Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-10-21
Författare: Anders Åker

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks påverkas av mängden gluten vi äter som småbarn.

Det bekräftas i en stor långtidsstudie från Lunds universitet med barn från flera länder.

Mest omfattande i sitt slag

Studien är den hittills mest omfattande i sitt slag och av observationstyp, det vill säga studien kan inte påvisa ett så kallat orsakssamband. Sammanlagt har forskarna följt 6 600 barn med förhöjd risk att utveckla celiaki. Barnen, som kommer från Sverige, Finland, Tyskland och USA har följts från födseln fram till femårsdagen i ett forskningsprojekt som kallas för TEDDY.

Tidigare har forskargruppen genomfört flera omfattande studier kring orsakerna bakom celiaki. De har bland annat visat att betydelsen av tidpunkten när man börjar äta gluten (glutenintroduktion) troligen spelar liten eller ingen roll. De har inte heller kunna påvisa någon tydlig skyddande effekt av amning.

Koppling mellan mängden gluten och risken att utveckla celiaki

Långtidsstudien visar att mängden gluten som småbarn äter tycks inverka på risken att utveckla celiaki.

– Det finns i studien en tydlig koppling mellan mängden gluten som barnen får i sig och risken att utveckla celiaki eller förstadium till celiaki. Detta bekräftar våra tidigare fynd gjorda på svenska barn, berättar Daniel Agardh, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö samt ansvarig för studien.

Störst risk bland 2-3-åringarna

Resultaten visar även att risken att utveckla förstadium eller sjukdom var som högst vid 2-3 års ålder hos barn med förhöjd risk att utveckla celiaki. Riskökningen kunde noteras redan vid små mängder gluten, 2 gram i dagligt intag, som motsvarar 1 skiva vitt bröd.

– Om man ökar glutenintaget med 1 gram dagligen över medelintaget på två gram, vid 2 års ålder, så kommer 7 procent fler barn att utveckla celiaki vid 3 års ålder. Detta jämfört med barn som åt mindre än 2 gram gluten. Men att fastställa en gräns är en utmaning eftersom glutenintaget varierar och ökar under de första levnadsåren, berättar Carin Andrén Aronsson, huvudförfattare till artikeln och dietist vid Lunds universitet.

Olika livsmedel ska undersökas

Studien visar också att kopplingen mellan storleken på glutenintag och risken för celiaki finns i flera länder. Sambandet återfanns i samtliga deltagarländer utom Tyskland där underlaget var för litet för att dra några säkra slutsatser. Den nu aktuella forskningen är baserad på det totala intaget av gluten och nästa steg är att undersöka vilka livsmedelsgrupper, där gluten ingår, som har större betydelse än andra för utvecklingen av celiaki.

När det gäller kostråd anser Daniel Agardh att det är Livsmedelsverket och motsvarande organisationer i andra länder som ska dra slutsatser kring om och hur rekommendationerna kring gluten ska ändras med anledning av de nya resultaten. Han framhåller också att majoriteten av gruppen med förhöjd risk för celiaki inte utvecklar sjukdomen.

– Det kräver därför stor eftertanke innan råd kring särskild diet eller specialkost införs, säger Daniel Agardh.

I kommande forskning ska forskargruppen alltså undersöka betydelsen av olika glutenkällor samt hur de påverkar barn i olika åldrar i deltagarländerna. I andra forskningsprojekt undersöker Daniel Agardh och hans kolleger betydelsen av infektionssjukdomar samt om helt glutenfri kost kan minska celiakirisken bland de barn som bedöms ha allra högst risk att utveckla sjukdomen.

Två procent har celiaki

Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret attackerar delar av den egna kroppen. Sjukdomen orsakar bland annat skador på tunntarmens slemhinna. Det kan leda till att den drabbade inte tål proteinet gluten som finns i livsmedel som innehåller vete, råg och korn.

Exempel på symtom vid celiaki

Trötthet 

Diarré

Viktnedgång

Blodbrist

Obehandlad celiaki har även kopplats samman med benskörhet, depression och försenad pubertet.

I Sverige visar statistik att förekomsten bland småbarn ökar på nytt och att ungefär två procent av den totala befolkningen har utvecklat celiaki. Undersökningar genom screening av normalbefolkningen visar på högre förekomst i yngre åldrar samt att det kan finnas ett stort mörkertal. Numera undviks begreppet glutenintolerans då det inte korrekt beskriver sjukdomen.

Risk för celiaki testas genom blodprov

Celiaki orsakas enligt beräkningar till 30-50 procent av ärftliga faktorer. Riskgener i den så kallade HLA-regionen som finns på en av våra kromosomer står för den största ärftliga delen men inte hela. Barn som bedöms ha risk att utveckla celiaki kan identifieras genom blodprov, ett så kallat HLA-test. Specifika HLA-typer (DQ2 och DQ8) är starkt förknippade med risk att utveckla celiaki. Typ 1-diabetes eller nära familjemedlem som har celiaki är riskfaktorer som innebär att ett HLA-test kan bli aktuellt. Celiakitest kan man idag även göra hemmavid med hjälp av så kallade självtester.

Andra faktorer som påverkar risken är kön och ursprungsland. Celiaki är vanligare bland flickor/kvinnor och förekomsten är högre i en del länder. Sverige och Finland är enligt forskningen de länder där risken att utveckla celiaki är som störst.

 

Veckans fråga

Är du orolig för din hälsa?

Nyhetsbrev

E-postadress