Functional Food – fågel, fisk eller mittemellan?

Functional Food – fågel, fisk eller mittemellan?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Alla pratar om det, ingen kan definiera det och få vet något om det. Vi gör här ett försök att reda ut begreppen. Vem har inte blivit tvungen att dricka varm mjölk med honung för att bota förkylningen? Kanske ätit sura citroner för att lindra hostan eller botat det dåliga humöret med isbergssallad. Piggar du kanske upp dig med spenat och grönkål och försöker skrämma bort hösnuvan med rädisor? Eller luktar du som en hel salami av universalmedlet vitlök?

Ja, alla har vi något livsmedel som vi försöker förebygga eller bota mindre åkommor med. Något som vi tror på och gärna rekommenderar till andra, ofta med stor pondus. ”Ta alltid färsk ingefära mot åksjuka” Våra rekommendationer är inte speciellt vetenskapliga. Somligt är säkert verkningsfullt medan annat är ren skrock. Men i alla tider har vi sett ett samband mellan vad vi äter och hur vi mår. Är då honungen, citronerna, spenaten, grönkålen och vitlöken ”Functional Food” bara för att vi använder dem i hälsofrämjande syfte? Svaret är nej, men låt oss reda ut begreppen.

Functional Food – mervärdesmat
Det var i Japan i början av 90-talet som man lanserade begreppet Functional Food. I Sverige har man bestämt sig för att översätta termen till mervärdesmat. Det säger också vad det är. Functional Food är ett livsmedel som har utvecklats för att ge speciella hälsoeffekter utöver de näringsämnena som redan finns naturligt i livsmedlen som vi äter. Man har helt enkelt tillsatt till exempel mjölksyrebakterier, fettsyror från till exempel fiskolja eller fibrer som har påvisbara hälsoeffekter.

Vi rör oss alltså i gränslandet mellan traditionella livsmedel och naturläkemedel eller läkemedel. Det är fråga om livsmedel som ger något mer, något utöver det naturliga näringsvärdet, där av begreppet mervärdesmat. Sverige är framstående i forskningen runt Functional Food. På universiteten i Göteborg, Lund och Umeå men också inom de enskilda kommersiella företagen driver man ”Functional Food science” som främst handlar om forskning som ger kunskap och möjligheter att förebygga sammansatta risksjukdomar där kosten är en viktig faktor. Man forskar också om hur kosten kan ge positiva effekter på vår fysiska och psykiska förmåga. Forskarna strävar efter att forskningen ska resultera i nya produkter.

Marknadsföring av allmänna hälsopåståenden
I Sverige har det sedan 1989 varit möjligt att marknadsföra livsmedel med allmänna hälsopåståenden eftersom läkemedelslagstiftningen enligt beslut i Läkemedelsverket inte skall tillämpas på livsmedel som man sätter på matbordet. Enligt de regler som finns är det möjligt att marknadsföra allmänna hälsopåståenden kring åtta kost-hälsa samband om detta görs enligt vad man kallar ett tvåstegspåstående.

Vid denna typ av allmänna hälsopåståenden som avser effekterna av enskilda livsmedel behövs ingen vetenskaplig dokumentation. För steg ett finns det åtta sjukdomar respektive riskfaktorer där man kan acceptera allmänna hälsopåståenden (se faktaruta). För att förklara hur man kan marknadsföra allmänna hälsopåståenden kan vi titta på den kostrelaterade riskfaktorn övervikt/fetma som finns med bland de åtta riskfaktorerna.

Vid övervikt/fetma riskerar man att drabbas av högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning samt vissa former av cancer. En kost med ett lågt eller reducerat energiinnehåll kan bidra till minskad risk för övervikt/fetma. Som exempel skulle ett godkänt hälsopåstående enligt tvåstegsmodellen kunna lyda – Att äta en kost med lågt energiintag minskar risken för övervikt.

