Ange ditt sökord

Läkemedel mer än bara piller

Läkemedel mer än bara piller

Medicin förknippas ofta med ett piller som ska sväljas men läkemedel som når sina mål via andra vägar blir allt vanligare, som plåster mot rökbegär eller nässpray mot huvudvärk - hur tar sig läkemedlet över kroppens naturliga barriärer och vad ska man tänka på när man tar dem?

Annons:

Ett läkemedel kan som regel inte användas som det är, rakt upp och ner, utan behöver ges i en form som säkerställer att det når den del av kroppen där det ska verka. Genom att låta medicinen tas upp av huden istället för att svälja ner den når läkemedlet sitt mål utan att först ha passerat levern. Det medför ofta fördelar. För samtidigt som levern är vår bästa städare tvekar den inte att ta sig an kemiska ämnen utan urskiljning. Det kan betyda att det mesta av läkemedlet som sväljs ner tas om hand i levern innan det nått i sitt mål.

För vissa läkemedel är det produkten som bildas när levern bryter ner medicinen som i själva verket är det verksamma ämnet.

Genom att låta medicinen istället ges genom huden eller slemhinnan, via ett plåster eller en nässpray slipper man alltså den så kallade första passagemetabolismen. Så verkar till exempel hormondepotplåster. De kan innehålla en eller flera verksamma ämnen och som avger det sitt innehåll, i jämn takt under en viss tid, 24 timmar, ibland ännu längre.

Depåplåster används bland annat mot smärta, mot åksjuka, vid rökavvänjning, som östrogentillskott eller mot kärlkramp. Plåster kan också verka lokalt, det vill säga i det område där plåstret fästs. Till exempel finns det plåster som bedövar inför blodprov.

Ditt recept är din medicin

En medicin som är utskriven på recept ska bara användas av den som får receptet. Läkaren har valt medicinen och dosen med hänsyn till sjukdom, ålder, andra eventuella sjukdomar och mediciner. Den kan ge en annan person oväntade biverkningar och den kanske heller inte gör någon nyttaa. Därför ska man aldrig ge sin receptbelagda medicin till någon annan, och man ska inte heller använda någon annans receptbelagda medicin.

Fettlöslighet avgör

Läkemedlet tränger igenom huden och tas upp av blodet. Hur väl ämnet tar sig över hudens barriärer beror på fett löslighet, pH-värde och blodcirkulationen.

En tumregel är att läsa extra noga på bipacksedeln när man tar sin medicin via använder plåster, gel eller salva. Plåstret ska till exempel inte användas på hudområden som är irriterade. Man bör undvika att fästa plåstret i böjveck, som knäveck och armveck och ställen där kläder kan skava mycket. Var plåstret bör fästas beror bland annat på vilken ämne det innehåller. Östrogenplåster bör till exempel inte fästas på brösten.

Innan man fäster ett sådant plåster kan det vara bra att värma upp det lite i handen, eftersom det fäster bättre. Plåstret ska fästas på torr hud som inte är hårig. Det kan också vara bra att byta ställe varje gång man sätt er på ett nytt plåster, då undviker man att huden blir irriterad. Enligt sjukvårdsrådgivningen bör det gå ungefär en vecka innan samma ställe används igen. Bra att tänka på är att även depotplåster innehåller läkemedelsrester. Återlämna därför överblivna plåster, både använda och oanvända, till apoteket.

Dagligen ett missvisande uttryck

För att ett läkemedel ska kunna verka i lagom dos och i lagom takt är det bra att ta medicin så jämnt fördelat över dygnet som möjligt. Om medicinen ska tas tre gånger dagligen betyder det egentligen tre gånger per dygn det vill säga var åttonde timme. Ska medicinen tas en gång om dagen bör man försöka ta den vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver naturligtvis inte vara exakta, men man bör försöka hålla ungefärliga tider.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att äldre tar medicinen på rätt sätt och under regelbunden läkarkontakt.

Salva, gel och kräm

Salva, kräm och gel är läkemedel som smörjs in i huden. Ämnet verkar inte bara ytligt på huden utan lite mer på djupet eller i andra delar av kroppen. De kan till exempel användas mot muskelsmärta eller som hormontillskott .

Salvor, krämer och pastor skiljer sig åt genom sin konsistens och sitt användningsområde.

Pastor är relativt fasta, salvor är huvudsakligen feta och krämer kan vara både feta och lösa beroende på innehållet av vatten.

Medicin genom näsan

Slemmhinneavsvällande läkemedel och allergimedicin är vanligt att ta genom näsan men på detta sätt tas även läkemedel som minskar smärta och illamående vid migränanfall. Man bör inte använda så kallade slemhinneavsvällande sprejer och näsdroppar i mer än tio dagar i följd. De kan då få motsatt effekt.

Vissa droppar och sprejer innehåller koksaltlösning och kan användas för att göra rent i näsan, de klassas inte som läkemedel men kan ha mycket god effekt. Däremot kan man använda nässprej och nasalpulver som innehåller kortison under längre tid. De minskar svullnader i slemhinnan genom att motverka inflammationer. Nasalpulver andas man in i näsan med hjälp av en så kallad Turbuhaler.

Medicin i öronen

Oftast får man örondroppar och salva av olika slag är vanligt mot besvär i öronen. Medicinerna kan bland annat användas mot hörselgångseksem och vaxproppar. De verksamma ämnena verkar direkt i hörselgången och kan till exempel dämpa inflammationer och ha effekt mot svamp- eller bakterieinfektioner.

Om man behöver både örondroppar och öronsalva, ska man börja med dropparna tipsar sjukvårdsrådgivningen. Örondroppar och öronsalva bör ha något högre temperatur än rumstemperatur när de används, eftersom kallare medicin kan göra att man blir yr. Balanssinnet sitter alldeles i anslutning till hörselsnäckan. Om vi sprutar in för kalla vätska i hörselgången protesterar balansorganen och vi kan känna oss yra.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!