Ange ditt sökord

Idag har vården mer kunskap kring sjukdomen covid-19 och hur man på bästa sätt ska behandla svårt sjuka patienter. Foto: Shutterstock

Idag har vården mer kunskap kring sjukdomen covid-19 och hur man på bästa sätt ska behandla svårt sjuka patienter. Foto: Shutterstock

Erfarenhet har gett bättre vård av covidsjuka

Chansen för svårt sjuka covidpatienter att överleva har troligtvis ökat till följd av förändringar av covidvården på sjukhus. Idag har man mer kunskap kring hur man på bästa sätt vårdar mycket svåra covidpatienter.

Annons:

När svensk sjukvård först mötte svårt sjuka covidpatienter fick man luta sig mot erfarenheter från Kina och Italien, men frågetecknen var många. Idag, ett drygt halvår senare, har man lärt sig mycket och anpassat vården.

Initialt låg fokus på symtomatisk behandlig; febernedsättande, syrgas, vätska och antibiotika om man var orolig för bakteriella pålagringar, säger Hedvig Glans, en av experterna i Karolinska Institutets covid-19-grupp. En bred provtagning av olika blodprover skedde för att försöka skapa sig en referens och man var kanske mer liberal med antibiotika än senare.

Kunskapen har ökat steg för steg och behandlingen ändrats. Tidigt såg man att svårt covidsjuka ofta fick blodproppar. Därför blev trombosprofylax med antikoagulantia standard till alla som lades in på svenska sjukhus och för de svårast sjuka dubblades dosen.

I början gavs ofta vätskedrivande läkemedel för att minska mängden vätska i lungorna. Men det visade sig att covidpatienter inte har lika blöta lungor som andra liknande patientgrupper och fick då istället njursvikt. Då började man att vårda dem som sepsispatienter. Det ledde till färre problem med njursvikt och man kunde vara snällare i sina respiratorinställningar.

Camilla Brorsson, läkare i Umeå och ordförande för Svenska intensivvårdssällskapet menar att svårt sjuka covidpatienter har en större chans att överleva idag än i mars.

– Vi vet mycket mer om vilka prover vi ska ta, när proverna signalerar att patienterna håller på att bli riktigt sjuk och vi vet mer om riskfaktorer, säger Camilla Brorsson till Dagens Medicin.

En annan faktor hon tror kan spela in är att patienterna kommer in i ett tidigare skede, innan syresättningen är riktigt dålig. Den ökade kunskapen hos både sjukvård och allmänhet påverkar positivt.

Man har även justerat valet av syrgasbehandling hos svårt sjuka. I början var man orolig för aerosolspridning av viruset, men nu har den oron minskat. Respirator sätts in senare och en del som tidigare skulle ha intuberats slipper det. Nya rön stöder behandling med kortison i vissa lägen och det antivirala läkemedlet Remdesevir vid rätt tillfälle kan snabba på tillfrisknandet.

Fortfarande finns många frågor man från vårdens sida skulle önska svar på. Exempelvis hur stor smittsamheten under sjukhusvården är, så att man inte har onödiga vårdhygieniska åtgärder som försvårar vården och försämrar återhämtningen. Det är även önskvärt att få svar på vilka patienter som har störst risk att bli svårt sjuka och får den kraftiga inflammatoriska reaktionen.

Annons:

Källor:

Läkartidningen

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.