Ange ditt sökord

Rökstopp och regelbunden motion absolut nödvändigt för att inte riskera amputation. Foto: Shutterstock

Rökstopp och regelbunden motion absolut nödvändigt för att inte riskera amputation. Foto: Shutterstock

Fönstertittarsjuka – Sluta röka och fortsätt gå!

Åderförkalkning i benen ligger bakom kärlsjukdomen fönstertittarsjuka. För den drabbade är rökstopp och regelbunden motion absolut nödvändigt för att inte riskera amputation.

Annons:

Man räknar med att mellan 5-10 procent av alla över 65 år lider av claudiocatio intermittens eller fönstertittarsjuka. Rökande män drabbas i högre utsträckning än andra. Övervikt, brist på motion, stress, högt blodtryck och diabetes ökar risken att drabbas. Fönstertittarsjuka orsakas av åderförkalkning i benen. Åderförkalkningen gör att blodet inte når fram ordentligt, särskilt inte när man anstränger sig. Musklerna drabbas av syrebrist något som är mycket smärtsamt.

Ansträngning gör ont

Smärta i nedre delen av rygg eller ben i samband med en rask promenad är vanligt vid fönstertittarsjuka. Smärtan försvinner först när man stannat för att vila en stund. Det är så vanligt att man passar på att kika i skyltfönstren vid vilopausen att sjukdomen fått namnet fönstertittarsjuka.

– Eftersom fönstertittarsjuka är ett tydligt tecken på kärlsjukdom ska man absolut söka läkare om man får ont i benen när man går, säger Eric Wahlberg specialist i kärlkirurgi, kärlkirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Smärtan dyker upp efter ungefär lika lång tid vid varje gång. Det är vanligt att det gör mer ont i ett av benen. Att röka är som bekant aldrig till fördel för hälsan men i samband med fönstertittarsjuka är det särskilt olämpligt. Rökningen gör att åderförkalkningen tilltar och sjukdomen riskerar att gå över i kritisk ischemi (kritisk syrebrist), muskler i benet får då så låg blodtillförsel att man riskerar amputation.

Träning nödvändig

Även om det gör riktigt ont i benen när man anstränger sig är träning den viktigaste och ibland mest verkningsfulla medicinen vid fönstertittarsjuka. Regelbunden träning ökar muskelns förmåga att utvinna energi dessutom tyder forskning på att blodkärl som löper till och från muskeln både utvecklas och nybildas.

– Det absolut viktigaste är att sluta röka och fortsätta gå, berättar Jan Östergren specialist i internmedicin och kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Håller man sedan en bra vikt reduceras risken för amputation till nära noll, berättar Jan Östergren.

Vad gör träning?

– Bara rökstopp och fysisk aktivitet gör flera patienter blir symtomfria från sin fönstertittarsjuka, säger Jan Östergren. Åderförkalkningen finns däremot kvar och kan inte avlägsnas på annat sätt än genom operation. Orsaken till att fysisk aktivitet ger en så markant förbättring är troligen flera. En tränad kropp arbetar bättre, musklerna konsumerar energi på ett mer effektivt sätt och muskelstyrkan ökar.

Kännbar effekt av träningen låter ibland vänta på sig någon månad och det är viktigt att inte ge upp innan dess. Intensiv fysisk aktivitet får blodkärl som löper parallellt med det förträngda kärlet att ta ett större ansvar förblodförsörjningen i muskeln som får mer blod.

– Man skulle kunna säga att kroppen skapar en naturlig by-pass, säger Jan Östergren. Men sådana förändringar gör kroppen bara vid det markant ökade behov som intensiv träning skapar.

Träningsprogram vid fönstertittarsjuka

– Just gångträningen har visats vara särskilt viktig för patienter med fönstertittarsjuka, berättar Anna Björk sjukgymnast på kliniken för kärlsjukdomar på Universitetssjukhuset MAS, i Malmö. Det är viktigt att fortsätta gå trots att det gör ont.

