Ange ditt sökord

Probiotika – historik

Probiotika – historik

Att fermentera (mjölksyrajäsa) föda är ett av de äldsta sätten att konservera mat. Man har från den tidiga stenåldern funnit gropar i marken som man tror har använts för detta ändamål.

Annons:

Kött från dödade djur ruttnar relativt snabbt. Man hade sannolikt lärt sig att om man förvarade köttet i gropar i marken och täppte till lufttätt så fick man en fermentering med betydligt förlängd tid till förruttnelse.
Det har beräknats att det dagliga intaget av probiotiska bakterier under denna tid var ända upp till en halv miljon gånger så stort som i dag. Vårt minskade intag av sådana bakterier anses vara en av de förändringar som förklarar den starkt ökade förekomsten av många sjukdomar i våra dagar. Hit hör bland annat allergiska och inflammatoriska sjukdomar, separat beskrivet längre fram i boken.

Nämns redan i bibeln

Hälsoeffekter av levande bakterier, särskilt mjölksyrabakterier (laktobaciller), i födan har en lång historia. I den persiska versionen av Gamla Testamentet (1:a Mosebok 18:8) sägs att Abrahams långa livslängd berodde på förtäring av sur mjölk. År 76 f Kr rekommenderade den romerske historiken Plinius den äldre intag av fermenterade (jästa) mjölkprodukter vid behandling av mag/tarminfektion.

Kapten Cook och surkål

Åren 1767-1770 genomförde kapten James Cook sin berömda världsomsegling, då han också upptäckte Nya Zeeland. Ett stort problem under långa resor var skörbjugg (brist på vitamin C och flavonoider) och mag/tarmproblem med kräkning och diarré. Dessa tillstånd orsakade många dödsfall. Under seglatsen använde sig Cook av mjölksyrad kål som dels tillförde probiotiska bakterier, dels stabiliserade C-vitaminet och flavonoiderna i kålen. Under de tre år som seglatsen varade dog inte en enda sjöman av sjukdom. Kapten Cook erhöll vid hemkomsten dåtidens största vetenskapliga utmärkelse, Copleyska medaljen. Anledningen var inte i första hand världsomseglingen, utan att han infört den hälsobringande surkålen i sjöfarten. Redan i den unga mikrobiologin i slutet av 1800-talet förklarades hälsoeffekterna av vissa bakterier med påverkan på den mikrobiologiska balansen i tarmen. Den som grundlade det probiotiska synsättet var Metchnikoff vid Pasteur-institutet i Paris 1908. Han blev också Nobelpristagare. Den mikroorganism som han propagerade för, Lactobacillus bulgaricus, visade sig dock vara en dålig probiotisk bakterie, men själva idén om tarmflorans stora betydelse har dock visat sig vara riktig.

Detta är ett utdrag ur Olle Haglunds bok “Sköna magkänslor”.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!