– Samhällets folkhälsomål att alla ska ha lika förutsättningar för en god hälsa är ännu inte uppnått, konstaterar Bodil Edler, utredare på Folkhälsoinstitutet.
I november presenterades den Folkhälsopolitiska rapporten, en rapport som varit återkommande sedan 2005.
Här konstateras att hälsan mätt som medellivslängd har förbättrats under många decennier och att många hälsoproblem har minskat. Bland annat röker allt färre svenska och även alkoholintaget har minskat något generellt sett, vilket ger goda effekter på hälsan.
Skillnader mellan samhällsgrupper kvarstår
Men skillnaderna i hälsa mellan olika samhällsgrupper kvarstår. De som exempelvis har lägre inkomst eller kortare utbildning har också sämre hälsa. Det handlar om en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar men också psykiska tillstånd som ångest och depression
– En dålig ekonomi leder till oro och det är självklart inte bra för hälsan. säger Bodil Edler
Hon menar ändå att det inte är så enkelt att vi har bättre hälsa bara för att vi har god ekonomi, det finns många faktorer som spelar in.
– Men de som har god ekonomi kanske också har en bättre utbildning och tar till sig nya rön kring hälsan på ett bättre sätt. De har också andra möjligheter att köpa gymkort och sådant. De bor också ofta bättre, har närmare till natur och därmed motion och rekreation.
Relationen till andra människor och relationen till arbetskamrater är också sådant som har stor betydelse.
– Det är ingen enkel fråga det här. Exempelvis tror jag att det är mycket viktigt att du känner dig behövd, att du får bekräftelse från din omgivning. Är du exempelvis arbetslös så leder det till att du mår sämre och får sämre självförtroende och så vidare, säger hon.
Samhällstatus påverkar
Att ha status i samhället och dess betydelse för hälsan är något som den brittiske folkhälsoexperten och författaren Sir Michael Marmot studerat i 30 år, bland annat på uppdrag av WHO, FN:s Världshälsoorganisation. 2006 gav han ut boken “Statussyndromet” och hans poäng är att det är den sociala positionen som avgör hur vi mår. Det är statusen som bestämmer hur länge du får leva.
Och den frågan handlar inte bara om kronor och ören.
Bland annat har Marmot tittat på de skådespelare som nominerats till Oscarsstatyetten under en period. Vid uppföljningen tio och tjugo år senare visade det sig att de flesta fortfarande hade god hälsa men den allra bästa hälsan hade de som vunnit den åtråvärda pokalen, inte bara varit nominerade. Trots att de som grupp betraktat har likartade förhållande när det gäller de ekonomiska förutsättningarna.
Ändå konstaterar Marmot att ett samhälle med stora ekonomiska skillnader mellan hög och låg har sämre folkhälsa än ett samhälle med små skillnader och han har vid flera tillfällen gett Sverige beröm, men att vi för den skull inte ska tro att vi är helt fria från problem.
Bland annat pekar han på vikten av att alla barn får samma förutsättningar att skapa sig ett bra liv.
Det förhållandet uppmärksammas i rapporten från Folkhälsoinstitutet. Här påpekas att det finns problem men här finns också en rad förslag på vad vi kan göra åt situationen.
Bland annat föreslås i rapporten att regeringen på försök ska införa så kallade ”folkhälsofonder” för långsiktiga insatser för barn och ungdomar. I rapporten föreslås också att kommunerna får lagfäst ansvar för folkhälsan efter dansk modell.
Rapporten ger ett 60-tal olika förslag till vad man kan göra och den intresserade som vill veta mer kan gå in på www.fhi.se.
Det finns dock ingen garanti för att den rike är lyckligare än den som inte har så mycket.
– Nej det finns så många faktorer som spelar in. Om du röker eller dricker för mycket så spelar det stor roll. Har du mycket pengar men känner att det du gör inte har så stor betydelse så mår du inte heller bra, säger Bodil Edler.
Sjukdomar som struntar i om du är rik eller fattig
Vissa sjukdomar ger blanka sjutton i om du är rik eller fattig. Bodil Edler har själv nyligen hämtat sig från en sådan och är vid intervjutillfället hemma med sina sjuka barn.
Folkhälsoinstitutet har nämligen sitt säte i Östersund.
Staden som i höstas drabbades av en parasit i dricksvattnet som orsakade en masspridd magsjuka.
– Mer än halva stan har varit sjuk. Då har det inte hjälpt att vara rik och det har ju heller inte ens hjälpt att jobba på Folkhälsoinstitutet, konstaterar Bodil Edler med ett skratt. Utredningen kring vad som exakt orsakat den uppmärksammade parasiten i det jämtländska dricksvattnet pågår fortfarande.
Och utredandet och rapporterandet kring den svenska folkhälsan kommer också att fortsätta. Det allra senaste bidraget är en rapport från Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS om tillståndet i välfärden. Också denna visar att människor med hög inkomst och hög utbildning är friskare än lågutbildade med lägre inkomster.
Men också, kanske något mer förvånande, att det är den förstnämnda gruppen som konsumerar mest vård. Ett faktum som resulterat i flera debattinlägg i media.
Men oavsett hur det förhåller sig så är en sak viktig att komma ihåg.
Vare sig du är fattig eller rik så finns det en hel del att göra för att hålla både din ekonomi och hälsa i bra skick.
