Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En aktuell teori är att den ökning av allergier och autoimmuna sjukdomar som vi sett i industrialiserade länder de senaste decennierna delvis kan förklaras av en förändrad tarmflora. En tarmflora rik på laktobaciller och bifidobakterier anses gynnsam och är typisk för ammade men inte för ersättningsuppfödda barn. Probiotika, främst mjölksyrabildande laktobaciller och bifidobakterier, är ofarliga, hälsobefrämjande bakterier som kan tillföras via livsmedel eller i annan form.
Genom att tillföra den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) dagligen i barngröt från 4-13 månaders ålder, det vill säga under den period barnen avvandes från amning, kunde andelen laktobaciller i tarmfloran bibehållas. En kontrollgrupp barn som fick samma gröt men utan LF19 under samma tidsperiod uppvisade minskad andel laktobaciller. De barn som regelbundet åt barngröt med LF19 hade i jämförelse med barnen i kontrollgruppen ett förändrat mönster av korta fettsyror i avföringen, vilket kan ses som en förändring av tarmflorans funktion. Förekomsten av eksem var också lägre i den grupp som fått LF19 jämfört med kontrollgruppen. Förklaringen skulle kunna vara att probiotika gav förändringar i tarmflorans funktion och en gynnsam immunförsvarsbalans.
