Korrekt placering viktigt vid allvarlig skallskada

Korrekt placering viktigt vid allvarlig skallskada

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Xiaogai Li, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har undersökt hur olika behandlingar påverkas av hjärnan efter allvarliga skallskador. Ett av resultaten pekar på hur pass viktigt det är att placera den skadade personen rätt efter olyckan.

För att ta reda på vad som händer med hjärnan efter det att personer råkat ut för svåra skallskador med hjärnödem som resultat, använde hon sig av två metoder. Det ena var att hon tog hjälp av simuleringar via Finita elementmetoden och det andra var en röntgenteknik kallad DW-MRI (Diffusion-Weighted Magnetic Resonance Imaging).  

Vätsketrycket i hjärnan beror på patientens position

På grund av att gravitationen påverkar förhållandet i hjärnvävnaden är det av yttersta vikt att personen ligger i optimal position i förhållande till sina skallskador. I dag placeras en person som har hjärnödem i bakre delen av hjärnan med ansiktet uppåt. Det är helt fel, menar Xiaogai Li, eftersom det läget gör att gravitationskraften orsakar ett högre tryck för vävnaden i det svullna området än vad en position i framstupa läge skulle göra. Vätsketrycket minskar med ungefär 15 procent om patienten ligger med huvudet i framstupa läge.

Därtill resulterar det förbättrade huvudläget i att tänkbara skador i det svullna områdets nervtrådar sjunker i motsvarande grad. Det framstupa läget bidrar till att det svullna området har större chans att återhämta sig efter en skallskada.

Plus och minus med dekompressiv kraniotomi

Utöver dessa studier har Xiaogai Li även undersökt konsekvenserna av en dekompressiv kraniotomi. I praktiken innebär det att en neurokirurg öppnar upp skallbenet för att kunna lätta på ett för högt tryck i hjärnan. Behandlingen brukar vara aktuell vid allvarliga skallskador och behandlingar av stroke.

Som med mycket annat finns det både för- och nackdelar med dekompressiv kraniotomi. Bland det positiva är att hjärnan får mer utrymme, vilket även ökar chansen för överlevnad hos patienten. Det negativa är dessvärre att tidigare studier har visat att riskerna för att patienten hamnar i ett vegetativt tillstånd ökar. 

Xiaogai Lis förklaring till det vegetativa tillståndet är att det blir en så kraftig töjning av nervtrådarna att ämnesomsättningen påverkas negativt. Det är förstås inte hela förklaringen men det kan ändå ge en fingervisning om varför så många människor hamnar i det tillståndet och därmed får svårt att fungera normalt. Detta kom hon fram till efter att ha jämfört datortomografiska bilder hos ett antal patienter både före och efter den dekompressiva kraniotomibehandlingen. 

I forskning som har gjorts på området tidigare har man antagit att nervtrådarna tar skada av behandlingen. 

Studier om nervtrådarnas töjning ger hopp

Genom att studera töjningen av nervtrådar i hjärnan kanske man inom en snar framtid kan skapa större förståelse för om patienter med vattenskalle kan bli hjälpta med neurokirurgisk operation eller inte. Dessutom ger Xiaogai Lis forskning nya möjligheter att på sikt kunna införa ett nytt skadekriterium vid hjärnsjukdomar, inte bara genom att granska trycket i hjärnan utan också att titta på nervtrådarnas töjning.

 

Veckans fråga

Har du drabbats av hjärtinfarkt eller stroke?

Nyhetsbrev

E-postadress