Detta är steg ett som alltså beskriver ett erkänt samband mellan kost och hälsa. Steg två kopplar sam man steg ett med produkten ifråga som i vårt exempel innehåller låt oss säga 2 kcal. Detta sker utan att lägga in någon värdering i påståendet genom att man kort och gott redovisar produktens energiinnehåll.

Produktspecifika hälsopåståenden – Functional Food
Om en producent i sin marknadsföring vill påstå att produkten har en dokumenterad hälsofrämjande egenskap måste detta kunna styrkas vetenskapligt. Då måste man göra studier på den eller de målgrupper av människor som produkten vänder sig till.

Har man till exempel en produkt som ska hjälpa människor med orolig mage ska studien inte utföras på människor med högt blodtryck utan på dem som har problem med magen. Man kan inte heller ta fram en produkt som det krävs att man äter onormalt mycket av för att uppnå påvisbara resultat. Man skall kunna påvisa effekter vid normal användning av produkten.

En normal portion ska alltså räcka. All granskning och kontroll sker av en oberoende expertpanel som utses från fall till fall av SNFs (Swedish Nutrition Foundation) forskningsnämnd som är skapad av livsmedelsbranschen själva. Produkten får en stämpel där det står ”Produktens dokumentation granskad enl. livsmedelsbranschens rekommenderade hälsopåståenden hp-info.nu”

Sådana produkter är möjliga att utveckla inom de åtta etablerade kost-hälsa sambanden (se faktaruta nedan). Viktigt är att produkterna ska ingå i ett sunt kosthåll som följer övriga kostrekommendationer. Det ska alltså vara en näringsmässigt välbalanserade produkter som har modifierats för att uppnå speciella näringseffekter. Detta är Functional Food – mervärdesmat som konsumenten möter den.

Tre godkända produkter
Idag finns tre produkter godkända att marknadsföras med produktspecifika hälsopåståenden. Det är till att börja med Primaliv youghurt med müsli som utjämnar blodsockernivån efter måltiden och Pro-Viva fruktdryck med Lacto-bacillus platarum 299v som minskar gasbildningen i magen och där forskningen stödjer att 400 ml per dag hjälper till att lösa detta vanliga problem.

Det är bakteriens förmåga att etablera sig på slemhinnan som ger skydd mot att andra bakterier stör balansen i tarmen. Enligt undersökningar används ProViva av många som har så kallad stressmage. Båda produkterna tillverkas av Skånemejerier. Unilever Bestfoods AB tillverkar den tredje produkten Becel pro.activ matfett som sänker det totala kolesterolvärdet och LDL- kolesterolet (det onda) vid ett normalt intag.

Vid kontakt med Skånemejeriers informationsdirektör Lotta Törner svarar hon på frågan om hur hon ser på utvecklingen av Functional Food produkter på följande sätt.

– Vår försäljningsutveckling, inte minst av ProViva har varit mycket bra och vi hoppas få minst två nya produkter godkända under 2004. Vi fortsätter att satsa på hälsoprodukter. ProViva säljer drygt 14 miljoner liter per år och Prima Liv börjar också uppnå höga volymer. Produkter som adresserar välfärdsåkommor såsom orolig mage, högt blodtryck, högt kolesterolvärde och högt blodsocker är intressanta att utveckla.

Vilka är de två nya produkterna från Skånemejerier?
– Den ena ger snabbt en mättnadskänsla och det andra sänker kolesterolvärdet i blodet.

Functional Food – nödvändigt eller onödigt?
Kritikerna menar att det är upp och nervända världen där vi först äter fel kost som leder till sjukdomar av olika slag som vi sedan försöker lindra eller bota med Functional Food. Istället borde man från se till att producera livsmedel som gör att vi inte får problemen som vi försöker bota med Functional Food. En sak är säker och det är att vi kommer att få se fler produkter på våra butikshyllor som är märkta med produktspecifika hälsopåståenden. Gränsen mellan mat och medicin är flytande och utvecklingen inom området har just startat.

 

Veckans fråga

Hur föredrar du dina kokta ägg?

Nyhetsbrev

E-postadress