Ange ditt sökord

Personer som äter oregelbundet löper större risk att drabbas av insulinresistens och så kallat metabolt syndrom. Foto: Shutterstock

Personer som äter oregelbundet löper större risk att drabbas av insulinresistens och så kallat metabolt syndrom. Foto: Shutterstock

Oregelbundna måltider farligt för hälsan

Personer som äter oregelbundet löper större risk att drabbas av insulinresistens och så kallat metabolt syndrom.

Annons:

Det är självklart för det flesta att hälsan påverkas av vad vi äter, men forskning har visat att det även spelar roll hur ofta vi äter. 

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Metabola syndromet är namnet på ett tillstånd där flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes har ansamlats hos en och samma individ.

Risken att utveckla syndromets komponenter – bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbning och glukosintolerans – påverkas av flera livsstilsfaktorer, varav kostens sammansättning tros höra till de viktigare.

Måltidernas frekvens påverkar

Det var forskare vid Karolinska Institutet som för första gången kunde påvvisa att också måltidernas frekvens, oberoende av deras innehåll, påverkar risken för metabolt syndrom.

Studien bygger på enkätsvar och hälsoundersökningar av över fyra tusen 60-åriga män och kvinnor, visar att oregelbundet ätande är kopplat till ökad risk för det metabola syndromet. 

Större midjemått 

Studiedeltagare som angav att de sällan äter regelbunden frukost, lunch, och middag hade i genomsnitt större midjemått och mer blodfettsrubbningar än personer som äter mer regelbundet.

Personer som äter oregelbundet visade också i större utsträckning tecken på insulinresistens, vilket tros vara en underliggande orsak till det metabola syndromet.

Förebyggande kostråd

Forskarna tror att resultaten kan få betydelse för kostråd med syfte att förebygga eller behandla metabolt syndrom.

– Kostråd brukar vara inriktade på vilken sorts mat vi ska äta. Men den här studien visar att även sättet vi äter på kan vara en viktig hälsofaktor, säger professor Mai-Lis Hellénius som har lett studien.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.