Femte sjukan – orsak, symtom och behandling

Femte sjukan – orsak, symtom och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-13
Författare: Stefan Nordström

Femte sjukan är en virussjukdom som främst förekommer hos barn mellan fem och femton år. Även vuxna kan få femte sjukan, dock brukar symtomen skilja sig åt mellan vuxna och barn.

Femte sjukan kallas för femte sjukan eftersom nästan alla barn fick sex olika pricksjukdomar förr i tiden. De numrerades och femte sjukan var nummer fem. Femte sjukan brukar också kallas "erythema infectiosum", vilket betyder smittsam hudrodnad. Det finns inte något vaccin mot femte sjukan.

Om man en gång fått femte sjukan blir man immun, även om man inte fått några symtom. Ungefär tre av fyra vuxna beräknas vara immuna efter tidigare smitta. Många vet inte om att de en gång blivit smittade.

Femte sjukan orsakas av parvovirus B19

Femte sjukan orsakas av ett virus, parvovirus B19. Smittan sker genom direkt kontakt mellan människor eller via luften, exempelvis när man hostar och nyser. Femte sjukan förekommer oftare i perioden mellan slutet på vintern och sommarens början. Under vissa år blir det epidemier när långt fler än vanligt blir smittade.

Symtom på femte sjukan hos barn och vuxna

Några av symtomen på femte sjukan är:

  • Rodnat utslag på kinderna som kan sprida sig till exempelvis utsidorna av armar och ben (vanligast hos barn)
  • Övergripande sjukdomskänsla
  • Trötthet
  • Feber
  • Värk i kroppen (ledvärk är det vanligaste symtomet hos vuxna)
  • Illamående
  • Ont i magen
  • Diarré

Femte sjukan är framför allt tätt sammankopplat med de rodnade utslagen på kinderna eftersom de flesta drabbade är barn i förskole- eller skolålder. En del barn kan ha kvar utslagen under en längre tid. De kan komma och gå och utslagen kan visa sig mer vid stress, fysisk ansträngning, kyla eller värme.

Många av de som har femte sjukan saknar symtom. Trots det kan de dock smittas och föra sjukdomen vidare till andra. Inkubationstiden (tiden mellan smitta och symtom) är mellan fyra och 14 dagar. Det är svårt att stoppa spridningen av femte sjukan eftersom den till största del sker innan symtomen uppkommer.

När de karakteristiska utslagen kommer är smittoperioden över. Det lönar sig alltså inte att ha ett barn hemma gällande smittospridningen. Barn som har femte sjukan kan återvända till förskolan eller skolan när utslagen är kvar, förutsatt att eventuell feber gått över.

Vuxna är ibland sjuka under en längre period. Ledvärk är ett symtom som kan komma och gå under ett par månader. Hos de flesta vuxna visar sig dock femte sjukan främst som en vanlig förkylning. Även vuxna kan dock få viruset utan att ha några symtom.

Behandling av femte sjukan

Eftersom femte sjukan beror på ett virus finns ingen behandling mot själva sjukdomen. Däremot kan man göra saker för att lindra symtomen. Smärtstillande och febernedsättande läkemedel kan hjälpa. Eventuell sveda i huden kan lindras genom att hålla rummet svalt och applicera kylande balsam eller gel.

Femte sjukan kan leda till komplikationer för vissa

Femte sjukan är för de flesta en ofarlig virussjukdom. Dock finns det grupper som kan få allvarligare symtom. Parvorivus B19 som gör att kroppen bildar färre röda blodkroppar än den brukar. Femte sjukan kan leda till allvarlig blodbrist om man har blodsjukdomar med nedsatt produktion av röda blodkroppar, nedsatt immunförsvar (t ex vid cancerbehandling) eller hiv.

Femte sjukan och gravid

Om man är gravid och smittas av femte sjukan är risken cirka 1/3 att även fostret smittas. Vid misstanke görs ett blodprov för att hitta parvovirus B19. Har man fått femte sjukan görs en ultraljudsundersökning av fostret samt kontroller av tillväxt och hjärtfrekvens. I vissa fall kan ett fostervattenprov utföras.

Det är svårt att helt undvika femte sjukan eftersom många smittor sker innan symtomen uppkommit. Det man kan göra som gravid är att undvika de som har symtom på femte sjukan, t ex utslag hos barn eller förkylningssymtom hos vuxna. Det kan också hjälpa att tvätta händerna ofta, antingen med tvål och vatten eller handsprit.

Undersökning

Om det är ett barn som fått femte sjukan behöver en läkare oftast bara titta på utslagen för att ställa diagnos. Vuxna brukar ha mer allmänna symtom, vilket gör att de kan vara svårare att diagnostisera. Ett blodprov kan tas om man behöver veta säkert att det handlar om femte sjukan, t ex vid graviditet eller risksjukdom.

När behöver man söka vård?

Kontakta din barnmorska om du är gravid och tror att du blivit smittad av femte sjukan. Om du har en blodsjukdom eller nedsatt immunförsvar och tror att du fått femte sjukan kan du kontakta din läkare.

Om du har ett barn med symtom som liknar femte sjukan och inte är helt säker kan du kontakta din barnavårdscentral eller vårdcentral.

 

Veckans fråga

Skulle du vilja äta mindre socker?

Nyhetsbrev

E-postadress