Ange ditt sökord

Deltagare på seminariet var Anders Vinberg, senior analytiker på TLV, Gilbert Tribo (L), aktiv inom Region Skåne, Frida Lundmark, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), Jerker Liljestrand patientföreträdare från Hypertrofisk Kardiomyopatis Svenska Sällskap (HCM SS) och även legitimerad läkare och moderator Fredrik Hed.
Foto: Privat

Deltagare på seminariet var Anders Vinberg, senior analytiker på TLV, Gilbert Tribo (L), aktiv inom Region Skåne, Frida Lundmark, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), Jerker Liljestrand patientföreträdare från Hypertrofisk Kardiomyopatis Svenska Sällskap (HCM SS) och även legitimerad läkare och moderator Fredrik Hed. Foto: Privat

Förbättrad tillgång till nya innovativa behandlingar kräver – MOD, SAMARBETE och DATA

Bristol Myers Squibb (BMS) välbesökta seminarium i Almedalen ”Öppna dörrar för svenska patienter” – hur säkerställer vi tillgång till nya behandlingar? som diskuterade hur vi kan skapa en förbättrad tillgång till nya och innovativa behandlingar, präglades av såväl samsyn kring problembild som otålighet kring trögheten i att lösa upp de knutar och de hinder som finns för att förbättra tillgängligheten. Slutsatsen från deltagarna var att vården behöver satsa på nya, innovativa behandlingar, men att det krävs MOD att utmana befintliga strukturer, SAMARBETE – gärna över de nordiska gränserna samt DATA för att kunna utvärdera att nya behandlingar verkligen ger effekt.

Annons:

Seminariets deltagare var Frida Lundmark, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), Anders Vinberg, senior analytiker på TLV och Gilbert Tribo (L), aktiv inom Region Skåne samt även Jerker Liljestrand patientföreträdare från Hypertrofisk Kardiomyopatis Svenska Sällskap (HCM SS) och även legitimerad läkare. Moderator var Fredrik Hed som presenterade seminariet på följande sätt:

”Tillgången till nya läkemedel kan betyda skillnaden mellan liv och död – och trots att Sverige har ambitionen att vara en ledande Life Science-nation är tillgången sämre här än i flera av våra europeiska grannländer. Så vad behöver förändras inom det svenska systemet, vilka styrkor kan vi bygga på och vilka möjligheter ska tas tillvara för att säkerställa tillgången till nya behandlingar?”

Jerker Liljestrand inledde seminariet och gav ett patientperspektiv och ett mänskligt ansikte åt den vanligaste ärvda hjärtmuskelsjukdomen, hypertrofisk kardiomyopati (HCM). Med ett gripande tonläge berättade han om sina personliga erfarenheter av sjukdomen. Han var även mycket tacksam för de nya diagnosmetoderna och innovativa behandlingarna som minskar risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser och ger människor med HCM ökade möjligheter att leva ett vanligt liv. ”Att nya behandlingsmöjligheter når patienterna är avgörande.”

Moderator Fredrik Hed presenterade sedan tre ”dörrar” som behöver öppnas för att möjliggöra snabbare införande av just nya, innovativa behandlingar:

1. Tillgång till värdeskapande behandlingar
2. Innovativa betalningsmodeller
3. Informationsdriven vård

Paneldeltagarna fick sedan reflektera över vilka nycklar som krävs för att öppna dessa tre dörrar, något som ledde till en både intressant som givande diskussion.

Dörr 1: Tillgång till värdeskapande behandlingar

Anders Vinberg från TLV fokuserade kring begreppet ”kan ha effekt” och beskrev att osäkerhet avseende behandlingens effekt är det stora problemet att hantera för TLV i dagsläget när det gäller nya innovativa läkemedel som ofta har korta studier med små patientpopulationer. Anders Vinbergs nyckel till denna dörr är DATA, dels för att kunna bevisa effekten, dels för att kunna fasa ut läkemedel ifall de inte visar sig ha avsedd effekt.

Frida Lundmark från Lif höll med om att tillgång till data är en mycket viktig nyckel från ett industriperspektiv, men tillade också att ett övergripande system måste finnas på plats för både diagnostik och identifiering av patienter, för att nya innovativa behandlingar ska kunna tillgängliggöras på ett effektivt sätt. Hon pekade också på att det behöver finnas mer samsyn kring vad man menar med ”evidens” då förutsättningarna och strukturer för hur man bedriver klinisk forskning och utformar studier har förändrats avsevärt och där läkemedelsindustrin och myndigheter ofta har olika ingångar. Att få system på plats för utveckling av integrerad diagnostik och BIOMARKÖRPROFILERING är Frida Lundmarks nyckel för att öppna denna dörr.