– Själva smärtan i benen är inte farlig men man ska däremot avbryta om man får ont i bröstet, säger Jan Östergren. Forskning tyder på att åderförkalkningen bromsas upp om man samtidigt låter bli att röka och äter bra. Träningen gör dessutom att man kan gå längre sträckor utan att få ont.

– Smärttröskeln höjs och musklerna blir bättre på att utnyttja energi. Träningen förbättrar dessutom rörlighet och balans och får oss att må bättre, berättar Anna Björk.

Vanliga undersökningar

För att kontrollera om blodkärl i benen är åderförkalkade bestämmer man först trycket på vanligt sätt i armen. Armtrycket jämförs sedan med vristens tryck.

– Om vristtrycket är mer än 90 procent av armtrycket kan det tyda på kärlsjukdom, berättar Jan Östergren. En enkel metod att mäta blodtrycket i vristen görs med hjälp av dopplerteknik. Metoden bygger på att en ultraljudston som möter partiklar kommer att ändra sitt rörelsemönster eller sin frekvens. En sådan frekvensskiftning är mätbar och återges som ett ljud. Om dopplersignalerna färgkodas kommer olika flödeshastigheter och flödesriktningar svara mot olika färgskiftningar. Det ger enklare översikt.

Vid duplexundersökning används ultraljud på två sätt. Ultraljudet ger dels en tvådimensionell bild av kärlträdet och kan också ge en bild av flöde och flödeshastigheter inom olika kärlavsnitt. Hög blodflödeshastighet tyder på kärlförträngning. Vid en duplexundersökning följer man kroppspulsådern aorta ner till underbenets blodkärl i det område man misstänker att kärlförträngningen sitter. En fördel är att mätningarna görs utanpå huden och man behöver därför inte “sticka”.

Behandling

– Om man har slutat röka och tränat regelbundet och inget tycks hjälpa kan man använda så kallad by-passkirurgi eller ballongvidgning, berättar Jan Östergren. Ingen av metoderna är dock särskilt framgångsrik hos den som fortsätter att röka. Orsaken är bland annat att rökningen får blodet att levra sig i högre utsträckning och man riskerar att få problem med proppbildning i det område som opererats.

– Om besvären blir värre, uppkommer i vila eller om man får sår på benen är det viktigt att söka läkare direkt, säger Jan Östergren.

Vid regelbunden gångträning har man mycket goda möjligheter att slippa symtom åtminstone på fönstertittarsjuka. Risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke är dock större för den som lider av åderförkalkning.

– Har man samtidigt ett högt blodtryck och högt kolesterolvärde är det viktigt att få medicin för det. Patienten behöver också en medicin som förbättrar cirkulationen, berättar Eric Wahlberg.

Träna för livet

Den åderförkalkning som redan finns går inte att göra något åt, det allra viktigaste är att den inte utvecklas och blir mer omfattande. Ett trängt kärl kan opereras med hjälp av till exempel ballongdilatation eller by-passkirurgi för att skapa en bättre genomblödning. Det är dock viktigt att fortsätta träna, hålla en bra vikt och inte röka annars är risken mycket stor att kärlsjukdomen snart ger symtom igen antingen i form av fönstertittarsjuka eller infarkt.

Det är inte ovanligt att hjärtinfarkt eller stroke upplevs komma som en blixt från klar himmel. I likhet med fönstertittarsjuka ligger förkalkade blodkärl ofta bakom dessa tillstånd. Därför är det viktigt att uppfatta fönstertittarsjuka som en förvarning att ta på fullaste allvar.

Läs även

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)/Benartärsjukdom – orsak, symtom och behandling
4 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)/Benartärsjukdom – orsak, symtom och behandling

Att känna smärta i båda benen vid enklare rörelser som ...

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd
29 juni, 2020 Rörelseapparaten

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd

En stor majoritet av personer med lipödem får inte det ...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom
15 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom

Personer med dålig kondition eller fetma i övre tonåren...

Annons:
Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
8 juni, 2020 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Lipödem månaden:  “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”
3 juni, 2020 Rörelseapparaten

Lipödem månaden: “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”

Symtomen kom smygande i puberteten. Växande ben och vad...

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Annons:
Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:
Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq