Risktaganden kan innebära problem med alkohol, droger, att snatta och/eller vara våldsam mot såväl sig själv som andra. Trots att Sverige förbjudit barnaga sedan 1979 är barnmisshandel fortfarande vanligt. I pressmeddelandet från Linköpings universitet avslöjas att vart sjunde barn har blivit misshandlat någon gång, allt som oftast av en förälder.
Den aktuella studien som redovisades 2010 innefattade 8 494 högstadie- och gymnasieelever i Sörmland.
Antalet polisanmälningar ökar kraftigt
Eva-Maria Annerbäck, psykoterapeut, som gjort studien säger att misshandel av barn är ett dåligt utforskat område i Sverige och att vi kanske hade en övertro på att problemet blev löst i och med förbudet mot barnaga.
Det är viktigt att tänka på att det som ökat är antalet polisanmälningar, något som tros bero på en större vilja att anmäla, och att själva barnmisshandeln har minskat sedan 60-talet. En minskning som enligt studier tycks ha avstannat.
Sämre hälsa och större risktagande
Eva-Maria Annerbäck visar på ett tydligt och starkt samband mellan att ha blivit misshandlad som barn och användningen av tobak, alkohol, andra droger, sexuella risker och snatta i tonåren. Förutom att de utsätter andra för våld så har 70 procent av unga som skadar sig själv utsatts för någon form av övergrepp som barn och mår sämre såväl fysiskt som psykiskt.
Eva-Maria Annerbäck upptäckte även att få hade berättat om övergreppen för någon myndighet (skola, socialtjänst, polis osv.) vilket man kan tycka är anmärkningsvärt.
Även statistiken för hur många som fälls för barnmisshandel är en dyster siffra, när det gäller misshandel av barn yngre än sju år fälls endast 10 procent av de åtalade. Den här statistiken kommer från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).
Riskmodell
I studien har Eva-Maria Annerbäck skapat en modell med fyra grupper av faktorer där man kan avläsa att om en eller flera av faktorerna finns är risken för att barnmisshandel kan förekomma stor. Riskfaktorerna kan vara förekomst av våldsamt beteende hos gärningspersonen, sjukdom, arbetslöshet, bristande sovialt nätverk och dålig hälsa hos barnet. Handikapp eller starkt utåtagerande kan även det bidra till att barnet löper större risk att bli misshandlat.
Faktorerna och modellen är tänkt att användas i utredningssituationer och hjälpa exempelvis socialtjänstens personal vid anmälningar om barnmisshandel. Ett exempel är faktorn våldsamt beteende hos gärningsmannen. Hela 58% av barnen som hade misshandlats hade även vuxit upp med våld mellan föräldrarna.
Våga prata om det
Det viktigaste i arbetet med att förebygga barnmisshandel är att våga prata om det. Att en stor andel är ett mörkertal som inte kommit till myndigheternas kännedom försvårar förebyggande åtgärder. Här anser Eva-Maria Annerbäck att skolor, vård och omsorg har ett ansvar när det kommer till att informera och upplysa om agaförbud och barnkonventionen samt uppmuntra utsatta barn att lita på vuxna och våga berätta om sina upplevelser.