Regionpolitikern Gilbert Tribo (L) pekade på att de nordiska länderna hade olika utmaningar och hanterade införanden av nya läkemedel på olikartat sätt. Han menade att små länder med litet patientunderlag har haft svårare att införa nya läkemedel och exemplifierade här med Island. Med exempel från Region Skåne pekade han därefter på att patienter med cystisk fibros åkte över sundet till Danmark för att få behandling då den inte fanns att tillgå i Sverige. Han menade att framtiden sannolikt ligger i förbättrat samarbete mellan de nordiska länderna avseende tillgängliggörandet av nya läkemedel och Gilbert Tribos nyckel är därför SAMARBETE.

Dörr 2: Innovativa betalningsmodeller

Gilbert Tribo inledde med att konstatera att man måste hitta andra och nya betalningsmodeller där man gemensamt delar på risken eftersom det handlar om mycket pengar, kanske även delar risken med våra nordiska grannländer. Men svårigheterna är stora eftersom systemen i de nordiska länderna skiljer sig mycket åt. Exempelvis är mycket av informationen i det danska systemet hemligt vilket gör det svårt att dra lärdomar och slutsatser och förstå vad de gör. Gilbert Tribos nyckel till denna dörr blev RISKDELNING, framför allt för att vara konkurrenskraftiga på en global marknad.

Från TLV:s perspektiv konstaterade Anders Vinberg att ett högt pris i sig inte är ett problem, men om vi inte vet vad effekten av behandlingen blir så kan vi inte ha ett högt pris. TLV:s uppgift är att minska risken och osäkerheten kring införandet av nya behandlingar och kan nytänkande avtalsmodeller innebära detta så är man positiv från TLV:s sida. Han beskrev hur vi med hjälp av data från nationella hälsoregister och bra uppföljning kan få mer konkreta bevis på den mängd ”hälsa” dvs. effekten som vi får av ett visst läkemedel. Men för att detta ska kunna ske måste vi i framtiden kunna se vilken patient som får en viss typ av behandling. Anders nyckel även till denna dörr var därför återigen data i form av NATIONELLA REGISTER.

Från Lif:s sida konstaterade Frida Lundmark i sin tur att det egentligen är absurt att vi – år 2023 – inte vet vilka läkemedel som en patient får på ett sjukhus, vilket innebär att uppföljning och datagenerering av innovativa behandlingar blir problematisk. Detta pekar på att lagstiftningen kring hanteringen av data måste adresseras och hanteras från politiskt håll. Hon angav också att Sverige ligger i världstoppen när det gäller innovationer, men att vi inte lyckas ta innovationerna vidare och implementera dem. Hennes nyckel till denna dörr är MOD där vi behöver våga testa nya lösningar och inte tro att vi behöver hitta den ”perfekta avtalsmodellen” innan vi prövar.

Dörr 3: Informationsdriven vård

Frida Lundmark från Lif ansåg att tillgången till rätt data är nyckeln för informationsdriven vård och att det kan skapa en lärande loop genom att information också förs tillbaka till vården. Hon pekade även på att informationsdriven vård och strukturer för detta är nyckeln för utveckling av precisionsmediciner och att speciellt vår nationella genomikplattform skapar förutsättningar för att ligga långt fram på detta område. Frida Lundmarks nyckel till denna dörr är DATA.

Anders Vinberg hakade på och konstaterade att nyckeln till denna dörr var ÅTERKOPPLING. Att få återkoppling på genererade data är mycket viktigt och han pekade på det faktum att man skapar incitament och motivation för bättre datahantering genom att ge återkoppling till vården kring vad data används till och vilka slutsatser som dragits med hjälp av data. ”Varför skall man registrera data om man inte förstår vad den används till?” var hans retoriska fråga.

Gilbert Tribo pekade på att man måste våga utmana de nationella systemen och berättade att man i Region Skåne vill ha en ökad användning av AI inom vården, men att lagstiftningen i stora stycken stoppar det. Lagstiftarna har inte hängt med i teknikutvecklingen och mycket behöver uppdateras. Gilbert Tribos nyckel här var MOD – att utmana lagstiftningen. Han medgav samtidigt att det krävs tålamod eftersom lagstiftningens kvarnar mal långsamt.

Jerker Liljestrand från HCM SS avslutande seminariet med att reflektera kring de nycklar som valts ut och de behov som finns framöver i vården. Jerker pekade på att vården numera måste kunna hantera både de breda folksjukdomarna och ovanliga eller sällsynta diagnoser vilket ställer ökade krav på en redan belastad vårdapparat. Han hoppades även att TLV konsulterar rätt experter i sitt framtida arbete när det gäller introduktionen av nya läkemedel för bland annat HCM i och med att ovanliga och sällsynta diagnoser är smala. Jerkers Liljestrands nycklar var SAMARBETE och MOD och han konstaterade hoppfullt:  ”Idag har jag inte mött några stela byråkrater, utan passionerade människor – precis som jag – och det gör mig glad och hoppfull inför framtiden.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: