Ange ditt sökord

Goda & onda blodfetter

Goda & onda blodfetter

I Sverige dör årligen omkring 30 000 personer i någon sjukdom relaterad till hjärt-kärlsjukdom och blodfettrubbningar. Höga blodfettsvärden behöver i sig inte vara farligt om man lever ett någorlunda sunt liv även om det inte är bra, men i kombination med exempelvis rökning, dåliga matvanor, diabetes eller övervikt har det visat sig öka risken att utveckla åderförfettning och hjärt-kärlsjukdomar.

Annons:

Två av tre svenskar har för höga blodfettsvärden utan att veta om det. Men det går att sänka sina värden genom hälsosam mat och ändrad livsstil.

Den gode och den onde

När läkarna tittar på blodfetter, eller lipider som samlingsnamnet är, för att klargöra på vilken nivå de olika blodfetterna ligger är det främst HDL, LDL och triglycerider man koncentrerar sig på.

– Det finns två olika sorters kolesterol där man skiljer på tätheten i molekylerna, säger Thomas Kjellström, verksamhetschef inom internmedicin på Helsingborgs lasarett. Det ”onda kolesterolet” LDL (low density lipoprotein) och ”det goda” HDL (high density lipoprotein). Det senare hjälper till att hålla blodådrorna rena genom att vägleda det onda kolesterolet till levern där överskottet tas om hand.

Kolesterol transporteras alltså i blodet på två sätt dels som LDL-kolesterol, som är skadligt vid höga halter, dels som HDLkolesterol, som skyddar mot hjärtkärlsjukdom. En rubbning av blodfettsmönstret innebär höga halter av de skadliga LDLkolesterolet och låg halt av det skyddande HDLkolesterolet.

Triglycerider är en grupp blodfetter som utgör själva bränslet i kroppen, vår energikälla. Fett som vi får i oss genom maten transporteras i kroppen i form av triglycerider. Mängden triglycerider i blodet anses vara ett mått på risken att drabbas av åderförfettning. Kolesterol finns naturligt i våra kroppar och behövs för att bilda till exempel hormoner och producera viktiga ämnen som vitaminer och gallsyror. Men för mycket av fel sorts fetter är farligt – de mättade fetterna, som bland annat finns i mejeriprodukter och i olika slags köttprodukter.

Överskottet fastnar i kärlväggarna och kan leda till att kärlen proppar igen som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt eller stroke. De omättade fetterna som är bra för kroppen finns i bland annat oljor, flytande margarin och hjälper till, i kylskåpstemperatur, att öka halten av det goda kolesterolet. Man kan säga att alla flytande fetter (mjuka fetter) är bra. Rinner det är det okej.

Hårdare krav

En förändring av kolesterolvärdena har skett genom årtiondena och rekommendationen idag har skruvats åt. Under 1950-talet var den övre gränsen för total-kolesterol på 7,8 millimol per liter. På 1970-talet sänktes den till 6,5, och nu är den nere på 5.

– Man räknar med att totalkolesterolvärdet bör ligga någonstans runt 5 millimol per liter helst lite lägre, och då räknar man in både det onda och goda kolesterolet. LDL-värdet ska inte överstiga 3, och HDL bör vara över 1, säger Thomas Kjellström.

Riskzon

När man talar om hjärtkärlsjukdom diskuterar man om riskerna att drabbas. Det finns en mängd olika riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Den faktorn som spelar kanske störs roll är rökning. Rökning gör att det goda kolesterolet sänks och det onda stiger. Även den västerländska livsstilen med obefintlig fysisk aktivitet och högt intag av mättade fettsyror är ett stort problem som allt för ofta.

Den här bildmodellen visar olika riskfaktorer, hur de samverkar och ökar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Här utgår man från hög kolesterolnivå då risken ökar med fyra gånger att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Om man dessutom röker ökar det med sex gånger. Om man istället har högt blodtryck i kombination med höga kolesterolnivåer ökar det med nio gånger.

Om man både röker, har högt kolesterol och har högt blodtryck ökar risken att dö i hjärtkärlsjukdom med sexton gånger. Det finns också tabeller att utgå från, så kallade Score card. Tabellen visar i vilken riskzon man ligger och påminner lite om cirkelmodellen och har liknande uppbyggnad.

Tabellen är till för både män och kvinnor och tar upp risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i procent utifrån högt blodtryck, rökning och diabetes och spänner från åldrarna 30-70 år. Man kan då gå in och ganska exakt titta på hur högt respektive lågt kolesterolvärdet är i procent i de olika åldrarna och på så sätt utläsa vart man ligger i riskzonen.

