De vanligaste läkemedlen som förfalskas är Viagra, Cialis och Levitra mot erektionsproblem, Xenical mot övervikt samt Champix och Zyban mot rökning.
Knappt fem procent legitima
När European Alliance for Access to Safe Medicines undersökte över 100 internetsajter som säljer läkemedel visade det sig att nästan 94 procent av de undersökta internetsajterna saknade en namngiven farmacevt som kan svara på frågor.
Över 90 procent krävde inte något recept för att sälja receptbelagd medicin och över 44 procent av internetsajterna erbjöd mängdrabatt eller specialerbjudanden på receptbelagd medicin.
Dessutom saknade nästan 85 procent av de undersökta nätföretagen en fast adress och knappt 5 procent av internetsajterna var registrerade som legitima läkemedelssajter hos någon läkemedelsmyndighet.
Så avslöjar du sajterna
20 procent av alla online-apotek har en godkännandestämpel, men nästan 86 procent av de godkännandestämplarna är förfalskade. Det är inte lätta att se vilka sajter på Internet som är oseriösa men det finns en rad saker att titta på som hjälp för att välja bort de oseriösa läkemedelshandlarna.
Det finns många knep att ta till för den som vill skapa trovärdighet men om du vet vad du ska titta efter minskar risken för att du ska bli lurad.
Det här kan avslöja skojarna.
- När kontaktuppgifter saknas. Finns företagets namn och fullständiga adress, e-postadress och telefonnummer på webbplatsen? Hittar du inga är du förmodligen inne på en oseriös sajt.
- Bild med läkare ger trovärdighet. Läkare med vit rock och stetoskop är ett sätt att skapa trovärdighet och ge sajten ett ansikte, utan att ha någon som helst förankring i verkligheten. Gör en bildsökning på ordet doctor så ser du hur lätt det är att hitta bilder på läkare.
- Vill doktorn ha frågor? Antyder att det faktiskt finns en riktig läkare som man kan konsultera. Men klickar du där ser du att det ofta kostar pengar att få sina frågor besvarade. Kanske vill de inte ha några frågor?
- Kan man ställa sin egen diagnos? Många sajter har ett frågeformulär där man får svara på kryssfrågor om sitt hälsotillstånd. Men hur sannolikt är det att datorn kan räkna ut vad som är rätt behandling för dig? Eller att testet faktiskt hamnar i händerna på någon läkare?
- Kontokort ger falsk trovärdighet. Du kan betala med alla de vanliga kontokorten. Kontokortsföretagen har ingen aning om vad det är för verksamhet som bedrivs, om den är olaglig eller farlig. Men deras namn och logotyper ger trovärdighet åt sajten.
- Är själva preparaten, läkemedlen riktiga? De säljer läkemedel du känner igen. Men du kan inte veta att förpackningarna eller innehållet i läkemedlen verkligen är äkta.
- Intygsreklam – nöjda kunder citeras. Citat från nöjda kunder är ett vanligt trick för att invagga dig i falsk trygghet. Men det finns inga garantier för att citaten är äkta, eller att människorna bakom dem verkligen har sagt vad som läggs i deras mun.
