Ange ditt sökord

Functional food – mervärdesmat

Functional food – mervärdesmat

Morgondagens ”läkande” livsmedel – att få fram nya, innovativa och sjukdomsförebyggande livsmedel som bland annat kan minska risken för utveckling av metabolt syndrom.

Annons:

Antidiabetic Food Centre (AFC) är ett nystartat ”center of excellence in research and innovation” vid Lunds Universitet och utgör den största enskilda satsningen vad gäller utveckling av preventiva livsmedelskoncept i landet. AFC har grundfinansiering via VINNOVA`s VINNExc program, och beskriver en forskningssamverkan mellan universitetet, näringsliv och offentliga aktörer med en total budget på 210 miljoner över en tio årsperiod. Bakgrunden till forskningssamarbetet är att förekomsten av kostrelaterade sjukdomar såsom fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar ökar kraftigt. Detta får konsekvenser för befolkningens livskvalitet och medför ökade kostnader för hälso- och sjukvården. AFC utgör en ny typ av excellence center då man förutom forskningsmandat även har innovationsmandat, det vill säga ska verka för att forskningsresultaten implementeras i samhället. Här är självfallet implementering i näringslivet viktigt: men ytterligare en ambition är att bidra till att ny kunskap implementeras i hälso- och sjukvården. En av de deltagande parterna är region Skåne. Övriga parter är Innovations bron i Syd AB, Aventure AB, Dr Pers Food AB, Axellus ASA, Probi AB, Semper AB och Sveriges Stärkelseproducenters förening.

Vad vill du använda för beteckning för de livsmedelskoncept ni utvecklar?

Jag tycker att beteckningen ”Livsmedel med hälsomervärden” alternativt ”livsmedel med preventiva hälsomervärden” är en mer rättvis beskrivning istället för functional food, säger Inger Björck, professor i industriell näringslära och ansvarig för Antidiabetic Food Centre (AFC) vid Lunds Universitet.

Vad fokuserar ni på inom projektet AFC?

Vi har nu startat nära tio delprojekt och hoppas kunna starta några fler projekt före sommaren och det är i hög grad tvärvetenskaplig forskning, säger Inger Björck.
Det man framför allt fokuserar på är forskningsgränssnittet mellan tarmens ekosystem och människans metabolism, säger Inger Björck. När det gäller just möjligheter att påverka tarmens ekosystem, så har detta mest diskuterats i relation till tarmens hälsa, men nu fokuserar vi istället på samband mellan ekosystemet och metabola riskmarkörer, fortsätter hon. Det har börjat komma indikationer om att tarmens mikroflora kan påverka människans metabolism och riskfaktorer för metabolt syndrom och fetma, vilket är ett nytt och spännande område, menar Inger Björck.

Att fetma och insulinresistens är centralt, vet man sedan tidigare. Det som kommit fram på senare år är att den oxidativa stressen och subkliniska inflammationen driver sjukdomsutvecklingen, säger Inger Björck. Vi pratar alltmer om det metabola syndromet som en inflammatorisk sjukdom, fortsätter hon. De olika projekten i AFC har därför som mål att identifiera livsmedelsfaktorer eller livsmedelsegenskaper som kan motverka inflammation.

Man ska försöka hitta nya typer av livsmedel och utveckla livsmedelsprototyper baserade på deras förebyggande effekter. Målsättningen är framför allt livsmedel men man studerar även vissa livsmedelskomponenter och egenskaper som hamnar någonstans i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel (livsmedelskomponenter med farmakologiska effekter).

De livsmedelskoncept som vi har tagit fasta på och vill undersöka och utveckla har alla som subklinisk inflammation som måltavla. Man vill identifiera livsmedelskomponenter, egenskaper och sätt att tillverka livsmedel som gynnsamt kan öka andelen antiinflammatoriska metaboliter och hålla nere bildning av proinflammatoriska metaboliter, säger Inger Björck. Det känns spännande och rätt i tiden och vi har en bra forskarkonstellation som just kan få fram synergier inom forskningen, vilket krävs om man ska kunna få fram något revolutionerande, menar Inger Björck.

Hur arbetar ni?

Vi arbetar med cellmodeller och andra experimentella modeller, som gör det möjligt att förstå mekanismer för gynnsamma effekter av vissa livsmedelskomponenter, säger Inger Björck. Vi gör även måltidsförsök på friska försökspersoner och på riskindivider, fortsätter hon. Vissa av inflammationsmarkörerna kan man påverka inom ett ganska kort perspektiv och man kan ibland till och med se förändringar från en måltid till en annan, påpekar Inger Björck. Detta öppnar nya möjligheter för optimering av livsmedelsegenskaper, fortsätter hon.

Mycket av den ursprungliga functional food forskningen var baserad på att man skulle identifiera ett livsmedel som man kunde verifiera kliniskt och som industrin kunde marknadsföra mot bakgrund av produktspecifika hälsopåståenden. Det man ställde som krav på denna produkt var att den inplanterad i en blandad kost skulle ha intressanta fysiologiska effekter. Vissa livsmedel har naturligtvis dessa egenskaper men det ställs tveklöst mycket höga krav på en enskild produkt för att verifiera en sådan effekt.

Det man inom AFC dessutom arbetar med är interventioner med synergistiska idékoncept, eller livsmedelsportföljer, där man kombinerar ämnen eller produkter med effekter på etablerade riskmarkörer i det metabola syndromet.

Detta är ett nytt sätt att arbeta och med dessa studier vill man kunna visa att kostförändringar kan ha intressanta fysiologiska effekter. Här är portföljtänkande viktigt och vi måste i detta sammanhang våga jämföra effekterna med de som uppnås med relevanta läkemedel om vi ska kunna stimulera implementering av preventiva livsmedelskoncept i hälso- och sjukvård, menar Inger Björck. Man är redan igång och projekterar en första portföljstudie på individer med risk att utveckla metabolt syndrom. I takt med att vi lär oss mer om intressanta livsmedelsfaktorer räknar vi med att kunna ta fram ”vässade” koncept och även göra dessa prototyper mer realistiska, i samverkan med näringslivets parter. Därefter är det just olika parter i näringslivet som får arbeta fram slutprodukter som sedan kan säljas i affärerna.

Vad i AFC är nytt vad det gäller arbetsform och frågeställningar?

Kärnan i AFC är det tvärvetenskapliga upplägget, med kompetenta grupper från et antal relevanta discipliner vid framförallt Lunds tekniska högskola och medicinska fakulteten till exempel livsmedelsvetenskap, nutrition, endokrinologi och fetma. Forskningsgränssnittet mellan tarmflora och människans metabolism är ny och kommande. Dessutom arbetar vi med mindre kända yttringar av det metabola syndromet, exempelvis nedsatt minnesfunktion, säger Inger Björck. Nedsatt minnesfunktion är en del av det metabola syndromet och vi studerar i vad mån livsmedlens egenskaper kan påverka dessa funktioner, fortsätter hon. Här tycks produkter med låg och långvarig blodsockerstegring vara att föredra. Man har också tittat på en grupp helt friska äldre människor som inte hade nedsatt glukostolerans, då kallad pre-diabetes. När man delade upp dessa äldre friska individer i två grupper, där den ena gruppen var bättre på att hantera glukos än den andra gruppen, framkom stora skillnader i kognitiv prestationsförmåga. Med andra ord skulle man kunna förbättra minnesfunktioner bara genom att hålla uppe glukostoleransen och förbättra insulinkänsligheten, påpekar Inger Björck.

Hur ser det ut på marknaden för livsmedel med preventiva hälsomervärden idag?

Det har tyvärr inte kommit så många nya innovativa produkter på marknaden, säger Inger Björck. I Europa använder man mindre än en procent av sjukvårdsbudgeten för att förebygga sjukdomar, fortsätter hon. Idag görs det mycket begränsade preventiva åtgärder ens på individer med identifierad risk för att utveckla metabola syndromet, påpekar Inger Björck.
Det är dock inte bara vi här i Sverige som är eftersatta när det gäller att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar, utan det är samma fenomen i hela världen, fortsätter hon.

Vad beror detta på?

En anledning till detta har varit en bristande efterfråga på preventiva livsmedelskoncept, från hälso- och sjukvården, menar Inger Björck. Det gäller att hälso- och sjukvården är med i processerna och efterfrågar produkter. Detta medför en mer seriös efterfrågan vilket underlättar motivationen för näringslivet att göra de extrainsatser som krävs för att dokumentera sina produkter. Utan en seriös och bred efterfrågan är risken större att de produkter som utvecklas bara blir dagsländor, fortsätter hon.