Byt livsstil

Genom att minska intaget av mättade fetter går det att sänka blodfetterna och reducera risken att ådra sig en hjärtattack. Faktum är att det inte behövs speciellt mycket för att bidra till ett bättre levnadsmönster. Det kan räcka med så kallad lågintensiv men regelbunden motion som att promenera till affären, jogga 20-30 minuter per dag. Cykla till och från jobbet eller gå och simma ett par tre gånger i veckan, och som sagt att sluta röka kan vara livsavgörande.

Fysisk aktivitet påverkar såväl blodtryck som blodfetter och sockerbalans och ökar ämnesomsättningen på ett för kroppen positivt sätt. Motion höjer också det goda kolesterolet.

– Det handlar inte om att göra en total omstrukturering i levnadsmönstret, men en liten kanske obetydlig förändring kan faktiskt ha stora effekter på blodfetterna, säger Thomas
Kjellström.

I Sverige har vi, generellt sett, ett högt intag av mättade fetter och mycket av det kan vi skylla på mejeriprodukterna, feta ostar, leverpastej och korv. Det är enkelt att byta ut den feta osten eller standardmjölken mot en magrare. Detsamma gäller en del av fettet. Det finns andra sorters fetter, nyttigare fetter och produkter, till exempel oljor och feta fiskar.

– Fisk är mycket nyttigt för kroppen och genom att äta fisk 3-4 gånger per vecka förbättrar man blodfettvärderna med upp till 10 procent, säger Thomas. Allt fler av oss blir överviktiga. Så behöver det inte vara. Det ända man behöver tänka på är att äta regelbundet och bra, nyttig mat som mättar och innehåller mycket fibrer. Fibrer minimerar hungerkänslan och minskar suget mellan måltiderna.

Medicinering och behandling

Paradoxalt nog behandlas patienter med blodfettrubbningar, främst total- och LDL-kolesterolet, efter det att han eller hon drabbats av till exempel hjärtattack eller stroke.

Läkemedel

Det finns fem olika typer av lipidsänkande läkemedel, till exempel statiner. De så kallade statinerna används i störst utsträckning på grund av bäst dokumenterad effekt i kliniska studier. De tre andra läkemedlen fibrater, resiner och nikotinsyra används mer sällan eftersom de inte uppvisar samma resultat som statinerna.

Triglyceridnivån sänks ganska dramatiskt med hjälp av fibrater, medan effekten på kolesterol är måttlig, 6-11 procent. Nikotinsyror används i begränsad mängd eftersom de ofta ger biverkningar i form av rodnad, klåda och leverpåverkan. Resiner ges ibland parallellt med statiner om man inte når behandlingsmålen med enbart statiner. I dag behandlas i princip alla som haft en hjärtinfarkt med statiner för att sänka kolesterolet.

– Statin är en medicin som blockerar ett äggviteämne (ett enzym som även kallas för MGCoA reduktas) som styr produktionen av kolesterol och påverkar upptaget i levern av LDL. Statin sänker totalkolesterolvärdet med 20-60 procent, säger Thomas Kjellström.

Hos de flesta patienter sänks triglyceridnivån med 10-20 procent medan en kraftigare sänkning sker hos dem med förhöjda triglyseridnivåer. HDL-kolesterolet stiger med 10 procent. Omega-3 fettsyra har också visat sig vara bra. Inte som läkemedel utan som ett extra tillskott till det övriga.

Omega-3 fettsyror kan inte bildas i kroppen utan måste tillföras genom födan, i form av fisk. Det är en viktig byggsten för kroppen och behövs för att bevara vår goda hälsa. Men våra kostvanor har ändrats och fisk på matbordet syns allt mer sällan. Omega-3 ökar det goda kolesterolet och minskar det onda men ökar istället partikelstorlek i det onda kolesterolet vilket minskar risken att det fastnar på blodkärlens väggar.

– Tre till fyra omega-3 kapslar per dag skulle minska risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar med 30 procent, säger Thomas Kjellström.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Svullna ben och fötter (ödem)
19 januari, 2016 Hjärta & Kärl

Svullna ben och fötter (ödem)

Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett lång...

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Annons:
Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
6 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Annons:
Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Annons:
Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor
16 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor

Risken att dö i hjärtinfarkt mer än fördubblas beroende...

Kvinnor mer andfådda än män vid övervikt
12 december, 2019 Hjärta & Kärl

Kvinnor mer andfådda än män vid övervikt

Kvinnor är extra känsliga för att bli andfådda när de g...

Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften
29 november, 2019 Hjärta & Kärl

Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften

Högaktuella Christina Schollin avslöjar sitt traditione...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Blödarsjuka kan snart vara botad
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Blödarsjuka kan snart vara botad

Blödarsjuka (hemofili) är en grupp av flera sjukdomar s...

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin
28 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin

Vilken tid på dygnet du tar din blodtrycksmedicin kan v...

Studie: Hundägare lever längre
11 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq