Ange ditt sökord

Ibland sker oväntade saker i oväntade miljöer

Ibland sker oväntade saker i oväntade miljöer

Vem kunde tro att det finns sådana risker med att hålla en föreläsning? Läs Anders Halvarsson egen berättelse.

Annons:

Det var en lördag i slutet av oktober för snart två år sedan som jag tillsammans med ortopedläkaren Ola Wessmark, skulle hålla ett växelvis anförande på temat livsstil, nytta och eventuella skador vid motion i hälsobefrämjande syfte. Vi var ombedda att tala i cirka en timma. Vi hade en inledning om hur man under en föreläsning får publiken med sig på olika sätt.

Ola började med att säga att en rolig historia bruka få publiken med på noterna. Därefter berättade han om en av sina förläsningar som handlade om förslitna knäleder. Det handlade om en gammal fotbollspelare som fått tilltagande ont i knälederna med allt mer intensiv smärta och som nu sökte läkare för sina problem. Ola beställde en röntgenundersökning som bekräftade att ledbrosket var helt utslitet, varför man beslöt att få tillstånd en operation. Som det nu såg ut var enda möjligheten att operera in en så kallad helprotes.

Mannen frågade undrade hur en sådan operation går till. När Ola berättade hur operationen går till med diverse sågar och stämjärn för att skära av och bort det lednära området, svimmade en person i publiken och fick bäras ut. När det så blev min tur reste jag mig upp och berättade om ett tillfälle när jag förläste för en grupp människor om en inflammatorisk tarmsjukdom, där man inte hade annat att göra än att opera bort hela grovtarmen och anlägga en stomi, det vill säga en påse på magen.

Sannolikt gjorde jag väl detta med viss inlevelse varvid jag ser en redan från början ganska blek, lång och slank kvinna som nu är helt genomskinlig! Hon satt bara där och tittade ut i tomma intet. Plötsligt ser jag hur hon reser sig och försöker gå mot utgången. Plötsligt börjar hon i hela sin längd att knäa, hennes bäcken kommer allt närmare golvet för varje steg hon tar.

Vi observerar förstås situationen och fick henne att snabbt sätta sig på en stol och böja huvudet framåt. Någon hämtade en våt servett som lades på pannan och dricka lite vatten. Hon kom sig sedan ganska snart och jag bedömde det hela som att hon fått ett blodtrycksfall eftersom hon upplevde berättelsen som otäck.

Ögonblicken när hon var gående mot utgången påminde mig stark om bröderna Marx sätt att gå. Rökande på en cigarr och lång kavaj gick en av bröderna med så stora steg att kavajen nästan nådde i golvet. Jag skulle då under den aktuella förläsningen imitera hur damen gick på ovanstående beskrivet sätt.

Efter att jag tagit det första stora steget på väg mot det andra kände jag hur det sved till i det främre benet som ett piskrapp över låret. Fick fram det andra benet varvid samma sak nu hände på ben nummer två! Lätt stickig i pannan på gränsen till kallsvettig, torr i munnen linkade jag sakta och försiktigt och satte mig med tankar på hur det här nu skulle gå? Som tur var hade jag ett vattenglas framför mig, vilket var utmärkt att smutta på, samtidigt som det nu var Olas tur att berätta vad vi nu egentligen skulle tala om.

Jag förblev sittande och kände i smyg under bordet jag hade framför mig hur det blivit en grop mitt upp på båda låren, där nu muskeln hade gått av! Rectus femorismuskeln är en del av kroppens största muskel som vi har på framsidan låret och går således från knäskålen upp till bäckenbenet.

Jag tänkte att där rök min planerade skidresa och turen mellan Chamonix och Zermatt, La Huat Route, som jag sedan länge planerat att gå på skidor. Vad göra? Hos en ung atlet hade man nog opererat och försökt att sy ihop muskeln. Är man femtio plus och drygt det kan man nog avvakta. Efter en del möda och tämligen flitigt tränande på en testcykel över vintern fick jag så småningom upp styrkan i benen även om jag inte kunde jogga, då jag inte kunde få fram foten tillräckligt fort.

När vi var framme i slutet av mars var benen i så pass god vigör att jag tillsammans med min son Johan, fem andra nordbor under ledning av bergsguiden Daniel kunde påbörja vår skidvandring och klättring mot Zermatt. Sex mil fågelvägen och sextusen höjdmeter hade vi nu framför oss. Fem dagar senare nådde vi målet! Man ser således att det inte alla gånger behöver vara alltför vådliga händelser för att man skall få mer eller mindre uttalad påverkan på rörelseapparaten.

Om vad handlade mitt anförande då?

Min del av föreläsningen handlade om olika typer av livsstil och välbefinnanden. Om risken för den enskilde individen att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes högt blodtryck, höga blodfetter för att inte tala om rökning och stress så vidare. Man beaktar också arvet från mor och far. När det gäller livsstilen ser man förstås på födointaget och motion. Att matens betydelse är stor förstår i alla i dag. Alkoholens betydelse diskuteras en hel del och det tycks som att små mängder har en gynnsam inverkan på hjärta och kärl, medan större mängder är klart skadliga.

Hur är det med fysisk aktivitet?

Största vinsten finns att hämta hos dem som går från att absolut inte röra sig till att röra sig måttligt. Det tycks till och med vara så att den som är överviktig men fysiskt aktiv löper mindre risk att insjukna i en hjärt- eller kärlsjukdom än en normalviktig person som inte rör sig. Man får vid fysisk aktivitet en gynnsam inverkan på blodfetterna och blodsockret.

Bukfetman minskar och likaså risken för proppar och så kallade tromboser. Hjärtmuskeln stärks och man får förbättrad cirkulation i de mindre kärlen. Även när man rör sig som vi säger lågenergimässigt, förbrukar man upp till fyra gånger så mycket energi som när man sitter stilla!

På senare år har man talat en hel del om glykemiskt index GI. Vad är detta? Vid varje tillfälle som vi äter stiger blodsockret beroende på vad vi äter. Äter vi en viss mängd vitt bröd stiger blodsockret ganska mycket. Jämför man motsvarande mängd intag av exempelvis korn får man ett betydligt lägre blodsockersvar. När man så jämför dessa båda produkter får man fram ett räknetal som då kallas för glykemiskt index.

Eftersom vi oftast äter olika saker samtidigt är det stora variabler hur blodsockret stiger varför man nog kan ta de förekommande tabellerna med viss försiktighet. Man kan hellre tala om mättnadskänsla och hur länge man känner sig mätt. Jämför en grötfrukost med en frukost bestående av enbart vitt bröd och marmelad!

Sammanfattningsvis kan man säga att energiintaget anpassas till energiförbrukningen. Mindre animaliskt fett och socker! Mer fisk och gärna fet sådan, som innehåller de gynnsamma fiskoljorna! Ät frukt och grönsaker och var måttlig med alkoholen. Promenera minst en halvtimme varje dag och lägg till mer intensiv träning två till tre gånger per vecka.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling
28 februari, 2020 Barn & Graviditet

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling

Årligen föds cirka fem barn med x-bunden hypofosfatemis...

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism
24 oktober, 2019 Rörelseapparaten

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism

Reumatism är samlingsnamnet på ungefär åttio olika sjuk...

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Annons:
Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Annons:
Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv
7 januari, 2020 Rörelseapparaten

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv

Artros är en av våra största folksjukdomar med närmare ...

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus
29 december, 2019 Rörelseapparaten

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus

Nu har snö och is lagt sig på många gator runtom i land...

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
18 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Forskare: De flesta vinterskor klarar inte halka
11 december, 2019 Kvinnans hälsa

Forskare: De flesta vinterskor klarar inte halka

De flesta vanliga vinterskor som finns på marknaden är ...

Annons:
Träna vid förkylning? Läkaren ger svar och råd!
21 november, 2019 Infektioner & Vacciner

Träna vid förkylning? Läkaren ger svar och råd!

Är det okej att träna vid förkylning? Läkaren Bengt-Olo...

Många svenskar lider av smärta och värk dagligen – är du drabbad?
30 oktober, 2019 Rörelseapparaten

Många svenskar lider av smärta och värk dagligen – är du drabbad?

Känner du av spänningar i axlar och nacke mer eller min...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
17 oktober, 2019 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
69 500 inlagda på sjukhus efter fallolyckor
1 oktober, 2019 Kvinnans hälsa

69 500 inlagda på sjukhus efter fallolyckor

Totalt sett lades nära 69 500 personer in på sjukhus på...

Hälsan i fokus när DOKTORN ställer ut på Seniormässan 2019
25 september, 2019 Bättre liv

Hälsan i fokus när DOKTORN ställer ut på Seniormässan 2019

Kunskapshöjande föreläsningar, gratis blodtryckskontrol...

Elcyklisten får lika mycket motion som vanliga cyklisten
23 augusti, 2019 Bättre liv

Elcyklisten får lika mycket motion som vanliga cyklisten

En ny studie visar att man får lika mycket motion av at...

Fallolyckor är Sveriges vanligaste olyckstyp – så förebygger du risken
9 juli, 2019 Kvinnans hälsa

Fallolyckor är Sveriges vanligaste olyckstyp – så förebygger du risken

Varje år dör drygt 1 000 personer av fallolyckor och 20...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq