Mikroskopisk kolit - symtom, orsaker och behandling

Mikroskopisk kolit - symtom, orsaker och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-26
Författare: Stefan Nordström

Mikroskopisk kolit är ett begrepp för en kategori diarrésjukdomar som orsakar kronisk vattnig diarré. Mikroskopisk kolit innefattar flera olika sjukdomar, men de två vanligaste är kollagen kolit och lymfocytär kolit.

Symtomen på mikroskopisk kolit kommer ofta i så kallade skov, utbrott där symtomen flammar upp periodvis. Vid kraftiga skov kan man behöva gå på toaletten 10-15 gånger per dag. Kollagen kolit orsakar oftast lite kraftigare besvär än lymfocytär kolit. Ungefär hälften av de som lider av lymfocytär kolit får endast något enstaka utbrott av sjukdomen. Även om man är besvärsfri är det dock en kronisk sjukdom som i regel kvarstår hela livet.

Orsakerna till mikroskopisk kolit är okända. Den anses på något sätt vara kopplad till immunförsvaret. Det finns även teorier om att vissa läkemedel kan utlösa sjukdomen.

Sjukdomen drabbar människor i alla åldrar, men medelålders och äldre kvinnor får den oftare än andra. Många som har mikroskopisk kolit lider även av andra sjukdomar som t ex sköldkörtelsjukdomar, ledgångsreumatism, glutenintolerans eller diabetes.

Mikroskopisk kolit och andra inflammatoriska tarmsjukdomar

Mikroskopisk kolit räknas som en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Inflammatoriska tarmsjukdomar kännetecknas av kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Den kroniska inflammationen orsakar olika typer av symtom i magen och tarmarna.

Mikroskopisk kolit är ett relativt nyupptäckt sjukdomstillstånd. Kollagen kolit beskrevs första gången 1976 och lymfocytär kolit 1989. Några andra kända inflammatoriska tarmsjukdomar är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Mikroskopisk kolit ansågs tidigare som en ovanlig diagnos. Idag är det nästan lika vanligt som ulcerös kolit, en betydligt mer välkänd tarmsjukdom.

Mikroskopisk kolit kan leda till nedsatt livskvalitet och sjukskrivningar, men det räknas som en godartad sjukdom som inte ökar risken för att få tarmcancer eller andra allvarliga komplikationer. Symtomen är besvärliga och kan leda till social isolation och utanförskap.

Symtom på mikroskopisk kolit

Några symtom på mikroskopisk kolit är:

  • Diarré (utan blod, ofta på natten)
  • Buksmärtor
  • Svullenhet i mage och buk
  • Gasbesvär
  • Viktnedgång
  • Analinkontinens (avföringsläckage)
  • Trötthet

Om du har blod eller slem i avföringen är det symtom på andra inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Eftersom buksmärtor är ett symtom på både mikroskopisk kolit och IBS (irriterad tarm, irritable bowel syndrome) kan tillstånden förväxlas. Det är viktigt att man får rätt diagnos eftersom behandlingen av de olika sjukdomarna skiljer sig åt.

Ställa diagnos

Diagnosen mikroskopisk kolit görs genom en koloskopi, en undersökning där en tunn slang förs in i tjocktarmen via ändtarmen. Vid en koloskopi kan läkaren ta bilder och vävnadsprover i tarmen. Slemhinnan, som vid flera andra tarmsjukdomar förändras, är oftast oförändrad eller nästan oförändrad vid mikroskopisk kolit.

Mikroskopisk kolit kallas för mikroskopisk kolit eftersom de flesta andra prover brukar vara normala, läkaren brukar behöva utföra en koloskopi med vävnadsprov för att kunna ställa diagnos. Efter undersökningen vet man också säkert om det rör sig om kollagen eller lymfocytär kolit.

Behandling av mikroskopisk kolit

Mikroskopisk kolit är en kronisk sjukdom och går därför inte att bota. Man behandlar den med syfte att minska besvären och för att undvika nya skov. De flesta som diagnostiseras med kollagen eller lymfocytär kolit får läkemedel. Läkemedelsbehandlingen kan pågå hela tiden eller när skov med besvär är på väg, beroende på hur sjukdomsförloppet ser ut för individen.

Den första behandlingen är vanligtvis läkemedel som bromsar ner tarmarnas funktion. Även så kallade gallsaltsbindande läkemedel kan testas i denna fas. Om dessa behandlingar inte fungerar finns receptbelagda läkemedel mer specifikt riktade mot mikroskopisk kolit.

En del av behandlingen kan också vara att gå igenom de mediciner du tar sedan tidigare, eftersom vissa fall av mikroskopisk kolit misstänks vara kopplade till användande av vissa läkemedel. Vid mycket besvärliga fall kan kirurgi övervägas.

I de flesta fall är behandlingen av mikroskopisk kolit framgångsrik. Sjukdomen är kronisk och består, men behandlingen gör att besvären och dess effekt på vardagslivet minimeras.

 

Veckans fråga

Kommer du vaccinera dig mot influensan i år?

Nyhetsbrev

E-postadress