Hur ser du på framtiden för preventiva livsmedelskoncept?

Jag ser positivt på framtiden, säger Inger Björck. Vi är glada att vi har med region Skåne i projektet och att vi har en målsättning att tillsammans med dem dels testa prototyper och dels starta en dialog där både akademin, näringsliv och hälso- och sjukvården är med, fortsätter hon.

Faktaruta:

Livsmedelstillverkare får använda eventuella hälsobefrämjande effekter i sin marknadsföring. Men då måste produkten först genomgå en klinisk prövning för att styrka den fysiologiska effekten. Därefter ska produkten granskas och godkännas av en expertpanel som utses av SNF, Swedish Nutrition Foundation. Om man vill ta del av vilka produkter som fått godkännande, gå in på www. hp-info.nu

Det finns nya EU-regler för functional food som ska följas i Sverige. Som det har varit tidigare måste man först ansöka om godkännande innan man kan marknadsföra produkter med påståenden om att de minskar risken för någon sjukdom. Med den nya lagen kan det bli lättare med sådan typ av marknadsföring vilket Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på ICA, ställer sig tveksam till. Dessutom kan kriterier för att göra näringspåståenden bli mer stelbent, fortsätter hon.
Enligt nya lagen måste genomsnittskonsumenten förstå vad som menas med påståenden kring functional food. Vem är då genomsnittskonsumenten i Europa frågar sig Christina Karlsson som menar att det ibland är ganska avancerade påståenden som görs om produkter.
Exempelvis betyder GI- märkning ibland att det inte får innehålla några kolhydrater alls och ibland att det får vara kolhydrater, men då långsamma kolhydrater. Hur ska konsumenterna förstå? Detta är ett bekymmer, påpekar Christina Karlsson.
Trenden är uppåtgående och med nya lagen tror Christina Karlsson att antalet godkända functional food produkter kommer att öka rejält. Konsumenterna efterfrågar dessutom dessa typer av produkter menar hon.
Christina Karlsson säger att functional food inte kommer att stå på hyllorna precis bredvid eventuella receptfria läkemedel som i framtiden också kan komma att finnas på ICA. Man får inte glömma att functional food trots allt är mat, fortsätter hon.

Faktaruta:

Segmentet functional food enligt statistik från undersökningsföretaget AC Nielsens har under de senaste åren ökat. Då inkluderas dessa varumärken: Cultura, Activia, Actimel, Verum, Pro Viva, Primaliv, Valio Gefilus, Becel Pro-Aktiv, Benecel. Från 2006 till maj 2008 är värdeökningen på detta segment 65 procent. Alla trendanalyser och övriga siffror från skilda undersökningsföretag och källor tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta och kanske till och med i högre takt än hittills, för hela segmentet functional food.

Ordlista

  • Farmakologi – läkemedelslära
  • Glykemiskt Index (GI) – ett mått som används för att rangordna livsmedel innehållande kolhydrater som kan tas upp av kroppen (glykemiska/tillgängliga/digererbara kolhydrater) efter deras effekt på blodsockersvaret efter måltid. Ett livsmedel med högt GI ger generellt sett ett högre och snabbare blodsockersvar efter måltid, jämfört med ett livsmedel med lågt GI.
  • Inflammation – kroppen kan reagera med inflammation när det egna immunsystemet angriper kroppens vävnader. Retningstillstånd i en vävnad efter en lokal vävnadsskada.
  • Insulinresistens – cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Glukosupptaget påverkas därmed negativt.
  • Metabola syndromet – i metabola syndromet samverkar bukfetma, insulinresistens, dyslipidemi (fettrubbning) och högt blodtryck. Metabola syndromet innebär ökad risk för stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Brist på fysisk aktivitet och dålig kondition är starkt kopplad till metabola syndromet.
  • Metaboliter – produkt som bildas vid ämnesomsättningen (metabolismen) i en organism.
  • Nedsatt glukostolerans – förstadium till diabetes
  • Oxidativ stress – den biokemiska process där antingen reaktiva syreföreningar som organismen själv producerat skadar celler och organ, eller att ämnen som tas in i kroppen gör den skadan (till exempel ämnen i cigarettrök).
  • Proinflammatorisk – stimulerar inflammation
  • Subklinisk – sjukdom eller symtom som (ännu) inte kan iakttas vid sjuksängen men vars närvaro kan påvisas med finare metoder.

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!