklat mellan 400 och 1000 olika bakteriearter. Hos friska individer finns det en större variation mellan olika tarmbakteriestammar, medan det vid fetma och vissa andra sjukdomar finns en mindre uttalad variation. Färre än 100 bakteriearter är farliga för oss medan den stora merparten är ”nyttiga”. I tarmen finns även mellan 70 och 90 procent av immunförsvarets alla celler. Bakterierna tränar vårt immunförsvar och är nödvändiga för att bilda hormoner, vitaminer, mineraler och signalsubstanser. Både dopamin och ”måbra” hormonet serotonin tillverkas i tarmen. Liksom adrenalin och noradrenalin som behövs för att hantera stress och Gaba som lugnar nervsystemet. 

Tarmfloran kan påverka immunsystemet

Forskning pekar på att bakteriefloran i tarmen spelar en stor roll för vårt immunsystem och därför kommer det i framtiden även att vara mycket intressant att studera om tarmfloran kan påverka psykiska och neurologiska sjukdomstillstånd som alzheimer, Parkinsons sjukdom, autism, adhd, stress, ångest och depression. 

Mättat fett och socker skulle kunna påverka tarmfloran negativt. Detta kan bilda en stor andel bakterier vars hölje består av ett ämne som heter lps, lipopolysackarider. När dessa bakterier dör och kommer ut i blodomloppet, luckras tarmbarriären upp, så att lps lättare kommer ut i blodomloppet. De kan då öka de inflammatoriska processerna i kroppen och sätta ner immunförsvaret. Det krävs dock större studier där man även jämför ett mer normalt intag av socker och mättat fett. Detta skulle kunna vara intressant då det finns studier som visar att personer med alzheimer och svår depression har onormalt höga nivåer av lps. 

Mat med extra mycket bakterier

Syrade grönsaker innehåller mycket av de goda bakterier som kroppen verkar behöva, exempelvis Kimchi och kombucha med över 100 miljarder gynnsamma bakterier per gram. Anledningen till denna stora mängd av nyttiga bakterier är dess jäsningsprocesser. Metoden kallas fermentering eller mjölksyrajäsning och är nyckeln för att skapa goda bakterier till den viktiga tarmfloran. 

Tarmens mikrobiom påverkar vår hälsa

Det är komplext och det finns fortfarande mycket vi inte känner till, men tack vare forskning har vi lärt oss att immunförsvaret, hormonsystemet och det neurologiska systemet, samverkar med tarmens nervsystem. En tät tarm tycks med andra ord vara nödvändig för att man ska må bra. Det vi stoppar i oss påverkar tarmfloran och äter vi produkter med gynnsamma bakterier och mycket fibrer kan vi påverkar vår hälsa mer positivt än vad vi tror. Om vi däremot väljer att äta mycket snabbmat och halvfabrikat är risken för inflammatoriska processer större, vilket i värsta fall kan göra oss sjuka. Nya kostprodukter kan tänkas leda till bättre hälsa via gynnsam effekt på tarmens mikrobiota, men det kan inte ersätta en varierad och god kost.

 
 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress